Tänke är hennes namn
jungfrulig
vacker
ren
hon är given ur gudars hand
hon flyger silverstrimmas
vitvingar
vida ringar
högt upp i skyn höres hennes sång
skriande
skränande
störande
pilar
skär blå sidenslöjors svall
blåskimmer faller ned i höga bergens dalar
där luften andas rena klanger
är
hög
i
är
fri
silverklockor mässingsklockor
klockor bjällror
klanger
skira
följer
hennes sånger är skriande skärande
är frihet
skär blå sidenslöjors svall
faller in i dalen
hon stiger fram ur bergens händer
skira blå är hennes kjolblad solögon ler i hennes hjärta
Solbruden i blå sidenkjolsvall
hon bugar sig inför
minns
är åter högt upp på klippans rand
ser de höga bergens dalar
utan tvekan
kastar hon sig ut
högt upp i skyn höres hennes sång
skriande
skränande
övertoner
lyssna bakom
till hennes sannsångs
lycko insikt
hör jubelsångens mod
ickestörande
jag är i
i
i
i
hon är given ur gudars hand
hon flyger silverstrimmas
vitvingars
vida
ringar
*
tänke sänke
Tänke är ett helt annat ord än
Tänka
Tänke är ett ljusord
Givet ur gudomens händer
Det är ett sänke
Ett sänke är icke ett drunknande ord
Det är ett sänke.
Se bilden inom dig,
Du är i gudomens hand, handens skål
Sänks sakta varligt
Allt för att du icke skall känna svindel
Allt för att du inte skall känna obehag
Handen sänks sakta in i livets hav
Havet omsluter dig varmt
Detta sänke lägger dig in i livets bädd
Visst sänker det stegen,
varför undrar du.
Det sänker stegen ty du skall icke fladdra, din väg är viktig för oss. Din väg bär djupt innehåll, djupinnehåll. Handen drogs aldrig undan även om du stundtals känner så. Handen har aldrig dragits undan. Dotter du är djupt älskad.
Vad är då tänke,
Du leker med orden tanken tänker,
Visst tänker tanken, den tycker om att tänka, den är hemma i tankelandet.
Tanken bor i tankelandet och dess näring är tänkandet.
Skulle sänket vara drunknande då skulle tanken kvävas.
Det vill vare sig du eller vi.
Tanken är en metamorfos då den hålls i din hand i jagets hand.
Tanken är en metamorfos då den undslipper fällan av att vara huvuddator.
Tanken är ett tänke, smaka på ordet, med ens upptäcker du att detta tänke är ett smycke, barntankar.
Barntankar är burna ty de är ännu omedvetet medvetet i sitt hem.
Den opåverkade tanken är fri.
Barnen är fria ty de är i andelandet.
Tänke sänke ligger inom dig bildmässigt nära
täcke samt snäcka
Tänke är barnets tanke, den vuxne har lärt sig hur den skall tänka för att inte stiga utanför de gängse marginalerna, för att inte bli ett hot mot “de bättre vetande”.
Den vuxne har behov av tänke, barnen blir den vuxnes tänke och därför hör du ordet täcke inom dig.
Tänke blir ett dunbolster, fyllt med mjuka vita dun, det ger den vuxne vila,
Vila för att upptäcka tankens sanna liv.
Därför väljer vi dunbolstret till bild.
Fågeln tvekar icke i elementens famn, fågeln följer strömmarna.
Du ser en fågel flyga över havet
Över marken
Över
Med
Du ser den störtdyka
Rakt ned eller in i en specifik punkt
Utvald punkt
Fågeln såg
Fågeln svarade
Dök
Fann sin näring.
Sitt livs näring.
Fågeln ser en rörelse, hör rörelsen, antingen djupt ned eller också kan det vara en ytrörelse en ytberöring.
Fågelns skarpa blick,
Livsvilja gör den uppmärksam.
Hur märkligt det än kan tyckas hör den bilden samman med tänke och sänke.
Fågeln är urbilden för den fria tanken, den sänker sig in i livshavet.
Varför säger vi att sänke är närbesläktat med snäcka.
Då du flackar eller fladdrar runt, varken hör eller ser du.
Det blir en ringdans i alldeles för hög fart, du hinner inte se varningsskyltarna.
Det blir ett flummande.
Det är ett mycket bra ord, flumma, flummande.
Det visar hän till det vilket sker, en världsfrånvaro, en anandefrånvaro.
Det blir att leva i en grötig massa.
Därför finns sänket.
Sänket lägger dig i havet sade vi.
Ja, du ser ett metspö, du ser en gammal vis man eller kvinna det är ett väsen. Ett ålderväsen i visdom.
Detta väsen sitter i en eka, en valnöt.
Det finns inte åror i denna båt den följer strömmen.
Detta väsen håller ett metspö i händerna.
Ser in i havet, linan den strålande vita ljustråden ser du skimra i månens ljus.
Det är ett sänke det är en krok, en krok är böjd, är likaså en hand.
Denna krok har icke hullingar, den är en godhandskrok.
Nu ser detta ålderväsen din plats, din stund på jorden, i jordkretsen.
Du är i gudomens hand
Handens skål
Sänks sakta varligt
Allt för att du icke skall känna svindel
Allt för att du inte skall känna obehag
Handen sänks sakta in i livets hav
Havet omsluter dig varmt
Detta sänke lägger dig in i livets bädd
Sänket är nu en snäcka, en spiral, en livsföljd.
Du är en stjärnpärla.
Ty stjärnan lades i den så kallade kroken- bäst är att säga så kallade ty du ryggar inför ordet krok- stjärnan är en pärla. Havet vaggar dess dröm dess sömn väcker dess liv i gryningens ljus.
Havet vaggar dig upp på livets strand
In i livets hamn.
Tänk,
Tar du bort några stavelser blir det tanka - tankaverser skrivna enligt ritualer.
Tanka
Wanka
Wakan Tanka
Så talar Gudomens ljus.
I andens ljus sjunger själen
Prisad
Prisad vare skapelsens skönhets dans.
Vakna tanke i andens händers ljus.
*
Kroppen är en organism, organismen är en kropp.
Kroppen är en organ ism - läran om organen.
Var gång du denna natt hör ordet organ ser du orgeln framför dig, inom dig.
Det är inte hela orgeln du ser, det du ser är de så kallade piporna.
Det är en väldigt stor orgel du ser med avseende på/till piporna.
Dessa pipor är pelarstavar,
De inhängnar Soltemplet.
Jag ser inhängnaden runt byn
Bygemenskapen
Huset är en organism
Hjärtat är Soltemplet
Orgelpiporna är pelarstavar, är träpålar
Är revben
Revben
Broar
Bågar
Valv
Reser sig upp
Hjärtblomman andas fri
Soltemplet är hjärtat
Du släpper inte in vem som helst i ditt hus
Den besökande ombedes att knacka
Eller ringa på klockan
Du vill se den besökandes ansikte innan du släpper denne in
Huset har behov
Behov av att städas
Hållas rent
Huset är boningen för din kropp
Kroppen är din boning för själen för anden
Jaget är inom runtom
Huset bor du i du är ett hus
Håller du inte huset rent blir huset inte hus det blir en sopstation.
Du såg stavar inhägna byn
Pelarstavar
Det finns alltid en port in till byn
Till bygemenskapen
De besökande måste först visa sig
Sitt ärende
Ofta bar de gåvor med sig
Pärlor
Turkoser
De lyfte fram sitt ärende sitt hjärtas önskan
Bygemenskapen gav dem svar
Bygemenskapen är även den ett hus en kropp.
Då huset ej hålls rent splittras det, det föds osämja.
Osämjan leder till flackande blickar
Viskade lögner
Haglande lögner
Krig
Splitterkrig
Stamkrig.
Kroppen är en organism, organismen är en kropp.
Kroppen är en organ ism - läran om organen.
I lärandet finns icke viljan till att söva
Det sanna lärande består av se lyssna tala
Det vilket skall läras är frön vilka planteras i jorden, in i det fysiska livets gärning.
Fröna finner fäste, är de hörsammade stiger de in i solens tjänst.
De är andeljusvärme.
Det är gemenskapens liv.
Kroppen är en organism, organismen är en kropp.
Kroppen är en organ ism - läran om organen.
Var gång du denna natt hör ordet organ ser du orgeln framför dig, inom dig.
Det är inte hela orgeln du ser, det du ser är de så kallade piporna.
Det är en väldigt stor orgel du ser med avseende på/till piporna.
Dessa pipor är pelarstavar,
De inhängnar Soltemplet.
Jag ser inhängnaden runt byn
Bygemenskapen
Huset är en organism
Hjärtat är Soltemplet
Du ser dessa pipor ty de är rörformer av metall. De har mynningar, öppningar, tonmunnar vilka ljudar, sjunger; de andas.
Munnarna har olika lägen beroende av tonhöjden, läget, djupet.
Skulle du så införliva bilden av hela orgeln skulle du se luftbälgarna, de vackra snidade knapparna.
Ett musikaliskt mästerverk där alltets samspel skapar skönhet.
Helt kort vill vi påpeka, eftersom det är lätt att glömma. Detta instrument, orgeln består av alla ”delar”, mineraler, växter djur, stjärnor, planeter, alltets allt.
Harmonisk samklang helt enkelt.
Nu skall vi tala om sådana ting du inte tycker om att tala om offentligt. Det är av vikt och värde.
Det sägs ofta att det inres skönhet ger yttre skönhet.
Vad är en kropp,
En organism,
Utan ren äkta kärlek är den en orgelpipa rätt och slätt med ”bara” en mun.
Ofta undrar du; då en man säger att den inre skönheten är viktigast, avser han då besöket, vistelsen inom kvinnans varmflöde.
Är den sexuella akten kärlek eller är kärleken högre, är det sexuella det högsta uppgåendet i varandra.
Du vet att kärleken är det högsta, det högsta uppgåendet för dig är de älskade orden; då ögats linser brister förenas i varandra.
Det är silverdalens sjöar
Månsilversjön
Solsjön
Vattnet, det kristallklara förenas,
Blir hav.
Ofta undrar du; då en man säger att den inre skönheten är viktigast, avser han då besöket, vistelsen inom kvinnans varmflöde.
Är den sexuella akten kärlek eller är kärleken högre, är det sexuella det högsta uppgåendet i varandra.
Det kan så vara, men den kärlek vilken icke består förutan detta är icke av mening.
Trohet i kärlek är det högsta.
Det handlar inte om att avhålla sig från sex,
Det handlar aldrig om att avhålla sig från, då är det ett tvång vilket stegrar begäret.
Att avhålla sig från måste vara en fri viljegärning, en fri upplevelse, en inreupplevelse vilken omfamnar det yttre.
Det handlar inte om att avhålla sig från , det handlar om att hålla av.
Jag värnar om dig
Jag förblir dig alltid nära
Detta oavsett om du ger mig tillträde till ditt varmflöde; så säger mannen till kvinnan.
Kvinnan giver alltid sin kärlek utan förbehåll till den man hon valt att släppa inom pelarstavarna in i Soltemplets varmflöde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar