kom
sätt dig här vid floden
mitt i ravinens kisande öga
ravinen
en vagga är
en gunga
en upp och nedvänd portal
nåväl den är icke upp och nedvänd
dess halva skyms av molnen
vad är denna vagga gunga portal
lyssna in natten
hör tystljusen tändas
hon väcker dem alla varligt
skåda ljusen
huru strålarna rör vid
vaggan gungan portalen
diademet
stjärndiademet
ser du bilderna vilka stiger fram
målas på klipporna
nåväl
bilderna målas ej
de framträder
visar allvägars skönhet
meningsriktningen
det finns sådana kartor i bergens
klippornas väggar
visar
visande
vägen
låt oss vandra med floden
till stranden med den vita sanden
ser du stranden
den liggande vaggan gungan
portalen diademet
och floden är ett hav
lagun
du vackra
i klippans ring
lyssna in i nattskärva
hör morgonljuset tändas
av
havsfolkets mjuka
andning
ur hav stiga de
danade av
morgonljus
vandrar i allvägars skönhet
meningsriktning
sätt dig här
vid stranden
du är i världslotusens mitt
se klippan
klippor vika ut bladen
se trappor
se avsatser
platåer
pudrade med jord
ja
vindar
blåste jord därpå
folken sådde
haven vattnade
ser du
blomsterrankors
vajande
lugn
ser du trädtemplen
hör du fåglar
ser du
doftens vägar
du frågar mig
vad av
och jag säger
sätt dig här invid min stam
i mina kupade rothänder
så susar vinden
vinden i mandelblomsträd
se olivträdens vridna
uråldersstammar
har de vridit sig ur sannheten
nej dessa följer solvinden
så vacker upplever olivträden
cikadors sånger i fikonträden
tag en vindruva här ur korgen
sköljda är de i bäckens porlande
stämma
slut ej ögonen
förena ögonen
bli ett med varat
molnen seglar stilla
ansikte
molnansikte
möter dig
så länge har människorna
människan vandrat
med ett gapande hål i pannan
eller med ett band över pannan
över diamantens rede
molnet lyfter en flik
en bit
lägger den på plats
ansiktet fylls av frid
molnet skingras är allt
är i allt
en mjuk smekning når ditt ansikte
en fläkt av en ängels hand
molnet framträder igen
ni sitter vid den vita elden
i tysthet
skådar in i
varandra
allt har ej sagts dig
ty fullbordan ligger i ditt
hjärta
diamanten
regnbågsdiamanten
opalen ur allt grund
andas in sagan
sår kornen
i ditt hjärta
andas in tystnaden
andas ut svaret
du ser molnen
ser bergen
skogarna
landskap
djur
människor
liv
strömma
floder
flod
du ser folken
folken är där
så kallat livslevande
gnomer undiner sylfer salamandrar
undiner nymfer
en del kallar gnomer båd vättar
tomtar pygméer
de finns där livslevande framför
dig runt dig så kallat överallt
de kan konsten
närvara samt så kallat försvinna
de är allestädes
så är det befriade
väckta
medvetandet
detta iakttager vaket
ser
världen
eller bevittnar
världen upphör
tjärnen
spegeln består
och den speglar tystnaden
intigheten
spegeln håller ej ditt ansikte
kvar
du frågar av vad
av intighet
andas
svaret
svarselden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar