detta vackra blå
denna vackra blå safir lapis
lazuli
denna vackra blå
dräkt
med malakitströmmar
helande
läkande
såren
smaragdbladens plantigo lindas om
fästs med strån
kärlekens
strå
hoppets strimma
strimma
strå
allgräs
regn faller
tårar faller
droppar
tindrande
stiger
stiger
vem andas
vem öppnar fönstren
vem skakar
rister ut lakanens sömn
kuddarnas var
luften
gnistrar
korn
korn
mjuka faller dun
skålar
händer
snö
gnistrar marker
träden andas blad
kristallblad
mjuka linjer
gnistrande
skönhet
du andas
rosenmoln
ser du barnet med rosiga kinder
vad håller barnet i handen
en jojo
en
rund kropp
med ett snöre
med en ögla
hör du ugglemor breda ut vingar
uggla
ögla
barnet är i jojon
stretar
lär
jojon glider
ned
ned
stannar i gung
pendel
pendel vad viskar du
tråden är tvinnad av vem av vilka
av vad
fibrer
gräs
strå
strimma
tvinnad är tråden ännu rak
linda
linda
barnet lindas
räds ej din egen kropp
barnet lindar tråden snöret
jojon ler
barnet släpper
jojon faller
faller
ned
vad är detta falla
husmakaren lade den första stenen
i takåsen
byggde så ned
väggar rum
till golv
till grund
så skimrar huset
han bjuder folken in
går det ej
barnet ler
det går
med medel du glömt
jojon
faller
ett ljud visslade förbi
störde barnet
tråden
snöret trasslas
reda
reda
ut
linda
linda
tråd
barnet väger jojon i handen
släpper
jojon faller
ned
ned
barnet rycker lätt
jojon stiger
upp
upp
så håller du jojon i din hand
tvenne sidor förda samman
en
en helhet
tråden lindas
med ett lätt ryck
stiger jojon
du släppte fri
faller
faller
stiger upp till
handgärning
hjärtat andas
detta vackra blå
denna vackra blå safir lapis
lazuli
denna vackra blå
dräkt
med malakitströmmar
helande
läkande
såren
smaragdbladens plantigo lindas om
fästs med strån
kärlekens
strå
hoppets strimma
strimma
strå
allgräs
ibland är det svårt att släppa
du vet inte vad det är du håller
i
kroppen stelnar i kramp värken
sprider sig
i detta fall ofta jag säger ej
löpeld det är mer att cementeras
eller kanske är det bilden av att
du skall göra en figur
du formar med ett nät
än ser du ut
än ser du in
så river du papperstycken
kanske ur dagstidningar
rör lim av pärlor
tapetlim
nu fäster du lapparna
lager till lager
du gör en figur
eller en mask
fråga dig
är detta en dödsmask
eller en livmask
masken torkar
kroppen stelnar
i spärr
du kan näppeligen röra dig
du är i kramp samtidigt är värken
påtagbar
du sitter fastklistrad med
tapet
tapetklister
skådar
beskådar figuren
börjar så måla den
hur målar du
till vad
beskåda denna mask av ditt
ansikte
beskåda denna puppa
larven äter inifrån
puppor vilka släppt fjärilen fri
torkar blir stoft blir damm
beskåda orsaken till krampen
larven är fylld av livsvilja
larven äter ej till skada
äter till gagn
för
ditt hjärta
du lärdes hur farlig ilska är
du har beskådat skrifters ord om
ilska
om det du tänker
inte tänka argt
tänka
goda tankar
vem har visat dig vad gott samt
ont är
varför framlades detta så
han for ut
en vind for vinande genom templet
rev ned marknadsståndens
prål
renade templet från
präglingar
var detta ont av ondo vindens
ilska
eller var detta av godo vindens
ilska
kanske var det balansering
beteckningar
är det teckningar i bön
är det beteckningar
täckelser vilka
skymmer sikten
synen
det du andas med ditt hjärta är
rent
släpp jojon
med ett lätt ryck
ett glädjeskutt kanske
låt den stiga
nu har det du inandats smält
du ser
är
tråden trasslas ej
snöret trasslas ej
hur var det med taket
jo han lade först stenen inte i
grunden
till grunden
grunden fanns
eller hur
grundens mening
stenarna bär den
i visdom
han lade den första stenen
började bygga från takets topp
ned
tanken väcktes
sjönk in
mötte
grundens mening
däri gavs huset ljus gavs huset
värme
välkommen in
du sitter i kramp
har nackspärr ryggspärr
skott heter det visst
så visdomsfyllda ord
spärr
du har spärrat ditt hjärtkort
skott
du har skadeskjutit dig själv
eller skottet kanske är
den bidande plantan
nåväl
något i ditt inre är ilskefyllt
du bär en vrede
vilken du spärrar in
av den anledningen att du inte
riktigt vet vad denna vrede är
och är det vrede eller sörjer du
livet du ej lever
du tar en stor kudde
börjar boxa på kudden
damm virvlar
vad är detta damm
just det
allt detta damm är det vilket
virvlar upp ur dina gömda inren
studera varje korn samt bered
såjorden
varför tror du värme lindrar
spärrar samt skott
värme är kärlek älska dig själv
ljus är kärlek älska dig själv
däri stiger ordet fall
förfall
till ditt eget förfall
gjorde du masken
på grund av det vilket gavs
barnet kan icke se genom dessa
lager
det barnet i ögonen ber om är
se mig i den jag är
de förmådde ej detta
i den bemärkelsen tvangs du in i
ett spärrat konto
vilket du låser upp
du kan se detta
du står inför en dörr
nyckeln är i din hand
du låser upp
dörren glider upp
det är tröskellöst
det är rumslöst
det är mörker
en avgrund
du tar steget
faller
du låste upp för
fall
till befrielse av ditt eget
förfall
till instigande i
jag är
jordarna viskade från djupet där
in
från djupet under sidenjordarnas
kristalloblater
från djupt under ekarnas rötter
dessa valv vilka speglar
kronhaven
där in under viskar jordarna
varför tror du rädslan övermannar
dig då du ramlar ned i exempelvis ett gruvhål.
det kan lika gärna vara en
fångstgrop eller en uttorkad brunn.
varför
tror du
rädslan övermannar dig
då du ramlar ned i exempelvis ett
gruvhål
ett utsläckt sådant
de var vackra dessa gångar
bar lyktor
en slags lampetter
lågor i glaskupor
med hamrade mässingsskivor
eller koppar
vilka spred ljuset
ja
de var vackra
även i de stunder bergen grät
inifrån
ty det gjorde de av denna drift
åderdrift
ägandedrift
du föll in i detta hål
sitter omgiven av mörker
sot
svart
du ser detta sot
en tanke pilar genom dig; detta
sot är en sjuka
en svart sjuka
den sjukan har behov av
läkeörter
omgiven av mörker sitter du
rädslan är
en stegrande svart häst
med svarta piskande manar
med svarta hovar
en stegrande
svart häst
varför tror du paniken greppar
tag i dig då
sjunkmarker
kvicksand tar tag i dig
samt suger
drager dig nedåt
du vandrar i skogen
fåglar kvittrar
kronor skimrar gröna
marker är täckta av skogsblomster
du följer stigen
stigen är vacker
doftar gott
du fylls av upptäckariver
lämnar stigen
bara helt
kort
viskar du till ditt hjärta
vilket varnar
du stänger av
stammarna blir grövre
årsgrövre
du märker ej att skogen tätnar
märker ej att du andas tyngre
något övermannar dig
träden är böjda
det hänger grenar ned
marken är trasslig
och så sker det
du sjunker
du befinner dig i
det vilket kallas träsk
eller sump
marken suger dig
drar dig nedåt
paniken gör dig kämpande
paniken är en boaorm vilken
slingrar sig runt dig
kväver dig
kväver dig
paniken gör dig kämpande
vilket gör att du sugs djupare
det är ett slags vakuum
luften sugs ur dig
marken närmar sig
luftgångarna
i en bild sitter du omgiven av
mörker
i rädslans grepp
tusen och åter tusen tankar
virvlar
målar mörkret med bilder
väggmålningar
eller
kanske är detta den uttorkade
brunnen du sitter i
en av människans värsta farhågor
utsläckt sinad uttorkad
här sitter du
du föll i
ekon kan du höra
du hör ekon
du når dem ej
hur skall du komma upp
vad finns där
nere
vad är det du inte ser
vad finns
därnere
i sankmarken kämpar du i panikens
våld
sant är det
detta känns mjukt
undflyende
samtidigt är det ett vakuum
ett slags vakuum vilket suger dig
in i sig
eller ned
vad är rädslan
vad är paniken
i den ena är du i mörker
i den ena är du i sjunkmarker
utan botten
det är egentligen en grundlös
känsla
en känsla utan grund
ändå
med en grund vilken är helande
vad göms
vad göms i detta mörker
vad göms i denna kvicksand
sjunkmark
därför är du däri
se dammkornen
se jojon
se
barnet
varje barn är en ren kristall
tillåt kristalloblaten smälta på
din tunga
var i denna tystnad
låt tungan vara stilla
låt det upplevda
stiga
detta vackra blå
denna vackra blå safir lapis
lazuli
denna vackra blå
dräkt
med malakitströmmar
helande
läkande
såren
smaragdbladens plantigo lindas om
fästs med strån
kärlekens
strå
hoppets strimma
strimma
strå
allgräs
regn faller
tårar faller
droppar
tindrande
stiger
stiger
vem andas
vem öppnar fönstren
vem skakar
rister ut lakanens sömn
kuddarnas var
luften
gnistrar
korn
korn
mjuka faller dun
skålar
händer
snö
gnistrar marker
träden andas blad
kristallblad
mjuka linjer
gnistrande
skönhet
du andas
rosenmoln
ser du barnet med rosiga kinder
vad håller barnet i handen
en jojo
en
rund kropp
med ett snöre
med en ögla
hör du ugglemor breda ut vingar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar