det är sant
drömma kan jag om
de mest
enkla
vad är då det enkla
vad är då de mest enkla
undrar havsvingen
vilken lägger sig över min böjda
skuldra
in i tystnaden faller ordstäven
strävar allt djupare in
stiger strömmar svävar
horisontens
gyllenlinje
böjer sig
runt
är cirkeln runt mitt öga
ja vad är det enkla
ett av dem är
drömma kan jag
om
havet
leva helt nära havet
höra dyningarnas mjuka andning
andas in
doften
havsvingen rättar till
fingersnibbarnas
enklav
är
det
ett av det enkla
enklav en klang en klan
hör du klanbrödernas djupa
mansstämmor
hör du klangsystrarnas djupa
kvinnostämmor
upplever du djupen i de höga
höga reser sig klipporna
hedgräset spelar
eller vem är han
vem är han vilken spelar violiner
vilka är klanerna
dessa är
droppar
dropparna vilka skapar helheten
dessa sätter sig ej till doms ej
till slag
och slår de slagen är detta
gonggongens stämma
är detta pukornas röster kudo
trummornas röster
och sätter de sig till doms är
det
drömmen omgärdar mötets skönhet
de pekar in i skogslunden vari
domherrar
målar röda gryningsmoln
det är sant i drömmen finnes ej
trösklar finnes ej dörrar
vem skriar att dessa finnes
du stiger ej över tröskeln i
drömmen
du stiger in i lufttomt
hur nu detta kan vara tomt
verka tomt kan det
suga ut luften in i vakuum
säg mig vad upplever du i vakuum
så med ens i drömmen slås en dörr
igen
vem slår barnet i baken
för att barnet skall öppna sitt
första virvelvindsskrik
barnet virvlar in i livet
trösklar dörrar finnes ej i drömmen
du
faller
vågar du stanna i din upplevelse
märker du
uppdagar du att du är
buren
trösklar dörrar finnes ej i
drömmen
du
faller
samt din upplevelse är symfoniska
variationer
librezzo migrezzo miserable
condilabri; finnes ej dessa arter kanske ej
jag leker med känslan av dessa
ord
improitus skapiatules
improvisationen framsprungen ur
intuition
given av imaginärs andning
öppnar knoppens dröm
visst finnes vackra ord i detta;
larghetto
legato
marcato morendo
calando crezendo
dolcissimo
furioso
grazioso
ja
det finns de
vilka vandrar vid havet
vid havsstränder
de vilka samlar snäckor
vilka lyssnar in i dessa blad
så finns det dessa vilka vandrar
med haven
samlar droppar pärlord
haven omfamnar dessa med sina
armar
så skriver bläckfisken med
sepiaguld
och vad är det för fel använda
samma bilder i vinklar av liv samma ord i upprepande
tiull beskrivande av en
verklighet vilken skiftar färg
det du målar i skönhet
kan ej bliva uttjatat
ty det är ej tjat
ej gnat
det
är
ordfägring
suckar du i mötet med de gryende
vårblommornas ankomst
är dessa annorlunda från år till
år
*
regnbågsfjäll synes strömma i
sjön
soleld rör vid vatten
eldfjäll synes strömma i sjön
slöjor andas
guldfiskar
silverblad
karpar hastar ej
ser dig djupt in i ansikte
ansiktsellipsen
ekliptika
ellips är ellipsen ekliptikan är
ellipsen oval är ovalen
händernas bön
vad lever i dessa händer
är detta sammanpressad luft
är detta intet
är detta kristallkulans siarljus
är siarljuset frågebron eller
svarsbron
vadi talar orakelstämman
lyssna
lyssna du vankelmodade
dina steg blöder
så lyssnar hon
lystrar hon
in i sångernas djupa fenrörelser
fenor är slöjor så säger karpen
slöjor är rörelseskolning
hasta ej
fordra ej
tänk ej så
din rörelse är slöjornas lugn
hastar du
fordrar du
tänker du så
så trasslar du in dig
skåda världarnas skönhet
det kan tyckas att trädet upphör
vid en viss punkt
grenen kvisten
blomman bladet
du
dig själv
huden
ser du detta upphör ej
se slöjorna samt inse
förlängningen av denna rörelse
sätt dig vid havet ro ut med ekan
sitt i ekan
i havet
rör med ditt finger i vattnet
sakta
lugnt
ser du
hur rörelsen sprids
en förlängning av det du ser
så strålar ljuset värmen vidare
vidareut
i de stunder du tröttas kanske
plattformen höjes upp
för att du skall begrunda detta
hopp
är du redo taga detta kliv
och denna plattform har en bom
denna bom är ett slags stop
stopptecken
denna bom är ej att du missat
klivet
denna bom är en
ser du hästarna vilka hoppar över
bommar hinder
är du
redo
är du
förberedd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar