lördag 13 februari 2010

4 februari 2010

Vackervälvande
är vingen
är fingerspets

är fingertopps ljus
är den vinge vilken omfamnar
är beröringen vilken öppnar upp
är vingars omfamn

var stilla inför vägen


vackervälvande är ett ord du vandrar med,
ordet är en varm våg vilken likt en vinge höljer dig

vad är vackervälvande
det är kupad mjukhand hålles varsamt över jord
runt jord

vad ser du;
jag ser en hand vilken hålles skyddande inte hårt en bit ovanför, varsamt i vetskap om att det gör ont att födas, att även den minsta hudberöring kan upplevas vara smärta, sensibel hudsårbarhet, handen hålls nära, nära. ser bilden av den vilken leder sömngångaren nära utan att ta i, utan att vidröra.
handen vilken kupas över denna lilla jordkulle vet att en planta är på väg upp i ljuset, ögonen ser vetande hjärtbladen
värnar om bladens vidareväxt, ty denna hand vet,
Har givits tillåtelse att se blommans kronblad.

vad är vackervälvande
det är kupad mjukhand hålles varsamt över jord
runt jord
var gång detta ord strömmar till dig tar du handen för att skjuta undan det
var gång du gör så återvänder ordet

välvande vacker är regnbågsbron,
välva är att vara en bro mellan himmel och jord
mellan jord och himmel
att oupphörligen vandra mellan dem
vilket icke är mellan

mellan är ett ord, en slags förklaring till är.
mellan har blivit ett slags sammanpressat
komprimerat andetag
ande tag

mellan visar det upplösta inom vilket allt är ett; ur detta vandrade du in i formvärlden
för att erfara
uppleva
jordeskönheten.

du har skrivit mycket om snödun;
sett dem vara båtar
händer
skålar
så kommer våren
detta är de dagar de steg
då båtar vänds
från giva till ta emot
snödrivan vänds till vila, givande giv ande vila
är osynlig vit jord
är skir vitslöja vilken skänker vårgryning
vårgryning – vit vitt är alla färgers möjligheter – vårgryning stiger in i himlars sånger
blommor
pärlor till blad till löv
Sjudande liv framträder ur himlars sånger.

Vackervälvande
är vingen
är fingerspets

är fingertopps ljus
är den vinge vilken omfamnar
är beröringen vilken öppnar upp
är vingars omfamn

var stilla inför vägen
denna väg vikes ut, vikes ut inför dig, det kan till synes vara hundranden tusenden vägar fyllda med hårnålskurvor, denna vägen stiger fram tydligt,
den är vår röst, vår gemensamma röst
den rösten är en varm våg inom dig
ut
vägen vikes upp
ut
pergamenten är skriven i himlarna
av papyrus är pergamenten
du ser den
du ser den även vara av hud
skir hud
gulnande fylld med ådror
levande
liv
så är det

de vägar vilka är
de vägarna är skrivna
de är invävda i alla hudars hud
strömmar inom er

det säges så ofta att människan söker fränder, igenkännandet
detta igenkännande behöver inte vara att ni vandrat samman tidigare
ändå har ni alltid varit med varandra
i de dagar då meningen är till uppfyllande då
möts ni
då sammanförs ni av varandra
i varande
till kärlek
du ser den även vara av hud
skir hud
gulnande fylld med ådror
levande
liv
så är det

de vägar vilka är
de vägarna är skrivna
de är invävda i alla hudars hud
strömmar inom er
ni vandrade ut ur solvärldar ur månvärldar genom stjärnsalar in i jordesfären
ty ni skall måla själarna i regnbågens skimmer
kupa edra händer sägandes
drick
drick värme till liv
fyll edra hjärtan
med ljus
med värme
se solen se månen omfamna varandra i kretsen av stjärnors leende ljus
se edra händer flätas samman
se haven alla hav andas
livsgryning
smärtan i eder är födelse
är vilja till livgivande
smärtan skall förångas
se gryningens dimmor
lyft edra händer viska med kraft
stig upp
dimman stiger
ni ser himmelska stränder
ljusgenomdränkta
dränkta är icke dödade
det är flödesljus
andeljus
av edra tårar
av eder smärta
upphöjt ljus.
vi giver eder icke smärta vi straffar ej, det är så att vandra i ljuskropp i form
det är så, det är att vandra i skor med fötter vilka längtar till naken beröring i lätta fjärilssteg
det är att knytas in i en korsett
vi säger icke uppsök smärtan
ni upplever all smärta i allt ni gråter ändå vet ni meningen av detta skeende
ni ser gryningen ni ser
livet
ni ser skönheten stiga ur det vilket smutsats av hårdhänders blockerade ljus.
*
hundranden tusenden vägar fyllda
vid randen
av den högsta klippans utfäste
stod hon i gryningen
huden skimrade genom skira gryningsslöjor

hårets fria vågor
svävade
ögonen fyllda med stjärnkretsord

händer nakna utslagna
blomknoppar
doftande

osmyckad
förutom
lapis lazuli
hennes hemgift

solen vandrade in i hennes ögon

hon hävde bröstet
kastade sig fri
utför

bredde ut armar händer
kropp

han väntade stilla
tog emot

bar henne in i grotta
där fann de varandras nära

alltid var de nära
nu funna


Till sammans
från månsilverdalen föll måntårar i natten

jordemarker skimrade
matta

apachetårar


hennes ögon
slutna

i en stund
i ett steg

sandsten brinner
skimrande
röd

hon ser eldar brinna
känner markerna vibrera
trummornas rytm
sångerna
sångerna
stiger höga

hans varma ögons sammet

månblad föll in i hennes hjärta


i hjärta sjunger silverklar källa


rör vid fingrars ljus

strängar
berörs

ljuder stilla

i hennes steg vikes tårblad ut

varsamt

förs stegmenings
möte


i berättarljus

sitter de vid eld

hans ögons varma sammet omsluter

hon dansar mjukt i ringen

han väcker hennes jordeströmmar
hon väcker hans himmelsströmmar

tillsammans är de

regnbågshimlar
*

Där vid
i vita länder strömmar blods värmes ljus
klart rent sant

i hennes ögon strilar solglitter ur
där hon tar sig upp genom isen
kroppen smidigrör
huden glänser
isberg gnistrar djup sång
i hennes korg
där vid vassen flätad av vass
är kristalljus

slända min slända spinn trådar
rena klara sanna
sländan spinner mjukt ljusskimmer
av hjärttråd

hon sitter vid eld med vävram
given av fura hög
trådar väva väv mitt hjärtas bön

i hennes omfamn där vid vassen
vid floden
är väven vit
ödmjukt böjer hon sitt hjärta inför
väter väven
varsamt rör hon vid stenar
vrider ur

ser trådar löpa sländans sång
hennes ögon strilar solglitter ur

där vid träden trär hon ljustråd
mellan stammar
träds fingrar håller om
fåglars näbbar håller väv
för sånger vida
hon blickar ut

där ur dammoln stiger en man till möte
sant rent klart

så är er bön
till svar
*

Din snömantels
böljande färgrikedom


vit


skänker ögon

ljusfyllnads möjligvarande

Inga kommentarer: