ibland
ofta
brukar jag leva med
hur lätt det är
hur lätt det är att andas in medvandrares sanningar
samt under ett par steg tro dem
dessa vara egna
det sker så
i glömskan
av stilla
under ett par steg
tro
dem vara egna
för att upptäcka
den sannheten var icke ursannhet
det är jublande glädje
lovsångsljus
då insikten infinner sig
faktiskt
befrielseljus
ett av det svåraste är att tiga stilla
vara i stillatigande
det vill säga icke inta försvarsställning eller förklarande ställning
en fråga ställs eller en begäran eller en begärelse ställs till dig
du lyssnar inåt
ditt hjärta säger helt klart
tydligt
nej
du säger vänligt nej men möts inte av acceptans snarare av påtryckning
där är det svåra: vara i stillatigande
samt invänta påtryckningens insikt
tiga stilla
stilla tiga
vara i stillatigande är ej att nonchalera
det är
tålamodsömhet
det är egentligen långtmer ett bekräftande av ditt ord
ditt hjärta
du befinner dig i total säkerhet
i total säkerhet i sannhetens ljuslåga
i den lågan lever inte behov av högljutt försvar
högljutt försvar vilket slutligen blir en duell
inte med klingor
däremot med klanger vilka ger skärsår i själslandet
alla dessa utsvängningar
skrålbroderier
prålbroderier är mer eller mindre rökridåer
smog
vilka söker dölja osäkerhet
osäkerhet ifrån endera håll
utsvängningar
utbroderier är kanske motsatsen till enkelhet
enkelhet är avklädandet
är det nakna
är tempelgården
tempelgården; inser du dess rikedom
tempelgården har inte behov av vidare svängar eller vidare broderier
ett behov har den
då och då
tig stilla i din andes hand
var i mig
är dess behov
var i dig
var i mig
enkelheten är helheten är alltet
lev med den för en dag för två
vem
lev med helheten
du kommer inte att vilja lämna den
du kommer att uppleva
alla himlars hav alla världars hav
skölja genom dig
skölja genom dig från fötterna
stanna vid hjärtat
så vidare
ut genom
gissa
ut genom en punkt mellan dina skuldror
skuldror
skuldar
vidare följer vågen nacken hjässan
samt sköljer pannans ljus rent
det är inte en stormvåg
det är ren
ren
kärlek
så
flödar
vattenfall
regnbågssånger genom pannan
ty nu
genom detta
genom detta fann du tystnaden
genom detta är du i hjärtat
hjärtat tänker med tanken
tanken tänker med hjärtat
tanken tänker inte ensam
kommunikation
kommunicera
kommunicerar
kommunion
kommunicerar vi inte i allt vi hjärtgör
i varje gest
kommunikation är inte slå ned
kommentera
är inte kommatecken
kommunikation är gemensamandning
gemensamandning
däri lever komma tecken
komma
kom
komma tecken
tecken vilka är möte i kom
i
kom jag andas dig
vi andas oss
är det ej så att vi är fria i allt det vi gör
har inte fri
frihet blivit ett begrepp
ett tillverkat begrepp
så oförståbart
istället för
en självklarhet
en själv klarhet
*
Fjäderhänder
mina händer
är fjädrar
varsamlätt beröring
fingrar rör vid hennes blomstrande hud
vi lever
i hennes hjärta
vi är planterade
satta till människovardande
närmast
närmast hennes hjärta
i hennes andning
ser vi
hennes
yttre
genom
hennes
målande ögons mottagande ljus
det är då vissheten uppstiger
intet
intet
är att frukta
*
Fjärilsljus
så är
fjärilsljuset väckt
stiger ur
kokong
skalet är en planta
omfamnar
planta
med ljusvärman
*
En dans med kratta
koltrasten
strör hopp i markers hudar
koltrasten lindar toner
slingor i luften
andas ljusfröjdan
med kratta i famn sköljde glädje genom
vi dansade
krattan och jag
vals polka eller var det schottis
röken ringlade sig
gladeligen
så lugnt
så stilla
knoppar syntes plirande le
idag möttes vi
en av mina bästa vänner snurrade
surrade brummade
oreflekterat sträcktes handen fram
spontanömt
vännen brumlog slog välan en lov runt mig
humla du goda vackra
tack för din sång
tack för din nära närhet
krattan fick vila en stund
en lång stund
satte mig helt stilla
slöt ögon vände ansikte in i solvinds händer
nog var det så att kroppen försvann
puts veck
så lätt så gladelig
alltet överröstar inte varandra
nej överröstan finns ej
koltrasten lindar toner slingor
med luften
alltet lever i evig kommunikationsvävan
kommunion
alltet väver
allas stämmor
väver
våren
öppnade ögon ännu en vän
nu krypandes på marken
lite stapplande
vinglig
lite yr verkade min vän
det är väl klart det är så
vad annat kan det vara
i möte i samspelsvilja
med så mycken
vaknandeljus
förälskelsens yra
ja så kanske förälskelseyra är
stoppade i fötterna i skor
kanske är bra i denna dag
i vandring
tårna suckade
morrade krökte morrhåren
krumbuktade väl
en aning
visade dem snö
då huttrade de i acceptans
den långa blå klädnaden
svepte i vindens lätta beröring
moln seglade i blåskimrans drömmar
hälsade träd vända med ansikten in i öster
vattenspeglar syntes i allt
i vägens händer i åkrars händer
kanske är det skålar
drick vårens ljusandning
pärlor syntes i fingrar
i grenar
blåsippor log
följde bäcken så vackerporlande
glad fågel, liten fågel satt på en kvist
tysta var vi tillsammans så glada i nära
nära möte
vide smekte
kinden
solvind solvinda godvinda viskade
se markens händer
såg solar dansa
koltrastsång följde stegen in i bröstet
koltrasten strör hopp i markers hudar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar