torsdag 22 april 2010

21 april 2010

det vilket var
kan icke hota dig

det är
men
det var dock

däri kan du uppleva barnets ljusa förhoppningsögon; tillitsögon

dessa ögon är;
fjärilsvingars
färgdrickan

färgdrickelse

så göres revor i barnets vingar
revor
rispor

vingarna är ”där” i ljusskrift

se natthimlen;
mörk utan stjärneljusen
se natthimlen vandra inåt eller förtätas
en mörk gestalt står inför dig
denna gestalt bär en lång mantel med kapuschong
ansikte synes ej

denna gestalt känns hotfull

så märker du;
denna gestalt är jag

du ser inte ansiktet
vid insikten, föraningen av detta minskar hotkänslan en aning

du lyfter händerna samt löser upp manteln
du knäpper upp knapp efter knapp
manteln är nu portar
portar vilka glider upp

du anar gryningsljuset fjärran nära

du stiger in

i denna stund befinner du dig i låt oss säga mörkrets dal

du ser barnet
barnet är gråtande uppgivet
vemodsfyllt

du lyfter barnet

barnet sitter i ditt knä
du är närvarande

så sker det
du vet att du knäppt upp manteln
ändå är den där eller porten är där

du ser grå gestalter
gråa gestalter

gråskymningar stiga fram
en efter en ser du dem
du möter dem

du upplever vemodet runt dem
dessa är revorna
risporna

du inser;
genom deras närvaro vandrar du seende in i ära är

inför din blick
inom dig fylls gråskymning av färger;
färgdrickan är detta

det vilket var
kan icke hota dig

det är
men
det var dock

däri kan du uppleva barnets ljusa förhoppningsögon; tillitsögon

dessa ögon är;
fjärilsvingars
färgdrickan

färgdrickelse


ditt inre liv stiger ”ut”

vänder ansikte in i natthimmel
stjärnor tändas
du ser ditt ansikte i ljusvacker glädje


sömn
sömnen
är en våg

det är inte så att jag grubblar
det är mer så att jag befinner mig i en våg
lagd i en våg i havet

hur kan detta beskrivas
vågor förs in till mig

människors gråt bekymmer oro
jag är i

i livet sker rörelser vilka kommer till mig
jag är i
totalt närvarande i
så andas vågen ut
vågorna vilka förs till mig
är hos mig samtidigt löses de upp
det är inte ointresse
det är

vågen vaggar mig
inte vaggar ty det är en sakta cirklande rörelse
upplevelsen är vaggar
jag följer
följer med

det är en ultrarapidisk lugn rörelse
visst är det så att smärtan stiger att vågen stiger
jag fylls av gråt
negativandan

så märker jag att jag är i vågen
det är ett slags lugn
en visshet
samtidigt söker smärtan oron resa sig över lugnet

jag är i en våg
jag är inte helt framme vid lugnet
nära är jag

det jag upplever är att problemen inte går in i mig
äter upp mig
det är mer att vara medvarande i
vara en våg av medvarande
för att vara till hjälp
kan vi inte ta över
det är mer jag är en våg i havet vågor sköljer över mig in
ser den ”enkla” bilden av vågor vilka når stranden och far ut igen.

vara andning med
vara andning i
med i visshet
upplevandeveta helhetens verkan

*
Vita händer(ej publicerad)

lades över hud

sidenslöjor
andas
vita

fågel sitta på trädets gren
i krona

pärlande ögon
ler yra

fågel hälsar undrande vita vidder

spritter ljusyra
bröst fyllas av sång

snö smälta
in

kristalldanser flöda
under
över
med
i

blommande händer
öppnas

i

kärleks

givandevilja

Inga kommentarer: