övertygad är jag i
att skulle diagnoser ha funnits
slagits ned i jordar likt pålar
staketpålar
i bedömandet av ett livs vara ett livs förmågor
ja
då skulle Kristus skulle Buddha skulle samtliga ljusgestalter av ljusgivande kärlek ha givits diagnoser liknande bokstavskombinationer
är detta hädelse det jag säger
må så vara – jag säger det ej lekfullt
den vilken straffar mig då är jag själv
det är inte hädelse
det är inte blasfemi
det är ett uttryckande av den korsfästelse vilken dagligdags utförs
är detta blasfemi att säga då gör jag det gärna
nej
det är inte alls blasfemi
eller hädelse
detta sista ord hädelse kan uttalas på olika sätt
i ett väsande
eller mjukt
har älskande drömljus evig läkelses skapande eter – det är det positiva ljuset i hädelse
skulle diagnoser ha funnits
slagits ned i jordar likt pålar
staketpålar
i bedömandet av ett livs vara ett livs förmågor
ja
då skulle Kristus skulle Buddha skulle samtliga ljusgestalter av ljusgivande kärlek ha givits diagnoser liknande bokstavskombinationer
är detta hädelse det jag säger
inte alls
de flesta av dessa så kallade – i min värld – nydiagnoser har alltid funnits
hjärteldar är dessa i ljus
i ljussjälar vilka dväljs i den tröga slammassa vilken nu sakta lyfts av dem
lyfts av deras varsamma handeldar
dessa bär brudens grönskande slöja och det är ett långt ”släp”
långt mycket långt är detta, närmare bestämt hela universum
den andas kärleksbejakande händer
*
den vilken först stiger fram är salamandern
den vilken så stiger fram är kameleonten
ödlor
salamandern är ett spännande berättarljus
en ödla
eldens väsen benämns salamander
kameleonten då
den skiftar färg
det gör ytterligare ödlor
kameleonten är ett vackert namn
camelot var en vacker plats är en vacker hjärtplats i dess rätta ljus
då fruktan släppte väggarnas stenar fria
kameleonten skiftar färg med den ytsfär den står i
den övertar ej
den överger ej
se så ödlans ögon
ögonlocken
ögonvingarna
ja
varför skrives dessa väsen in i ondska
det kan vi fråga oss
*
hur märkligt det än kan vara så är det så;
bär du vilja se bakom det du möter finns det endast en väg, den vägen är att vända ditt yttre seende in. därigenom ser du med dina inre ögon. enkelt sagt; har du behov av seende bakom, vänd din blick inom.
vad är detta undrar du
detta är att släppa urvisdomen fri
den stiger ur din hjärtkälla
vilken var den vilken tillsade dig se bakom
din inre visdomskälla sade att detta stämmer ej, denna klang ljuder ej ren, ser du sedan vari ögonen vilar samt ögonens utseende så vet du vari detta vändande är – ögonen är glober, bollar, klot, cirkelformer, rundformer
det finns skeenden vilka måste ske, vilka ej är genomskådbara. det är det du brukar säga; du kan se in i – endast däri du tillåts. du kan vara närvarande, låt oss säga kraftstation, du kan dock ej ingripa
att vara visdomsbevarare är ej att undanhålla, det är ej att gömma undan, det är att bevara. det vill säga se till att sannheten är, se till sannhetens ljuskälla – samt bevara den ren. detta är att lyfta fram visdomen i det rena ljuset, detta är att tvaga varje sten ren, ja – visdomsbevarare är ljusbevarare, ljusväktare, visdomsväktare.
*
(kame… av alla de slag)
kamébroschen höll samman sidensjalen
fransar böljade med gång
kameliablomma doftar i natten
kameleonten log
visst skiftar jag min färg
utan att överta
utan att överge
ditt
mitt
sanna
kamelia doftar i natten
camelot var en vacker plats
är en vacker hjärtplats i dess rätta ljus
då fruktan släppte väggarnas stenar fria
vaggar kamelskeppen i öknarnas
hav
oasen skimrar
vattensmyckad
*
(vill vilja)
vad vill jag göra i denna dag
det
vilket är min vilja
i vinden lägger jag en droppe av glas
av renaste kristall
droppe av glas
skimrande kristall
vattenstjärndroppe
vinden bär den till din hand
du min älskade utan namn
hör bladens tysta vikas ut
upplev doften röra vid dina ögon
se
det du drömmer
ditt drömljus
du min älskade utan namn
*
(sömnfager viska)
i natten höres vindar ropa
varför stör ni mina sömnfagra steg
har du sett att vi lyft av dina fönster
allt ditt skydd
varför stör ni mina sömnfagra steg
därför att du glömt släcka ljuset i din hand
därför att du bär lapis lazuli
där dina vingar möts
där nyckeln synes skimra
därför att du bär turkoser i ditt hår
därför att falkens ögon omfamnar
apachetåren i dina fingrar
därför stör vi dina sömnfagra steg
i natten höres vindar ropa
vindmantel böljar
klangspelens silverklara ljudar
i dagslända rev stormar mig
sönder och samman
till brynja lindade jag kaprifol
tände kungsljus till vakande
nu ställer jag mig på vågens högsta topp
upptäcker
havsfågelns djup
dyker in i dess vingspann
sitter på havets botten
insvept i azuritvattenblad
sitter i havets botten
vid havseldens brinnande öga
vid havseldens värman
lyssnar till ärs ögonhöjder
ser murgröna klä det tömdas väggar
här stannar jag tills häggen blommar
tills koltrasten sjunger i mina ögon
*
(och det är väl där)
örnen och kondoren lyfter
himlahavet
och
det är väl där
under
i smaragdhavets skimrandevälvda
du
lyfter slöjan av mitt ansikte
kysser
mina ögon
kärleksljusa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar