tisdag 12 februari 2013

den 12 februari 2013



du är
en klang i en kropp
vilken frigörs av ditt hjärta då du sett in

rörelsen består icke enbart av dessa vägar
rörelse är ett vävande av kosmiska klanger

skulle du höra allt detta
kanske du skulle drabbas av en slags panik

i din längtan till att urskilja
veta vad detta är

detta är det allseendes skaparvilja i harmonier

var varsam med orden du uttalar
dessa kan bli skuggan av den tanke vilken ännu ej förlösts

orden vi talar formar skuggor av sådant som komma skall
när vi uttalar orden kan vi göra skuggorna till verklighet

molnseglare molnstigare molngivare
tjänare tjänarinna
molntjänster
se det uppåtstigande haven i det nedåtstigande
se sinuskurvornas vävande

du är i ett berg, blickar ut genom bergets fönster
det uppåtstigande i det nedåtstigande, vad är riktningar
vad ser du
det stiger upp spindlar i natten, spindelmor väver
molndroppar faller pudrar marker
svarsdroppar


det är lätt se det uppåtgående samt det nedstigande
det i sidledes vävande
detta är symmetriska rörelser det har funnits
det finns danser vari rörelserna är utpräglade
formade i följande varandra

utan att egentligen röra vid varandra
låt oss säga att rörelserna är
så övade att dessa lever i utstuderad skönhet
rörelserna har övats till att
inom citationstecken
efterlikna det vilket du kan
uppleva vara fulländat
din själ vet
ditt öga vet att det fulländade ej kan uppnås

i den stunden det är där, upplöses bilden

det fulländade skulle aldrig vara fulländat om
’näri det fastnade i form
däri är fet fulländade stagnation
du kan stå framför samt
betrakta ett konstverk
du kan uppleva detta konstverk vara fulländat

kanske till och med din tanke skriar då jag skriver detta
varför skriar du

det du ser är den fulländade rörelsen
du upplever doften av skapandeprocessen

din själ ditt öga upplever en saknad ty dessa vet
det fulländades fulländade
se ordet
full
ändad

det levande övandet är icke ändat

det uppåtstigande samt det nedåtstigande kan du se
det är tämligen lätt se dessa
du kan betrakta spindelns rörelse
stanna en stund i detta betraktande
du kommer sakta att se ett litet
knappt märkbart
osynbart ryck

detta ryck sker exakt vid
inom citationstecken
anstarten
denna rörelse kan du se i sidledesrörelsen likaså
i vävstolen kan du dessutom se in i differenser ej differenta rum
i det varptrådarna omfamnar inslaget. skytteln blickar in

detta är begrundansögonblicket

rörelsen består icke enbart av dessa vägar
rörelse är ett vävande av kosmiska klanger

skulle du höra allt detta kanske du skulle drabbas av en slags panik
i din längtan till att urskilja
veta vad detta är

detta är det allseendes skaparvilja i harmonier




säg mig
vad är himlarna denna gryning
i morgonväktens ärla
sveper eldfåglar
sveper drakar
vem övar blixtrande svärd ur stjärnfall
vem när markerna med järn ur himlar

säg mig
vad är det jag ser moder av vinternattsdröm

det du ser
är ej eldfåglar
är ej drakarna
är ej svärdsbäraren

vilken dricker gryning i bägaren
av ädelhet

bägaren
vari de vises stav
är kanten
oblatsringen
pärlbeströdd
pärlinfattad
lindad i cirkel

den cirkel

du rör vid med dina läppar

källan klarnar din strupe

du ser eldarna vid floden flamma


kvinnorna inväntar glöden under kittlarna
med järnband lagda runt
bykkaren är det

i väntan av detta sorterar kvinnorna
smutstvätten
klädnader
lärft linne
under mellan överklädnad
dukar
allt det vilket täcker hudens källåder

dotter av eld
hur sorterar du
dina tankar
dina tankeskärvor
innan du tvagar dem i floden

se
vintersolen andas
silvervita
se ängder vita
röken ringlar
ur boplatsens
rökgång
gonggong


de band kärvar i höstkomnad

se
fåglarna
svärma runt
kärvar



fågeln med alla färgers vingar
landar mjukt
i äppelträdets sömnkrona
andas in
doften av
fruktbäran
fågeln ser om kärnhusens drömmar
är lyktorna tända andas lågor
brinner spisen
sprider värme sprider ljus
kärleksro

säg mig vän i barkens åder
har du sett mig flyga
har du sett de mjuka skuggorna vilka blir

det har jag sade vän i barkens åder
jag tänker som så i de stunderna
dina vingar är bladen vilka skuggar min boning
i de stunder jag söker vila

det är en sanngod tanke
ser du hästarna i vinterhagen
lugnet dessa befinner sig i
hästarna
vore du i ett annat land
finns det annat
egentligen
om du vore i ett annat land
i en annan solstrimma
i vänstra hörnet av cirkelkalejdoskopet
kanske du skulle likna ytterligare
en djurvän vid tanken

så liknas ju jag vid tanken
så sade fågeln med fjädrar i färger alla

vän i barkens åder funderar över det påstådda
vi har alla liknelser invävda i vår hud
hemmahörande
för mig kan tanken vara bladen
egentligen redan innan de blev det folken benämner gröna blad
tanken kan vara så mycket

fågeln med fjädrar i alla färger samt
vän i barkens ådring stiger in i
gryningstanken

hör hennes stämma

kom låt oss baka morgonbröd
elden är vaknad
stenen är
glödgad
se skuggorna jag samlat
av ordsvirvlar
ord vilka rymt ur hagar
förskräckta gömde orden sig
så vilsna aromer
skuggor
av den ännu ej väckta
elden

skall vi baka av de stackars orden
utbrister de båda vännerna
 inte av orden
inte av skuggorna
se jag har sköljt deras ansikten ur sotblad

vi skall krydda brödet
dagbrödet med
det förlösta

Inga kommentarer: