säg
vad visar du ditt barn
lägger dosan i barnets hand
skärmen
knappar dansar
spel stiger fram
bilder
är detta bilder
konstruerade scenarion
dödsdanser
stämmor hårda
i försök att låta mjuka
säg
vad visar du ditt barn
barnet vill inte släppa
dödsgrepp runt bordet
runt knappar
varför är du arg
varför låter din röst så
stämma
hård
i försök att låta
mjuk
*
tag handtaget i hand
slut dörren varligt om
vilorummets bön
andas
leende
mörklagda rum är kanske de rum
vari stjärnor bäddats in
vari stjärnor nedstigit i
tjärnblad
tjärnens marker är ej sankmarker
ej heller sänkmarker
och är dessa marker sänkmarker
är dessa marker vari blivande har
sänkts ned
och detta mörker är ej mörker
och dessa skuggor är ej skuggor
vad visar jag dig i natten
vad visar jag dig i dagen
vari jag sover vilar mina färder
med huvudet riktat till jorden
jordaning
daning
med huvudet riktat till klippans
bergets grund
med fötterna klorna riktade till
himlar
till himlars molnfärdares grund
med vingar slutna runt kroppen
i natten leds jag av ekon
jag sänder ut ekon
tar emot färdvägar
detta visar jag
så många fasor har lagts i våra
vingfamnar
förtäljandes vilka hemskheter vi
är
vilka sjukdomar vi sprider
huru blodtörstiga vi är
allt det vilket lever i grottor
i så kallat mörkerlagda rum gives
fasor
och visst liknar vi drakar
och visst liknar drakarna oss
och visst är det märkligt att
embryot i modersgrottan ej ses med fasa
ändå är detta ”dolt”
än då
och visst kan det väcka fasa
inför förlossningen
dock ej tillnärmelsevis i den
höga grad vi med flera tillföres
lev också med bilden av hur
myckna platser
vilka låt oss säga simmar
strömmar inom er
kanske till och med hänger uppom
samt nedom
det är ej heller lätt hålla
samman
vävtrådarna i handen i de stunder
tröttbladen lägges över väsendet
i de stunder kroppen tröttas av
sjukdomsmanövrer
sjukdom är ett stressymptom
vilket ej alltid är uppenbart
och manövern kan komma utifrån
däremot är det en
fullföljdsmening se det uppkomna snöskredet vilket ej är en motsatsform till
kroppsskredet
tag handtaget i hand
slut dörren varligt om
vilorummets bön
andas
leende
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar