söndag 21 juli 2013

den 21 juli 2013



livet slocknar
i en alltför tidig övergång

livet glider nedför floden in i fallets dån

det vandrar ett liv
en kvinna
sätter sig vid flodkanten

hon blickar djupt in
glider ned
in i floden

hon är böljande flodrörelse
utsläpp är hennes
ramar
lösta hennes
lås

kroppen följer mjukt
floden
hon söker ej greppa fäste
ansiktet är
vänt in
i
molnen hon alltid älskat
tillförne
förne
till

floden bereder sig
hon följer
faller
virvlar
glider
in
i

livet glider nedför floden in i fallets dån

nu är hon
vattenfallet
utsläppt är hennes hår
är hon
faller
dånande vattenmassor
stiger lätta moln

molnen hon alltid

landar
hon är en lotus
i sjön

ett liv

livet slocknar
i en alltför tidig övergång

valltoner
sångerna stämmorna
höres
linda stigar runt bergen
fläta timotejens drömmande
fåglar landar
i soltorkade plymer vita av solhav av klarnade skyar
hur kan dessa strån
dessa skira
så tunna strån
bära fåglar

molnen ler
cikador
syrsor
ljuder
doften ur vindruvsrankors mognad stiger
fikon djupvioletta
mjuka aprikoser
meloner solvarma ringlar vägar
en bänk står vid ingångens utgång
snidad av trädgåva
grovt tillhuggen
mjukputsad med varsam hand
ja
huggen var ej hårda
han
bänkmakaren lyssnade till trädets vandring
lät grenarna vara klädda
oklädda
lät ögonen blicka vida

vad ser den vilande vindruvsodlaren

djuren är strömmande bäckar
vallen ligger slagen i solhänder
vallen är byggd av bävervisdom
vallar är lagda runt hålen sorkarna byggt
kisandes mullvadar
vidgar
vall
vallaren nynnar alltmedan djuren strömmar
valla
vallare
vallarinna

hjärtat är det vilket råder i de strida flodernas virvlar
hör den stora pukan
hur han leder rytmen i årens gluggar
årtullar
år
tullar
tumma
tumma de gula arken med rosenbanden röda
tullar
år
årtullar
kedjade är roddarna ej
betande frihjordar
tanken är vorden den skimrande enhörningens vita man
maningen ljuder i tyststilla lagd
manar
sejdar
åkerbruken

åkrar skänker skördearom

haven öppnas
andas djupblå
andas gröna
andas turkosa
rena
lunnefåglar skådar in i seglande kristaller
isbergen snuddar nuddar
ovan såsom nedan
nedan såsom ovan

vem kan segla utan stormfåglarnas maning
vad är dessa fyllda vita segel
hur kom väven i segelmakarens händer
vad makar
makaren
hur smiddes nålen
öppnades ögat
hur slipades spetsen
hur tvinnades tråden till segelsömmen
seglen fyllda vita
är ditt bröst
är din andning
är masten din ryggrad
vad är båten
vad är skeppet
är den dina steg
dina händer kupade i bönestämma
öppna
öppnade
öppet mottagande

Inga kommentarer: