ser du trädet
där i trädets fingrar är ett blad
är bladet stilla
alldeles stilla
vad gör bladet
bladet lapar sol
dricker regn
tvagas av månmoder
är i
bladet
rör vid luften
spelar luftharpa
rullar badet ihop sig
spelar det flöjt
rullar mängder av blad sig samman
ihop
sig
kanske det blir en trädorgel
vem vet
ser du gräset
blommorna
djuren
stenarna
alla är i meditativ
rörelse
embryot
spädbarnet
barnet är i meditativ rörelse
kontemplativa är de
rör vid
kontemplaktiva
kon tempel aktiva
en kon kan liknas vid en ljus samt vindinlindad pyramid
då pyramiden byggdes var det stor aktivitet
till viss del är pyramiden ett tempel
vad är det vi säger
det vet väl var och en att en pyramid är en gravkammare
nåväl i öknen i pyramidens hemvist lyser solen, verkligen lyser
så pass mycket att ljuset blir
bländande vitt
vad skrev du; alla färgers möjligheter.
De vilka är i pyramiden ansågs eller ansåg sig vara gudar.
då människans alla kroppar skapades var aktiviteten hög
livsimpulsen/ljusminnet nedlades/inlades i kroppen
i vitt ljus steg ni in steg ni ut
bländande ljus mötte er
alla färgers möjligheter är där
bejakelsen leder er in i templet
allt det vilket är i pyramiden
pyramider finns överallt
de kallas;
höghus, skyskrapor, bungalows med mera, de har vandrat vida från det de var
möjligheterna svinner aldrig
pyramiden hade inte fönster det har alla moderna hus eller
är det upplevelsen av gravkammare
Den alltid närvarande meditativa i kontemplativa rörelsen väcker liv.
*
Utanför
innanför det vilket är källans strömmar
steg hon in i träds krona
huttrande i
människovärldssteg
lindade hon kronan
om
förtroendefullt viskade hennes hjärta
tar du emot min tillit
värnar du om
min enda önskan är att värna om
sakta växte hon in i trädet
vilket träd det var
vad spelar det för
roll
inneluten var hon
i mantel av värnads kärlek
följde källans strömmar vida
källa vek ut ögonvingar
se himlen lyft din blick
himlen nära skimrade
kopparglödande
violett lotus
seglade
stilla
hand sträcktes nära
bar henne in i vitmoln
seglade
vida
såg skönheten i allt
den skönhet hon
alltid sett
alltid älskat
i allt såg hon hjärtblad vikas ut
skimrande kopparglöd
ur händer steg
smaragders
ögon
hon seglade vida
slöts inom dröm
våga
våga följ orden
ur tanke föll droppe av blod
steg rosenbladslotus
uppsteg
doftade
sol
trädet öppnade mantel
med hans hand om
steg hon in i
jordevärlds
himlasteg
skrudad är hon i rubinröd sidenklädnad
spunnen av vishets handljus
i hår glittrar dagg
ren klar
de vandrar regnbågsljus
*
Stövlar i vidbåge
dina händer
väcker mig till gryningsliv
sakta
smälter isen
min kropp är tung
kastar av stövlarna i vidbåge
hoppar i sjön
vattenpölen
skuttar
is vattendans
sprider vattenblommor i vinden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar