12 juli

händer är vackra vända nedåt vända uppåt kupade
gryning
kanske vänds händerna uppåt äro bjudande skålar till dröm i skymningen
kanske vänds de nedåt i gryningen äro givande skålar till liv
vad är någon något någonting

Slut dina ögon, håll händerna ovan nedan om, inte helt omslingrade, nästan,
Intill.
Bibehåll ögonen slutna, känn,
Det finns luftljus
Värme där
I händernas ovanom nedanom.

Det du känner är inget, ingenting.

Du ser det icke med blotta ögat, det är där.
Öppna så ögonen,
Se dig omkring, du ser någon, någonting.

Pressa samman händerna, de är nu sammanslingrade, är slutna.
Kupa dem ännu är de samman, var gång i det sakta kupandet i kupan känner du inget ingenting.

Det så många gör är att söka knåda, forma denna ljus och värme deg.
Söker göra snurror, kringlor, så penslar de med ägg,
Strör pärlsocker på.
Degen har ingredienser, natur, dessa har lagts i en skål, knådas samman, får jäsa.
Degen är jäst vid en viss punkt, häller du ut den,
Känslan är och grytan kokade och kokade, gröten rann över, genom hela staden,
Här klibbar den fast överallt, det gen har tusende klibbiga fästtrådar.
Händerna knådar, kavlar tillför mera osynlighetsmjöl,
Så formas bullarna, sötbrödsbullarna.
Kringlor och snurror.
Penslas med ägg,
Ägget det vackra med det vackra ytterskalet, visst är det vackert att känna hur mjukt det är under en tid, några dagar sedan det lämnat hönan.
Det är näst intill en omöjlighet att nå det inre, knäcka skalet för att nå vitan och gulan.
Ägget, ovalen, ellipsen,
Ögat.
Inom det vitan och gulan.
Liv
Liv
Strålande liv
Omfamnar varandra,
De träder icke inom varandras varande ”revir”,
De respekterar varandra i kärlek, de är förbundna med en tråd, egentligen ett ägg i ägget.
Nåväl nu vispas ägget, mjukt
Penslas på sötbullen och pärl socker strös på.
Bullarna gräddas doftar milsvida.
Läggs på fat, lockande, frestande
Fatet sträcks fram,
Sötebrödsbullar bjudes på fat
I dukad sal bjudes gäster in.

Jäsprocesser är mycket sensitiva, hur lätt faller inte degen samman, bullarna kan falla samman av att de har för mycket av det ena eller andra, det finns icke avvägande balanskännande.
Bullarna, innan gräddning kan utsättas för drag eller degspadet var för varmt.
De kan utsättas för hård eller låg värme i ugnen, för mycket över eller undervärme och så vidare.
Bullen kan vara det mest underbara, tyvärr är den ofta så god att det ätes för många, du blir däst, jäst själv.
Sluta nu inte att äta bullar, de blev en god bild för att visa,
I händerna finns inget, till synes inget, ingenting ändå känner du det då du andas med händerna för dem mot och från varandra utan att blicka utan att vidröra, det finns luft och värme ljus därinne.
Där i det kupade boets cirkelljus finns levande värme.
Så vaknar försöken till knådande, bakande, det dras in ytterligheter, det yttre, livs liv och allt knådas samman.

Bilden är
händer är vackra vända nedåt vända uppåt kupade
gryning
kanske vänds händerna uppåt äro bjudande skålar till dröm i skymningen
kanske vänds de nedåt i gryningen äro givande skålar till liv
vad är någon något någonting

i cirkelns mitt är det du tror vara inget, ingenting.
Det är där.

Människa misströsta icke, var ditt själv
I
dig själv

Om
dig själv

Med
ditt själv.

Låt icke yttervärlden begränsa dig med sina åsikter
Sin värderingstrappa
Var natur,
Naturen är i sitt själv.
Det vill säga om inte någon manipulerar den.

När du står där med slutna ögon

Känn
värmen stiga in

Rör händerna fram och åter

De är vind
Är havets vågor

Känn strömmar mötas

Andas m
säg mm-mm

ljuda inom dig m

Känn
horisontens linje omsluta dig

Du är
i.

se händerna, vet att den ena handen är himlarnas kupol
den andra handen är jordarnas, hudarnas kupol, markernas kupol
händer är vackra vända nedåt vända uppåt kupade
gryning
kanske vänds händerna uppåt äro bjudande skålar till dröm i skymningen
kanske vänds de nedåt i gryningen äro givande skålar till liv
De äro aldrig stilla,
så är icke solarnas, planeternas, stjärnornas sfärer stilla,
de cirklar runt stilla lugnt,
Den bilden har ni lätt att ta till er, men att allt cirklar runt i evig förening, det har ni svårt att vilja inse.

De äro aldrig stilla
Därigenom är himlarna stundeliga marker, markerna är stundeliga himlar,
De är i harmonisk rörelse, inte stillastående i mitten.
Det är icke en lumen/hålrum med stillastående blod, vatten eller liv,
Det är evig rörelse
Det stillastående ruttnar lätt.

Det är fascinerande hur du finner ord då vi talar tillsammans,
Vi talar om mitten, du ser ordet jökel framför dig, det är inte det ord vi här vill använda,
Ändå är ditt kännande tämligen visande, smaka ordet jökel, det är verkligen upplevelsen av något kärrliknande.
Ja, du slog upp det och fann det märkligt, en glaciär.

Det är inte märkligt, då värme icke finns bildas is, det finns icke en inre längtan till isvara, därigenom börjar isen att röra sig av sig själv, det blir en grötig ismassa, vilken smälter.
Den finner i detta stillastående inte en väg, vattnet ruttnar.
Där är din upplevelse.
Men – Lumen är ett mycket vackert ord, lumen.

Luminata.
se händerna, vet att den ena handen är himlarnas kupol
den andra handen är jordarnas, hudarnas kupol, markernas kupol
händer är vackra vända nedåt vända uppåt kupade
gryning
kanske vänds händerna uppåt äro bjudande skålar till dröm i skymningen
kanske vänds de nedåt i gryningen äro givande skålar till liv
lumen luminata

De äro aldrig stilla

himlarna
stundeliga marker

markerna
stundeliga himlar


är
i

harmonisk rörelse


inte stillastående i mitten


de är i evig

kännande
lyssnande

rörelse


det stillastående ruttnar lätt.


Varför söka bortse från alla delar

Du har en vind en källare
Krona
Rötter
Stam

Du har grenar
Fingrar
Du har rötter, rotskott
Sidoskott
Förgreningar

Familj – släkt – släkte – släktskap.

Varför söka bortse, se bort från alla delar, de äro tillsammans skönhet, alltets liv.
Det finns en vind en källare,

Himlarna andens väsen
Jordarna elementarernas väsen

Det finns icke här behov av att namngiva dem, de bär alla namn, så och du.

Känn dem, vet att du är dem,
därmed är de icke dem, de är jag är i gudomens ljus och värme i kärlek till kärlek.

Är de utom dig, utanför eller inom innanför, träder ni in och ut i varandra med varandra
Så är det tillsammans är ni hjälpande händer
Hjälpande händer ur hjärtflödets källa.

Du har en krona, grenar vackra sträckandes in i till mot, vad än du vill benämna det. Somliga grenar korsar varandra, somligt slingrar sig vrider sig runt i spiraler, de gör alla grenar om du gives kraften att se den alltigenom levande rörelsen, Den upphör aldrig, ni äro förskonade från att se den allestädes, ni skulle gripas av svindel liknande vanvett.
Uppleva att ni befinner er i en enda stor trasselhärva,
Den är icke trassel, den är ordnat kaos.
Grenarnas fingrar, skira, kännande, andning, se pärlorna, bladen, blomningen.
Det finns televisionsprogram, naturfilmer vilka visas i ultrarapidiskt skeende, hela processen visas inom loppet av en minut eller kortare.
Denna rörelse är sann, den upprepas ständigt inom loppet av mikrodelars sekunder, ser du nu varför vi sade att ni skulle drabbas av vanvett. Det ni vetenskapligt tror vara inringade, begränsade processer exempelvis lövsprickningen, är ständigt varseblivande i rörelse, då bären frukterna är där är pärlorna där samt bladsprickningen, det börjar om och om, upphör aldrig:
Är de utom dig, utanför eller inom innanför, träder ni in och ut i varandra med varandra
Så är det tillsammans är ni hjälpande händer
Hjälpande händer ur hjärtflödets källa.

Vi lämnar kronan, ser du silverbladen, guldbladen, diamanterna, kristallregnet över jordens hud.

Ser du
Varför söka bortse från alla delar

Du har en vind en källare
Krona
Rötter
Stam

Du har grenar
Fingrar
Du har rötter, rotskott
Sidoskott
Förgreningar

Familj – släkt – släkte – släktskap

Alltet
Universum
Skapelsen


ser du silverbladen, guldbladen, diamanterna, kristallregnet över jordens hud.

Spindelmor

väver skruden runt stammen skir


daggens pärlor
skimrar


skymningsgryning


stammen är din kropp

stamtempel

outsägligt vackra

är


livskällans flöden


stiger upp

genom rötterna

ser du

silverbladen

guldbladen


diamanterna


kristallregnet över himlarnas hud

Vi kan orda länge om stammen, dess skönhet, dess färger, marmoreringar, hudar, bark, inre yttre.
Den är i mitten, kan du avvara den, nej – det trodde vi inte, lika lite kan vi avvara den.

Du är nu i rotkronan, ser du spegelns skönhet.
Ser du förgreningarna, de krullande rötternas glädje, i att efterlikna källans bäckaströmmar, de efterliknar icke de är rörelsen ty källans bäckaströmmar är livgivande inom. Ser du grenarnas fingrar/kvistar, var och en har en mun så ock rötterna.
De talar de dricker de sjunger.
Jordarna är runt rötterna, källaren, källarvåningen.
Sidoskott synes här och var, alla är de tillsammans.
Här talar vi om rotkronan, allmänt benämnt: rötterna.
Du har en krona, grenar vackra sträckandes in i till mot, vad än du vill benämna det. Somliga grenar korsar varandra, somligt slingrar sig vrider sig runt i spiraler, de gör alla grenar om du gives kraften att se den alltigenom levande rörelsen, Den upphör aldrig, ni äro förskonade från att se den allestädes, ni skulle gripas av svindel liknande vanvett.
Uppleva att ni befinner er i en enda stor trasselhärva,
Den är icke trassel, den är ordnat kaos.

Varför söka bortse från alla delar

Du har en vind en källare
Krona
Rötter
Stam

Du har grenar
Fingrar
Du har rötter, rotskott
Sidoskott
Förgreningar

Familj – släkt – släkte – släktskap.

Jordskål
Du kommer in i templet
Innanför porten finns

en skål
hjärtskål


med vigvatten

du doppar fingrarna däri

gärningsfingrar


vidrör ömt
viljande
din panna



kysser dina fingrars nyblivna ljus


uppståndna

hjärt vakenhets gärningsfingrars



utslagna ljus

du stiger in i templet

inkännande
möte

ord är vigvatten
är likt vigvatten är förmodligen bäst att skriva ty du upplever är, vara bestämt, bestämmande, du räds att det skall kännas hårt för den läsande.

Det vilket är det är.

Ord är vigvatten,
De stänks välsignade ut
Då orden icke innehar sanningskraft
Blir de ånga
Stiger åter upp in i ursprungs källa.

Vigvatten är ett månggrenat ord,
Vatten är källan, livets källa,
Vigseln är vigseln mellan det inre och det yttre, sig själv med sitt själv.
Vigande vatten,
Väl signade är stegen är gärningen då orden är vigda med hjärtats kraft.

Det du ser är exorcism,
Du ser prästen stänka vigvatten, du ser vattnet fräsa.
Du ser vigvattnet fräsa på bokens pärmar, hur svarta kratrar uppstår, brännhål,
Du ser ångan och vet att den vilken icke lever i sannhet, upplever i det inre, i vakna ögonblick, den smärtan; kratersmärta.

Väl signade är stegen är gärningen då orden är vigda med hjärtats kraft.
Vigande vatten,
Vigseln är vigseln mellan det inre och det yttre, sig själv med sitt själv.
Vatten är källan, livets källa,
Det vilket är det är.

Ord är vigvatten,
De stänks välsignade ut

*
Vingklippt
Han fann henne svårt vingklippt
i dagars nätter putsade han vingpennorna
hämtade vattendroppar i källans sånger
gav henne att dricka
matade henne
med röda
med blå bär
blomblad och gräsets vippor

öppnade den hårt slutna näbben
bad henne äta

Vingarna var utbredda kjolar
fallna ut över markens sorg
i dagars nätter putsade han vingpennorna

de avklippta
mjölkade
smekte han långa

Bad spindelmor väva skirtrådars mönster om
i dagars nätter putsade han vingpennorna
i kärlek lade han dem sida vid sida
över varandra
till rätta

Hon kände sorg kunde aldrig återgälda
så trodde hon i sorg
hennes milda blick
omfamnade
ömt hans hjärta
sakta lärde hon sig lita till hans stämma
han kände hennes längtan
vingarna famnade vind
han sträckte fram handen
hon steg i

Ömt bar han henne mot bröstet till hjärta
han vandrade stigen den välkända uppför berget till
ställde sig med vinden
hans bröstkorg hävdes av sorg av lycka
skimrade brons
hans långa korpsvarta hår
vindsjöng
tre fjädrar givna av henne
var fästade i
de såg solen stiga in i himlahänder
strålade
väckte dag

Hennes milda blick omfamnade
ömt hans hjärta
han kände hennes längtan
lyfte armen
handen
in i vind
vind fyllde hennes vingar
vingar famnade vind

Hon flög fri
sjöng kärlek runt honom
hon kände hans hjärtas glädje

flög fri
sjöng kärlek runt honom

hon återgäldade