(solsten)
solsten vackra given
hälld ur solens händer i
trädets krona
vattnar du
rotådror
med liv
eken sträcker sina rötter
soldroppar
stiger
stam
sträcker sina rötter in i fingrar
släpper pergamentsblad fria
läs mig
med dina fingrar
luften skälver
står i sandvida
röd sand
himlar bär kobolt
ser mig om
ser mig in
luften vibrerar av
av trävinda
vindsnurra
vindsnurra i deras händer
skapar nära
sånglinjer
här talar ej röksignaler
här talar
tonandevingars överljud
sveper med vänster hand undan gardin
önskar dig
nära
ängen möter mig hemmavid
ljudet återkommer
svart kula cirklar
sätter sig ned i lupinbladets hand
och jag med den
det finns en verklighet
långt bortom helt nära
det är sant
jag är inte svart, du ser alla mina färger
du ser mina regnbågsvingar
ser mig beliva luftens rörelse
det är sant
jag är inte svart och inte
hemsk
de flyr mig ofta hör ej sången
förfasar sig och jag vet ej vad allt de finner på
lassen jag bär på ryggen av allt detta väger väl
hela rymdens pålagda tyngd
men
det är väl bra
så håller vi oss stadiga
så kan man tro
sa
skalbaggen
det har öppnats
scarabe´
scarabe´
jag hör dig
var är du
det är tomt utan din synbara närhet
du har druckit
rullat mina tankar vidare i
timandens svåra
jag hör dig ropa
ser dig
ser dig
ej
vem lyfte dig från vår boning
vem var så snabbfingrad
bumerangen är en fågel
aerodynamik
du kastar den i vinden
denna fågel
denna vinge vilken är förlängningen av din arm
den flyger friseende
den återvänder till dig med
grönskande kvist
den återvänder till dig
i kärlek
ej för att klippa dina steg
solsten vackra
given
hälld ur
solens händer
i
solfågels vingar
bärs
soldroppar
med namn
med
liv
fingrar
släpper pergamentsblad fria
läs mig
med dina fingrar
med din hud
luften skälver
står i sandvida
röd sand
himlar bär kobolt
tag detta strå
stick det i sanden
drick dig
till
otörst
av urkälla
solsten
viker ut vingar om
våra drömsångs längtan
bär den till dig
bär den till mig
scarabe´
jag hör dig
det har öppnats en spricka i jorden
och jag stiger gärna in i denna spricka
för att se
se dina vingar lyfta solen
i det steget ser jag dig
ser jag dig lyfta locket från solasken
vandrar drömstigen i min bädd
väntar dig vid stranden av är
där
tänder vi
berättarelds ljus
scarabe´
jag hör dig
du hör mitt hjärtas sång
den vilken lyfte mig från
trodde mig vara en
sten
visste ej
vår
närskap
håller handen knuten hårt om
du hör mig
och jag följer dina steg
flyg med dina vackra sånger ur ditt bröst
till den du ser
den vilken lyfte mig från vår boning vet icke att det vilket är
ej kan skiljas av mänsklig hand
flyg med dina vackra sånger ur ditt bröst
det har öppnats en spricka i jorden
och jag stiger gärna in i denna spricka
för att se
se dina vingar lyfta solen
i det steget ser jag dig
ser jag dig lyfta locket från solasken
vandrar drömstigen i min bädd
väntar dig vid stranden av är
där
tänder vi
berättarelds ljus
läs mig
med dina fingrar
med din hud
*
till ditt hem
ditt hem
finns många vägar
finns
månvägar
till ditt hem existerar många vägar
existens
existensiella vägar
essens
essensen av
är utvunnen olja
eterisk olja av växter
soldroppar
bloddroppar
stjärnflöden
alla vägar
alla rötter
alla vatten
är förenade
modern står vid spisen
kokar
välling
vad skedde innan dess
såning
skörd
kvarn
ja det finns förlopp skeenden innan dess innan detta
säden males kokas till välling
säden mognar i
solens i månens i jordens ljus och värme i stjärnors glöd
sol och månhänder
höljer hennes bröst
jordesådden
stjärnglöd andas
han sådde kornen
de höljde marken
sädesfält
med sina ögonvingar
det spirar ett frö i jordens grund av hjärtsådd given
i solhänder stiga havres klingande bjällror
månskära stiger in i hans hand
skördar silverne klanger
i järngryta
över eld
i stenring
i kittelkroks kedja
hälles mjölk
lägges havremjöl
modern kokar välling till barnet
lenande
sol
mån
mån
måne
stjärnor
allvishets visdom
välling
lervälling
doftregn faller
gåvoregn faller
faller regn
ja regn faller samt stiger
regndroppar strömmar samman förtätas
regnpelare
regnfolk
dansar medsols
väcker regnbågsvingar
rör vid
smeker
marker
modern kokar välling
hennes bröst är eld
är kärleks eld
fråga dig vad lervälling är
så strålar sol
så andas vindar
marker torkar
spricker
marker är blixtprydda
modern vet
ber regn in
regn
lervälling med allhudens smaker
dofter
liv
i jordens inre spirar ett frö
grodd
stiger hjärtbladstigar
lervälling
lera
snurra skiva
snurra
händer omfamnar lera glänsande
kruka växer ur jord
ur handberöring
kruka står på bordets vita duk
ögonblommor
fyller deras blick
i krukor läggas rullade blad
bladskrifter
sand höljer om
då det dagas
då marker är redo
lyfter de krukor upp
ögonblommor fyller deras blick
kruksådd
allvishets visdom
välling är lenande för magens oro
mjölk
solmjölk
maskrosmjölk
honung
soldroppar
ser du bålen
vilket bål
nej inte elden
bålen
människobröstet
ser du triangeln
mormor varför, är det inte konstigt att pojkar att flickor har bröst
jag funderar eller mer tömmer mig
bröstgård
bröstgård
navel
det är en triangel
en triangel inom vilken det viktigaste finns
hjärtat
hjärtögat
ser du triangeln
visdomsögat
sörj icke de stänglar vilka rycks ”för tidigt” av stormar av svåda av våda, ty innan de hann ta steget i sin egen drömstig fördes de vidare, det händelseförloppet är en chock ett chocktillstånd vilket förvärras genom era förfasanden
gläds med dessa ty därigenom underlättar ni deras ”framfart”
välling är lenande för magens oro
mjölk
solmjölk
maskrosmjölk
honung
soldroppar
*
(i din dröm)
vackre
ser du
honom där vid sjösmycke
stiger
månskära in i hans hand
förvånad ser han
upplever han hur väl den passar
allt lägger sig
tillrättalugnt
denna symfoni har de länge förberett
de höljer marken
sädesfält
med
sina ögonvingar
vattnar
ökenopaler
det spirar ett frö i jordens grund av hjärtsådd given
till dem
vägen
är
öppnad
genomsiktliga regnbågsslöjor
sveper
andeljus
jag tycker om att skruda mina fönster
med
lagerblad
guldblad
därigenom
vet jag
att
guldet värmer mina ögon helande
jag tycker om att skruda mina fönster
med
prismadroppar
därigenom
vet jag
att
guldet värmer mina ögon helande
i det lever jag
med
dig vackre
våra ögons
helande
värme
regnbågsdansens
glittrande
uppfyllelse
hur vi inväntar
pulsrytmens
stjärnglöd
denna natt tänder jag tusende eldskålar
lyfter mina armar
in i
musiken
är
slöjor
svepande
följer rörelsen
rumsbindandet upphör
månstråle
är väg
vackre
för
dig
är jag tonande
slingor
genomsiktliga regnbågsslöjor
sveper
andeljus
väntar dig
i regnbågsdalen
jag vakar vid
tusende eldskålar
i din
dröm
ljuder
tingshas
doftar
myrrah
och salviablad
*
(sömnskrudad)
bäddat har jag marmorbladsskål
med vita rosenblad
tvagade
i regns droppar
sömmat har jag aftonskrud
i skiraste spetsväv
doftat
min hud
jag lägger min ensamhet i skålen
din kyss är soldroppe
vidrör mina läppar
tyst vackra
tyst
sakta
oroad att du är en icke
kisar jag
silar jag
mellan fransar
din kyss
är soldroppe
vidrör mina läppar
dina ögon är älskande
och jag är lycklig i att vakna i din famn
vattna mina spirande
blad
tillåt dem icke vissna
för jag är
trött
trött
och
jag fryser
*
safirregnen sveper turmalindalens ögon fria
(kameran)
det vackraste ansiktet
är
fotograferat i kärlek
sluter ögon
i
drömmen
i drömmen av de ord
de ord du aldrig kommer säga
det vackraste ansiktet är ansikte
fotograferat av helt andra linser än objektivets slutaröga
sluter ögon
i
drömmen
i drömmen av det
det du aldrig kommer säga
kärlekens fingrar
är den
kameran
*
(taraxacumdanser)
mina ögon fylls av taraxacums danser
sidenfjäril vackra
stiger ur
puppa
tråd av siden
skänker skimrande syner
pärlande morgon
pärlemorögas
lyster
lystrande
havs
hav
haven tillit till molnfolkens danser
snäckblåsare
andas
gongong
solskiva
vibera
mjuk
han badar i solögas vingar
jungfruhänder
höljer kyla
höljer värme
vingar
andas
bär
bär frön
sår frön av lin
blå
drömfält andas
berättarljuseldar
läger
lägrande
ansikten skimrande röda
flammande
hetta
skallror
ljuder
fötter
fotblad
är händer
smekande
trumma
trumma
jorderytms kärlek
vita moln seglar
fröskalshav
lindar
bomull
runt
runt
bäddens
dröm
vita lärften
vandrar vind
vindsegel
öppna hav
sjö
ådror
bävrar är vackra djur
i flodens ystra bygga de ej
i flodens
bäck
bygga de
bygga de damm
så vackra simma de
så vackra segla de
kanoter
paddel
andas
bäver simmar svansen är en paddel
ett palmblad
oval
ellips
handblad
bygger bo
boplats
värn
kom
älskade
mina ögon fylls av taraxacums danser
kiselstenars pärlband
visar
väg
väg till skogsduvas
fridskoja
blå fjäder
rör vid ingång
ännu
ej sedd
stare
sitter i träds krona
ser
marker bölja av
virvlar
vindlingar
stare landar mjukt
lägger huvudet på sned
kanske lutar staren
huvudet till axel
till sida
till bröst
vem vet
vem
vet
staren vet
lystrar
lyssnar
och
vips
staren syr med nål och tråd
träd
träden in
trädda nålar syr vackra sömmar
tråden vandrar genom
ögats
blick
sannhetsflödes
oval
ellips
handblad
paddel
öga
tråd vandrar genom ögats blick
genom porten
mellan
är och
är
tråden träds
glider
strömmande
med
kanot
skyttel
skräddare
strömmande
med
ytspännings
inreöppnandes
sannhetslovande
dina fingrar
är sensibla ljus
fragila ljus
sensitiva beröringsljusa
är konstfärdigt
medföljande
broderi
konstfärdiga sömmar
vägar
blå
fjäder
rör vid ingång
ännu
ej sedd
stare sitter i träds krona
broderar med
jordsidentråd
linnedukens bomullslätta molndroppar
allt enligt ljusmening
mina ögon fylls av taraxacums danser
kiselstenars pärlband
visar
väg
väg till skogsduvas
fridskoja
blå fjäder
rör vid ingång
ännu
ej sedd
safirregnen
sveper
turmalindalens ögon fria
pärlande morgon
pärlemorögas
lyster
lystrande
havs
hav
haven tillit till molnfolkens danser
snäckblåsare
andas
gongongen
solskiva
vibera
mjuk
han badar i solögas vingar
jungfruhänder
höljer kyla
höljer värme
allt
enligt
ljusmening
mina ögon fylls av taraxacums danser
safirregnen
sveper
turmalindalens ögon fria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar