månskära
månskål
kan du sia
är siandet en konst
så är fantasia dess skapande i det
öppna hjärtat
och varför skall du sia
vägarna är lagda blodådror
i markernas böljande veck
ja
sanden ligger i veck
en skir vind andas lätt in
sanden vandrar
så vandrar liv
kvedosånger
kvidandesånger
lindar sorgflor runt
stigarnas
dikesrenar
fyllda är dessa med ängsblomster
ur vinteridens
vintervindars vaggande
kristallfamn
kvedosånger
kvidandesånger
sorgesånger
vaggar de svärtade vattnens
bykeskärl
vari färgpigmenten brändes fast
i bottnarnas järngrytor
av eldar för hettade tilatt höra
tärnornas höga himmelssånger
var kommer alla dessa
obarmhärtiga slag ifrån
jag ber färger ur örtdofter till
garnhärvorna
garnet är betat av frihjordarna
de molnvita
vilka rann safirvita nedför
sluttningarna
medan herden
andades i flöjten
gräset skiftade ej toner
bar gröna mantlar
havsmantlar städse
härvor lyfts ur grytor
i träden hänger de
vindar torkar
fäster
silverstickor klingar
höljen lägges i asken
i skrinet
han täljde i olivlundens
stilla
ton
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar