det
spegelblanka
är ytan inom vilken skräddaren
vad gör skräddaren
är skräddaren den vilken spänner
varpen
väven
duken
sjöns yta
är ytspänningen ögats glada
förväntan
sväva
sväva
fågel vit
är du en mås
en trut
en tärna
är
du
du är den vilken dyker
spräcker spegelns blanka
hämtar upp fjällen
fisken
kammen ur havets djup
djupen är
en öppnad tanke
tanke
tanken är en minnesbank
i sandbankar kan det orenade
renas
tanken är en minnesbank
vem står i köket
lindar in paket
binder röda band
gyllene band runt
modern står i köket dukar brickan
fadern står i kammaren
drar åt skruven
brickan
han står
fadern med armarhänder sträckta
vad gör han
skruvar upp gungan i taket
gungan hänger i taket
säkert
gungar gungan fram och åter
varför gör gungan så
barnet lider ej av
gungans
gungning
i tillit följer barnet
lider ej ont av
fram
åter
barnet sitt i
är
vet tingens skönhet
barnet håller ej i repen än
växer gungar själv
håller i repen
tillsammans med fästet
barnet lider ej ont av fram
av åter
barnet kuttrar
kuttrar pärlglädje
ja
det flyger glädjefjärilar i
magtrakten
det far ett slag
mitt i magen
jag tappar andan
allt försvinner
jag är den blanka ytan
allt är borta
slaget
flyger upp
ur
andan återvänder
vad hände
varför ramlade jag ur gungan
barnet har ramlat ur gungan
minns ej
det är i
huden
huden kanske
är
ett levandeminne av
kanske går ej det minda att
skrubbas ur
är huden hullingen
eller är tanken hullingen
det
spegelblanka
är ytan inom vilken skräddaren
vad gör skräddaren
är skräddaren den vilken spänner
varpen
väven
duken
sjöns yta
är ytspänningen ögats glada
förväntan
sväva
sväva
fågel vit
är du en mås
en trut
en tärna
är
du
du är den vilken dyker
spräcker spegelns blanka
hämtar upp fjällen
fisken
kammen ur havets djup
djupen är
en öppnad tanke
tanke
tanken är en minnesbank
i sandbankar kan det orenade
renas
tanken är en minnesbank
gudornament skriver
intervalldroppar
in i vindars härkomst
allt var stilla i indigomantels
stjärnklara djup
rocka med vida vingar
andas
lugn
andas andningsrörelse
följer de milda ljusens väg
förirras vilsnas av skarpljusens
skärande käglor
lev med bilden att du är käglan
något
någon kastar ett bowlingklot
strike
allt var stilla i indigomantels
stjärnklara djup
rocka med vida vingar
andas
lugn
andas andningsrörelse
följer de milda ljusens väg
förirras vilsnas av skarpljusens
skärande käglor
har du en gång
blickat in i havet
i nattens händer upplevt stjärnor
mötas i detta vattens hav
landad andning ur vind ur vindar
det du ser
jag hör träden susa
sol sipprar in
doftar skog
djupskog
mossan
viker undan
ljungen
ljungen doftar solmogen
honung
landad andning ur vind
ur vindar
det du ser är de milda ljusen
vilka ej skär
kupolernas linser
har du en gång blickat in i
klippornas
bergens djup
de kom att bygga
gruvgångar
i förstone med bergens vilja
sakta förglömde de
varsamheten
hörde ej bergens kvidan
de byggde gruvgångar
planterade facklor i väggar
alkover
i handalkover
har du däri skådat
opaler
skimra milda
opaler ropade ej till deras
habegär
opalskimret är de milda ljusen
så skimrar havsmaneter i natten
upplysta
brännmaneter benämns dessa
och visst kan dessa brännas
fråga dig när
fråga dig varför
revir
är en vacker mening
i det reviret icke är en
överdrift
vilket reviret i mångt och mycket
gjordes till
revir; rör evig vishets intighets
rörelse
brännmaneter benämns dessa
och visst kan dessa brännas
fråga dig; bränns icke det mesta
i den stund det mesta drabbas av
hastigt påkommet slag
däri lever ord vilka framskiner
framkallar
rygga
skygga
retirera
visst kan maneter brännas
bränns ej det mesta i den stund
det mesta drabbas av hastigt påkommet slag
allt har behov av se
av möte innan beröringen anländer
däri skrives guldornamenten i
intervalldroppar
in i vindarnas härkomst
i den stora andningen väcktes
vindarna
den stora andningen är det stora
andningshavet
ett fält ur knoppande jasmindoft
gardenia vit
strålar i djupgrön natt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar