vandra i dagen
med blåskimrande trädskor
aventurin
aventurin ser in i stigarna
lyktor hänger i träden
kulörta ädelstenslyktor
träden gavs dessa
av kristallmästarna
i bergets djupa inre
det berg hon brukligen bestiger
stigen vilken hon vandrat tills
silverklanger nu
stiger upp
silverklanger
droppar
sant är det
ler hon
regn
aventurin ler
vidare
det är en vacker vandring vilken
nu sker
dessa lyktor
dessa
kanske är mitt namn i detta
adventurin
hon ler
aventurin är ditt namn
aventurin sveper
slöjan runt henne
hon når platån
med stenringen
med altaret
altaret med altarskålen
den vilken
innehar
spegeln
vattenspegeln stigen upp
ur källan
det faller en eldstjärna
ur himlars ögon
slöjan av
aventurin skimrar
anings purpur
varsamt lyfter hon slöjan
höjer armarna
släpper slöjan
fågeln vilken lyfter är oändligen
vacker
folken djupt ned i dalen
ser
se
detta vackra moln
pärlemormoln
ett av barnen ler
vida
fågel
vackra fågel
bär mitt hjärta med dig
hon står kvar i stenringen
tyst
vänder hon blicken in i skålen
hon välkomnas
stiger in
i spegelsalen
vad är det för lätta fingrar
vilka dansar i nattens blanka
ögonvyer
inramade
utramade
se detta glas
denna glasruta
säg mig
vad denna ruta förtäljer dig
kanske dimensioner
det står en tecknare inför dalen
dalen är vid
fylld med tusenden rörelser
vad gör den vilken håller pennan
i hand
kisar eller ramar in med
fingrarna
vilka är dessa lätta fingrar
regn sköljer in
väter rutornas ark
fönster är blanka
vilande membran
slöjor vilka tillåter dig se
knacka innan du öppnar rutan
ser du det finnes ej hakar
knacka och du skall se
himlarnas eldar tändas
se läglar fyllda med regn
givas till ökenvandrares spruckna
läppar
hör skallrorna ljuda
shamaner
helar den sjuke
hör dessa skallror
skallerormar målar
ritar kroki i den utspädda sanden
knacka
och du skall se
allt det vilket är
är i ro
allt det vilket ej kryper samman
av skrämdas
se
skönheten andas
knacka innan du öppnar rutan
krossa ej glaset
glaset mildrar stormarnas inträde
spika ej fast orden dina på ditt
kors
vad är detta kors
korset
trädet
rot stam krona
minns du
minns du kroppens längtan till
anden
andens längtan till kropp
hör detta träd
kronan rör vid himlasyner
rötterna vid jordesyner
upp i stammen stiger
ned i stammen stiger
ser du denna eviga rörelse
hur tecknaren tecknar dalen
dalen med allt liv inom
dal
fördjupning
grotta
embryo
fördjupning
möte
ser du tecknaren
vem är tecknaren
du eller jag
jag eller du
du
jag
jag
du
vi tecknar orden
så står korsets lod rak
breder ut armar
ser du det öppna hjärtat
lod
linjär
korset kisar i ögonvinden
kvistar
andas
ser du dem ej
kvistarna är
är kvistar ögon
allt är ögon
vilket ser
synen är doft
hon kippar efter luft i
spegelsalen
blir det för mycket att inta
vi vilar en stund
vilka är dessa lätta fingrar
hon har vandrat denna stig tills
silverklanger
stiger
stiger silverdroppar
faller regn
regnets droppar kysser marken
marken kysser regnet
så är det
se denna kyss och se denna kyss i
det den är
det högsta är kärleken
ovillkorlig
villkorslös
ändå
kravmärkt
fri ifrån gift
stenarna lyfts av skorpioner
skorpioner vilka breder ut vingar
svävar
skarpblickade
örnar
så är ordet
skrivet
i begynnelsen
svävade örnar
nedsteg in
under
under stenar
värnande om
de vilka blev uppskrämda
ja
vi stinger
näri stegen är ohörsamma
sannhetens ord stinger
näri stegen är ohörsamma
så säger skorpioner
samt
minns
vi förgiftar ej
vi straffar ej
mildra din syn
hon ser spegelsalen snurra
snurra
stiger upp till ytan
sveps in i aventurin
vaggas av stenringen in i vila
lyfts av aventurin
in i dalen
där tecknaren tecknar hennes
linjer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar