ja, det är svårt mycket svårt att inför sig se så stora mängder av enskildheter och samtidigt inse att allt är ett
att allt är ett och samtidigt förenat
ställ dig där högst upp på klippan, se jordeskönheten
se världen
alla världar varje detalj är en detaljrikedom en värld i världar
se dessa världar inte spretiga inte lemlemmade
se dem i auraandning, vad blir de
vad
blir
de
ringar
se ringarna
cirklarna andas in
samt bli
en stor vid cirkel
ser du havet
ser du ringarna
cirklar söker sig till stranden
varför
för att uppleva gränsen
inte alls
de upplever famnen
ser du ringarna från mitten andas de ut
åter världar världar
urstigna från var
från
inte från
ur
inte ur
utstigna därmed instigna
en cirkel
fler cirklar
storoändligt vacker är cirkeln
älska cirkeln
icke för dess gräns
för att gränsen därmed upphör
älska dig själv
varför
därför att du då älskar allt
allt
älskar dig
allt blir inte
allt
är
kärlek
älskande
energier
ur
kraftkälla
vältra stenen från grottan
hjärtgrottan
vältra stenen bort
upplev vingar
solvingar lyfta dig
allt
sitt vid månmoders vida kjolar
lyssna till källan
inte till
upplev du är källan
källan är allt
allt är källan
ursprung
ur sprung
inte ur
i cirkel strålar ljus
värme
allt är
kärlek
förlöst
oförlöst
födelse
är
ja, det är svårt mycket svårt att inför sig se så stora mängder av enskildheter och samtidigt inse att allt är ett
att allt är ett och samtidigt förenat
ställ dig där högst upp på klippan, se jordeskönheten
det är lätt att inseende
insiktsfullt förstå den helande effekten vid eller av en hands beröring eller i upplevelsen av en varm omfamning. ordet helande är intet annat än hel – helande – hel är helhet, sätt en spegel till ordet så kommer du att läsa het hel , det vill säga; namngiv dig hel.
Allt är förenat.
förenat, trådar vackra
spindelmor väver
väver drömväv
regn falla
tårar
lycka
glädje
sorg
kärlekens lov
vävande
sakta lugnt
stilla
spinner hon väven
regn falla
tårar
pärlor
droppar
tindrande
gryningsljus
ack
låt icke skönheten brista
sol
kysser varje droppe
spindelmor
ler
ser
bladen
vikas ut
av
fingerkärleks
öga
allt är förenat.
förenat, trådar vackra
i en väv
energitrådar
lek med bilden – lev med bilden – lek icke ty trådar kan brista,
vill du leka inse då lekens kärleksvilja
lärande
lärande gå
lev med bilden
av marionetter
se inte bilden vara ett övertagande, ett manövrerande, hur kan detta bli manövrerande
se då trådarnas genomsiktlighet, regntrådar, lustrådar
tindra
skimra
ja
visst de är sidentrådar
skira
vackra hållbara
hölje
höljande om
spindelmor
väver
hur kan det bli göras till ett manövrerande av ett väsen, hur
se då trådarna
bliv medveten
i medvetandeljus se
ni är förenade
då trådar har trasslat ihop sig
klipp inte
hon kammar
kammar hår med kam av vitt elfenben
ebenholts är natten dagen är elfenben
de mötas
stjärnor gnistrar
förr användes icke utredande krämer balsam
då syntes hår
gnistra
kroppen
alla kroppar är givna hud
tipis stå i ring
i cirkel
små
små porer hål andas
stjärnor
glimmar
tindrar
ni är förenade
då trådar har trasslat ihop sig
knutit ihop sig
blivit knutar är det fullt möjligt att reda ut
lösa knuten detta utan att förstöra sära dess mönster
dess linjerikedom
då trådar har trasslat ihop sig
knutit ihop sig
blivit knutar är det fullt möjligt att reda ut
lösa knuten, en knut alltför hårt åtdragen hindrar strömmen
trasslade trådar, härvor har behov av att redas ut, trådar vilka slitits ut eller gått av har behov av vad
av vad
fråga
har behov av vad
av vävknutar
frågan svaret
svaret
frågan
är en vävknut
aldrig ett övergrepp ett överkliv ett övertramp
trasslade trådar, härvor har behov av att redas ut, trådar vilka slitits ut eller gått av har behov av vad
av vad
av vävknutar
se energiströmmar vara marionettrådar, inte till att manövrera en docka
utan; då behovet finns/är gives möjlighet till helande
den vilken utfört ett dockspel med marionetter vet att den rörelsen erfordrar full medvetenhet;
blicken riktad ”ett steg före” fram samt långsamma upplevande rörelser
vad sker annars
vad sker
ställ dig
frågan
nåväl livet är inte ett dockspel; detta är en bild för att tydliggöra trådarnas vägar; ljustrådarnas ljusvägar
det existerar icke dolda gömda fördolda sanningar i sannheten, i det rena ljusets kraft i den rena värmens kraft
töm förståelsen på alla vedertagna svar
ställ frågan
invänta
in vänta
svar
Mannen
min vän denna dag lever mina sinnen i berättargärning
elden brinner i spisen levande ljus skrider stilla
fönstren, ögonen mot eller kanske är det till världen
Är skrudade i genomsiktliga purpur samt ultramarinslöjor gardiner.
visst är det förunderligt med fönster,
de kan öppnas både inåt och utåt, ja – inte på en gång samtidigt eller är det så
hur det än är så gives alltid valmöjlighet
då jag tvättar dem då är de öppna åt till alla håll
ibland fylls jag av lusten att ta ett steg ut och bara flyga
så möter blicken örtagården trädgårdslandet
det är då jag beslutar mig för att stanna
stanna ännu en stund
fingrarna börjar sprittande längta till jordkännan
smeka undan löven
jorden den jag kupade runt rosorna
men, den där riktiga känslan vill inte infinna sig,
jag vet att den kommer då de ropar på mig
Så jag bekymrar mig inte så mycket över det.
låt mig berätta hur dagen ser ut runt mig
gråskimrande silver är dagen
nattens regnmantel har böljat
snöhjordarna vandrar allt längre bort
pälsar skimrar, gnistrar
ur deras andedräkt skrider våren
snart lever snöhjordarna i hjärtans minnesrum
i visshet om återkomst
i ljusgivargärning
upplever savens stigande
upplever pärlors snara skrudansankomst
upplever livet stiga allt närmre synligranden
men, den där riktiga känslan vill inte infinna sig,
jag vet att den kommer då de ropar på mig
Så jag bekymrar mig inte så mycket över det.
jag ser fjädervippor givna av
inte färgade av väder och vind mera av grällfärger
hårt virade är de
fastsurrade
surrade fast
upplever deras vindkännan
denna dag väljer jag att inte vara i
låter blicken rinna ut över ängen
stiga över skogsdungen
röra vid trädens toppar
så jag älskar er
vidare rinner blicken ut över sjön
så skirtunn är isen
havet andas den upp
blicken rinner över havet
himmelhavet
vattenhavet
jordhavet
så är det
denna dag väljer jag att inte vara i
jag upplever att du ler då du läser det, det gör jag också
du vet ju det jag vet
i mitt vara har det funnits en man
i mitt liv
i denna resa har det funnits en man
därmed finns han
hör väggar eka tomma
stegen slår emot mitt ansikte
vinddragen är isande
händer fryser
fryser
värmen rinner ut
lindar armarna varv efter varv om
eldar i spisen
den dånar djupt
kroppen tar inte emot
orkar inte
bekymrar mig inte
jag vet att det måste vara så
ibland tämligen ofta
det är ett annat slags värme vilken talar
väggarna ekar
ekar tomma
ur dem stiger morfar
rak ren klar
då jag ser in i din skarpa blick
möter mina ögon örnen
du bär mig till klippan
sluter dina vingar om
berättar sagan
livets saga
jag ber honom
tag mig med
han omfamnar mig leende mildstilla
säger; vi reser än en stund
jag lämnar min blick hos dig älskade dotter
solen har nu brutit sig igenom varje spricka
himlen andas blåskimrande
fåglars vingar sveper ljus
lindar ljussånger
runt vart hjärta
vet du min vän
förunderligt är det
jag ser fjädervippor
de hårda metalltrådarna
lindar upp sig
vet du min vän
jag ser regnbågsfåglar flyga
nu flyger jag med dem ty vindarna andas fria i blomnings stund
Tack att Ljus och Värme Är Hos Dig
Själsöga
*
trådar vackra
spindelmor väver
väver drömväv
regn falla
tårar
lycka
glädje
sorg
kärlekens lov
vävande
sakta lugnt
stilla
nynnar
skynda icke
små
rosenbarn
spindelmor väver
väver drömväv
regn falla
tårar
pärlor
droppar
tindrande
gryningsljus
ack
låt icke skönheten brista
sol
kysser varje droppe
ansiktsljus
spindelmor
ler
ser
bladen
vikas ut
av
fingerkärleks
öga
*
Till är
vältra stenen från grottan
hjärtgrottan
vältra stenen bort
upplev vingar
solvingar lyfta dig
allt
sitt vid månmoders vida kjolar
lyssna till källan
inte till
upplev du är källan
källan är allt
allt är källan
ursprung
ur sprung
inte ur
i cirkel strålar ljus
värme
allt är
kärlek
förlöst
oförlöst
födelse
är
*
Se
världen
alla världar varje detalj är en detaljrikedom en värld i världar
se dessa världar inte spretiga inte lemlemmade
se dem i auraandning, vad blir de
vad
blir
de
ringar
se ringarna
cirklarna andas in
samt bli
en stor vid cirkel
ser du havet
ser du ringarna
cirklar söker sig till stranden
varför
för att uppleva gränsen
inte alls
de upplever famnen
ser du ringarna från mitten andas de ut
åter världar världar
urstigna från var
från
inte från
ur
inte ur
utstigna därmed instigna
en cirkel
fler cirklar
storoändligt vacker är cirkeln
älska cirkeln
icke för dess gräns
för att gränsen därmed upphör
älska dig själv
varför
därför att du då älskar allt
allt
älskar dig
allt blir inte
allt
är
kärlek
älskande
energier
ur
kraftkälla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar