rådsgörelse är ett vackert
innebördsord
så är rådrörelse
vänta
vänta in rådsvinden
tag ett steg tillbaka
vänta
vänta in rådsfolken
pärlemorseglen
himlarna skälver
silverljusens blå flammor målar
granitens blad
pärlemormoln
är snäckvingar
utspända
vidöppna
pärlor är kransen
lagd runt oceanens skälvande
hjärta
stormryttare far genom töcken
vinande
hovarna oskodda
dånar
mullrar
portar vikes upp
modersvägen
mödrars vägar
ådror i himlamoders hud
hon andas i vida strömmar
manar helandeordens vaknan
ur hennes ögon skimrar vävens
mönster
nu nätet vilket håller allt
samman
stormryttares mantlar
böljar smäller
viner
åskknallande
han sitter vid eldens öga med
den stora trumman
värmer trumman
med mjuka
handblad
värmer, värmer trummans
skinn
hud
ådror vägar
andas
sakta vaknar hennes stämma
av hans fingrars hjärtsvar
sången stiger ur hennes bröst
jordens bröst
himlar trumma
skälver
mantlar sänkes
stormar ilar fram
marker skälver
stormar rister sina långa hår
träden böjes
folken stödjer träden
viskar oupphörligen; följ med
vinden ej emot
ett av träden
kämpar
kämpar emot
emot sitt hjärta
går i motsatt riktning
folken hastar
hastar
skyndar
den uråldriga ber dem lugnt
stanna
vi kan ej ingripa så
i hennes väg
vi kan närvara
vi kan förtälja spindelmors väv
måla bilder
nynna toner
spindelmor kan hela tråden
vi kan närvara
väcka trädets slutna
fingerknoppar
vi måste
vi måste ingripa ser du ej
hon brister
hon går av
omfamna trädet kan vi göra
invänta hennes medvindsmod
se
en skalbagge kämpar
en myra kämpar
en snigel stretar
en larv
du vi ser faran innan den sker
den kanske ej sker
vem vet
hur
vet
du
du böjer dig ned
lyfter undan ”den lilla”
hur
vet
du
du ser ”den lille” börja om den
vandring den påbörjat
den du i din godhet lyfte den
från
du vi kan vänta
invänta
hur
vet
du
vilken faran är
minns vackra knappnålar
pärlemorhuvuden skimrar
kronbärare är varje livsväsen
tag handen
följ till den punkt däri trädet
ser delaktigheten
hör skogen susa
omfamna
leda
ledsagare kan vi vara
vi kan ej ta över
vi kan berätta våra egna
motsträviga vägar
det finns en orsak till trädets
motvandring
kanske en yxas hugg
kanske trädet minns hur en av grenarna
gjorde illa ett medliv.
vi lär barn tända ljus
trädet behöver hjälp
ledsagning till tändandet av vad
av intuitionens vackra låga
denna låga släcktes ej
lågan skymdes
hjärtat är ej himlastormande –
helvetesstormande känslor
hjärtat är djupupplevande
objektiv
tyst närvaro
däri är träden skogen
dropparna havet
icke utbrytare
i det objektiva ljuset möts vi i
den du är
försummelse
jag ser dig ej
försumbara ögonblick
försummas detta träd
kränkes hela skogen
rötterna är sammanvävda
i begynnelsen var ordnat kaos
allt alla kände varandra
lärde känna varandra
de stiger in i upplevandet av liv
oordnat kaos
bitarna faller mjukt på plats
existensens ordning
ibland kränger det
i stunder av halvslutna
ögonvarelsers skymda sikt
en del är närsynta
en del är översynta
en del har svårt att ställa om
astigmatism
en del är känsliga för ljus
en del är känsliga för mörker
optiker visar världar
vi kan vara linser för varandra
dock ej slita ut ögonen
rådsgörelse är ett vackert
innebördsord
så är rådrörelse
vänta
vänta in rådsvinden
tag ett steg tillbaka
vänta
vänta in rådsfolken
pärlemorseglen
stormryttare slår sig ned vid
elden
inväntar din saga
i kärleks glöd vit
med strålande ögonvindar
*
röd är
ett glödande kol
andas fri
människoblomma
vägen
strålar
se dig om
ängen är vit
du är
i ängens mitt
du är
glödande kol
kasta bördorna dina
kvävorepen
dansa vild i regnens strömmar
regnen löser upp dina bördor
du gör ej illa
ängen är vit
snubbla
fall
res dig
sammanbrott kallas detta
ett brott att vara samman
benbrott
skelettbrott
murbrott
genombrott
genombrott
andas fri
människoblomma
ur allkraften strömmar energi
till dig
genom dig
ut
du är
den vita eldens rödas rubin
regnet är blå safirer
ängen är
smaragdbladet
lyft plåstren av din hud
möt den
du
är
röd är ett koncentrat
strålar vida utåt
utåt
tunnas ut
jag rör vid ditt inre
jag vidgar din syn
vulkanens oerhörda kraft
energi
skrämmer
vulkan – bergssammanbrott
ser du endast konsekvenserna i
negation
är dessa fruktansvärda
det är svedjebränning likaså
ser du blomningen ur det skedda
så vet du
genombrott kommer via sammanbrott
genom sammanbrott
via; världsviljans insikt andas
andas
fri
människoblomma
grytan kokar över
lyft locket
kaos
oordnat kaos är en
frätandekvävande vandringsstav
vilken bränner dina händer
vilken är manteln av tjock av
kompakt
det kaos du försöker kväva är
gammalt mycket gammalt
du har burit det genom
mångfaldigade vägar
det är ett universum, i universum
du är ett universum
du är ett universum i universum
och universum andas i dig
du har samtidigt detta
kaosuniversum i dig
det är fyllt av faror
snubbeltrådar
minor
det är en krigszon
ett krigshärjat område
det förblöder
stig in i detta universum
det har en bön
giv mig fri
andas fri
människoblomma
hel
låt oss stiga ur den mörka natten
kvävnatten
i den stund gryningen närmar sig
är närast
närmast
är natten djupmörk
så länge du ej öppnar dörren
påverkar detta universum
ditt universum samt
låt oss säga storuniversum –
alltet
röd är
ett glödande kol
andas fri
människoblomma
vägen
strålar
se dig om
ängen är vit
du är
i ängens mitt
du är
glödande kol
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar