18 november 2009

Allt mer
i dagars nätter
vandrade en kvinnosjäl
glömde sig själv
alltmer
allt
mer

i ålderns högfamn insåg hon
alltmer
vikten av att sluta sitt själv om sig själv
hon såg
hon kände hur hon
tillåtit

tillät händer
att gräva
ur
hennes åkrar
utarma dem
krävandes
mer
mer
den älskande gör ej så
gör ej så
grät hon i natten
det är din egen förskyllan

hon sökte säga nej
ack huru smärtsam blev denna kamp

ego
det är icke av ondo att vara egoistisk;
det är och har aldrig varit världsviljans vår vilja att livet skall vara oegoistiskt
det vore att utradera
helheten
urtanken

se varje blomma
varje växt var och en
släpper
ger
frön
enskilda frön vilka sätter grodd
vilka skänker hjärtblad i den tillit
vilken icke är kväve, kvävande ammoniak
den tillit vilken icke är väte, rusar iväg och lämnar öde

så värna om ditt själv

så är det sagt

bröd smakar icke då ingredienser utplånas eller är substitut för
massmord
diktaturers negativa verkan
har uppstått
uppstår

icke av gudomlig nöd eller nödvärn

Ytegon har förorsakat detta.

egoist
egoism
egocentriker
ego
en av de svåraste lärorna,
lärorna – lärandena – allvarsam lek
ego – en av de svåraste lärstegen; varje levande väsen borde och har en hjärtlära
en ism – den heter läran om ditt liv – ditt inreljus
den läran skall omfamna dig
ty den är alltets lära
icke inskränkthetens dogmatik
egoist/ism – egocentriker
dessa ord har mångfaldigade betydelser, har mångfald av akademiska översättningar;
egocentriker; en småpåvekonung vilken vill att allt skall snurra runt dennes jordaxel.
Detta är icke könsrelaterat.
*
en gång för längesedan sade en vän till dig; bibeln är inte en pragmatisk dogm; den är en historiebok.
Du brukar säga att bibeln är en av de vackraste sagoböckerna.
sagor – bibeln
alla gamla böcker är vackersagor så länge de icke förvanskats i språkets bildvärld
förvanskats genom förenklingar gjorda till förståelse; modernistiskt språkbruk.

bibeln;
hur läser du denna bok,

de vilka skrev gamla testamentet var seende
var atavistiskt ett med allt
de såg fram – de blickade in i stjärnor
de såg framombarnets ansikte
de var förberedande
de skrev förberedelse
förberedde genom gamla testamentet till nya testamentet
de såg människan vara ett med allt; det du ofta säger: det lilla omedvetna barnet är världen.
du vet att detta omedvetna är ett större medvetande än ett omedvetet sinne. det har ännu icke separerats eller urskiljts för att väljas med; detta är min vilja.
De såg människan behov i fram
De såg framombarnets behov samt nedlade frön i själens djup
Dessa slår sakta ut.
*

jag tror inte längre vad en medlevande upplever tror
det har jag egentligen aldrig gjort
jag tror inte om är
jag är i är

jag tror inte en medlevandes väg mening eller tanke

därför kan jag icke döma

endast tala om min egenupplevelse
utifrån min upplevelse
detta kan jag endast göra genom att svepa om mig själv med mitt själv

därigenom bli
vara i levandejord drömverklighet
icke i gjord drömverklighet
*
Filosofi
den sanna filosofin är leende läppar

tillåtna leende

inrefria
läppar
*
Argumentation
jag lockades in i argumentationens korridorer
borde ha vetat bättre
vet dess gift
jag lockades in i argumentation

trots att jag vet dess plattform
dess rädsloursprung

jag lockades in i argumentation
trots att jag vet att denna icke leder nån vart annat än till lågvatten

uttorkning av
bördiga
marker
*



Bilan
i tagelskjorta


hon bad aldrig om nåd


bilan skar genom

struphuvud


orden tystades

’
Bilan 2
Jag


lyfter handen ur vänster sida



drar upp bilan


skära av silver andas fri

i vetande visshet

om

strupens helande


fågels kropp andas

vingar

ordvingar flyger fria

stupstocken

gjordes av människan

skapades icke av de högas

vilja
*
Detta är äppelträdets gåva
i äppellunden dansar barnen leende fjärilar runt träd
smaragdblad rullas ut
knoppar pärlor sväller
sväller
fingrar runt knopp
håller varsamt bjällra
kronbjällra
öppnas
öppnas
av sol
av ljus

leende äppelblom
solpärlor i mitten
månpärlor
stjärnpärlor

sylfer paradisfåglar svävar om
regnmantlar lindas
vindar sköljer
smeker
jord skänker hjärta
äpple äppleboll
vakna

vakna i höstens vind
jag ber

leende kärlek omfamnar barnens förväntansögon

den gamla lyfter varsamt äpplet
håller en skatt i händers om
med vördnads ödmjuka ögon
i kärlek
omsorgsfullt
sakta
sakta
delar hon äpple mitt itu

gång på gång
inför barns förväntansögon
flyger äppelvingar

låter hon halvor mötas helas
äpple är alltid helt

alltmedan den gamla berättar hela äpplets väg

varsamt låter hon halvor vila stilla inför barns förväntansögon
barnhjärtan susar värme

se det är stjärnbarn i mitten
det är en stjärna
två stjärnor
i äpplet

den gamla ler kärlek
omfamnande barns
förväntansögon