det är gott se med barnets ögon
låta barnets ögon omsluta handen
med ens öppnas verklighetens mångfaldigade ljus
allvar i stunden glädje blixtrande
spade är häst är pulka är allt
snö gnistrande ljus
barnet dyker
pulsar rullar
smakar äter
äter vad
kristalljus
rent
klart
barnets ögon omfamnar vuxenhand
vi leker
det barnet säger är
vi är upptäckarvindar
vi upptäcker världen
barnets ögon
en av de vackraste kärlekshänder
upptäckarlek
allvarslek
livslek
lek
lär enande kärlek
ord kom skrev jag
kristallmästare vandrar på jorden
jag ser ett isberg
ser detta berg skimra purpur
isblå
skimra regnbågsfärger
ur detta berg stiga mästare
isberget är av is
varför är berget av is
kristallregnen föll ned
kylde de upphettade sinnena
kylde den kokande febertanken
den tanke vilken kokar i huvudets gryta
så är berget kristalljudande
kristallmästare
somliga är redan det vi benämner vuxna
vuxna i växten
kroppsväxten
somliga är barn
fler blir de
se stjärnor tindra i vintriga natthav
så nära andas stjärnor
tätt intill
så nära att
de var natt
kysser dina slutna ögonvingar
så flyga ni
vakna i
dröm
det är gott lyssna till barnets ögon
*
sitter hon
sitter han högt upp på berget
blickande ut över
över vad
blicken är i
granarnas toppar
andas
friljus
i andeljuset strålar själens skönhet
i andeljuset är du fri
i din gärning är du
medvarande
i skogar vandra djur
fria
fria
i fredade steg
djur
astral
stjärnstrålande
tanke
alveoler kapillärer artärer är vackra ord
andas dessa lyssna
ljuda
de är sejdandesånger
alveoler
kapillärer
artärer
de sitta högt upp på berget
lärande
liv
levandebetraktande
levande betraktande
det är djup fridsförståelse
det skänker ansikten leendeljus
sitter han
sitter hon
ja de sitter i levandebetraktandeljus
är i allts andning
fingrar rör vid
rör vid
varandra
flätas springer från
gnistrande
glödande
springer till
flätas
strömmar
snuddar nuddar
viljandevind
lyfter
flyga de
ja
i
ett
*
(rök ringlade väg ut)
det hände sig
händade sig
träd steg inför
mig
splittrades eller vek ut sin stam
vare sig yxa eller såg syntes
vi talade om död barnet och jag
vi eldade i spisen
rök ringlade
väg
ut
såg bålets flammor
kroppen
rök
ringlade
väg
ut
hur är det
du upplever att död ej finns
hur ser du detta
hur stämmer detta
låt oss öva
stämmande
jag upptäckte att trädet var träd
att trädet var jag
trädet sade
elda mig låt mig giva dig värme
jag såg hela trädets liv
nej, jag kan inte elda dig
trädet såg in i mig
hur har du det med döden
är den död
slut
eller drömvandring
jag sade elda mig låt mig giva dig värme
så lade jag mig
lade jag ved i spisen
flammor
lågade
värme
smekte kinden
lade sjal runt mitt frysande
ser du sade trädet
ser du sade jag
röken ringlade
väg
ut
in
*
(bubbla)
stegen bar mig till isen
solskimrande
pudrad
gnistregnad
ett finger
en stav
rörde
vid
is
blixt ritades i isen
gled isär
jag är i vattnet
bubbla
vackra bubbla
famnar
om
så vacker är mötet
porten höres slutas
isen
sakta dalar vi
ser snö dala
segla
följer med
studsar
studsande
når vi land
bubbla viker ut sina händer
är mantelvågor
böljande
stiger in genom port
befinner mig i
grotta
du väntar
mig
förtälj mig dina
fingrar
jag är så gärna en drunknad
i dina ögon
i din famn
*
(det är gott)
det är gott
lyssna
till
barnets ögon
*
trummor ljuda
smekande fjärilsfingrar
rör hud
eld
eld
flamma
min själ
flöjtvingar omsluter
stelnade
färdvägar
trumma förtälj mig är
det hade funnits dagar när hennes steg ännu
bar ord o rörelses daning sagda vara till henne
det hade funnits dagar när hennes steg ännu
sköljde grusade gångar
dagar då hon ännu orkade
stiga ur stegsömmar brustna
dagar när hon ännu
lade groblad runt hälarnas skavda
dessa dagar hade funnits när hennes steg ännu
närdes av sagda
hon vävde mantel av törne
doftande
icke av gissel och tagel
törnfågel sjunger hennes bröstkupa
hon såg dagringars
hägringars
linser
skymma
mötte nattens klara ljus
här är livets daning
mästarstegen
klanger
höga
det finns stunder när hennes steg
sköljer blomstrande gångar
stunder då hon dansar
i månmoders ringar
då hon målar
med penslar
mjuka
allt det hon ser
i nattlig
skärpa
det fanns dagar då hon ännu
förföriskt rörde
kroppen
svepte
med sina långa kjolar
så fjärran
så helt närvarande
i älskade markers värn
ditin icke främlingar ser
det var så länge sedan
jag vände ansiktet
i ängshänder
det var i fjärran årsringar
vid höga stammarnas
stjärnfloder
i den drömporten
andades
skönhet
orädda händer rörde vid
det var så längesedan
havet sköljde över mina kammar
lekfullt drog mig nära
pärlfingrar vävde
flodregn
det var så längesedan
jag bad eldskålar brinna
de vackra i röd
sandlera
terra di sienna
du vackra
det var så längesedan
ögon omfamnande njutande
skapade mig vacker
då dansen rörde
min rörelse
i boplatsens hägn
ljuder
tingshas
stilla
mig
hand till hand
händer
smälter
samman
ja
jag vet att då det sanna mötet sker
meningsmötet
då öppnas världars
himmelssånger
höga
jag vet att i det sanna mötet
smälter våra händer samman
bladens tecken
framstiger
vi flyger
solvingar i
månsilver
är det så
så är det
så ropar jag
tyst
till dig
i vetskap
av
dina fingrars hörande
dina fötters
seende
doft stiger in i
skymning
upplevandeord
skall lägga sig i hans händer
han sköljer så ansiktet sitt till
modsteg i ljusandning fri
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar