fredag 12 oktober 2012

den 12 oktober 2012



gränserna
är ej
skalet
nötfrukten
fröfrukten
kärnans skal är ej hindret

världen är en vid cirkel
javisst
med gränser dock ej tydliggjorda

du blickar ut och ser oändligheten. när du mår bra kan du uppleva
denna förundran samt återförelse till oändlighetens vidsynta hjärtandning
uppleva hur hela du upplöses och är ett med hela denna stratosfär samt instiger vidare
du är en stjärnvind
du är
universum
du är
allt samt intet
och denna förundran uppfyller dig
uppfyller äppelkärnan
körsbärskärnan vilken gror
spirar ur skalet
blir sedermera trädet vilket giver dig frukter
så är du människa höljet och du måste finna modet vilket du gör då du ser lidandet för eller i vad det är.
du finner modet
tränger in i kärnan
samt upptäcker att därinne finnes ett skal
detta skal är den gren vilken tror sig trodde sig om att kunna leva utan trädet
utan helheten
är den vilken söker gå emot – mot vindarna
är den vilken hindrar ditt väsen
den vilken söker kringgå meningen.

atombombens explosionskraft är vacker att skåda – här skall vi ej se det denna till sin sorg blev av förvända ögon av just de vilka går emot – mot vinden.
se bilden; hur markerna
hela världstillvaron skälver, skakar, darrar
du är en världstillvaro i världen
se ringarna
ett leendeansikte i fullkomlig harmoni är ringarna vilka sprids
se molnträdet vilket bär frukt
detta är oerhört starka energier inom vilka du upplever dig förgöras
detta är kärlekens energier – ursprungsenergier
ur urviljans kraftfält
vilket är ett magnetfält

begränsningar
begränsad tillvaro är det så kallade tidssyndromet

begränsad tillvaro
se basebollplanen
kastaren
slagmannen
kastaren står med bollen i handsken
se nu rörelsen, samspelet
teckenrörelsen innan kastaren slungar iväg bollen i vetskap
du är kastaren
du löser blockeringen
kastar bollen och slagmannen slår
så springer han varvet runt
genom ert samverkande
ert samarbete
i detta spel finnes många ord vilka visar och publiken jublar då du springer hela varvet runt
du är i det pulserande publikanslaget
när blir du bränd
du blir bränd då du ej hinner eller hann runt
kanske tvekar tvekade du
du blir ej förstördbränd – förintad
detta tillstånd föranleder dig till ytterligare tränande
det är lätt att glömma eller bortse från det onämnbara eller hur

jag är tystnar
samt stiger in i du är
samt stiger in i det rena jag är; den du var i den stund du insteg
skuggan har därigenom stigit in i det ljus skuggan kom ur;
du har givit skuggan det ljus den kom ur i värme
*
i rosen nattens
skimrande stränder
andas silverbägarens timjankvistar
lavendelfälten andas ut vita fjärilar
vilka väcker trollsländornas kristallvingar

havet lyfter ögas rundel
av irisfält

svart andas pupillens
följandes
ljusets
instigande
utstigande

han stiger ut i havet med nätet helat
sömmat

utrett av hennes vita liljefingrar
mjukt över axeln
bär han
nätet

så har han kastat dessa nät så länge havet minns

han lyfter nätet
kastar det ut över in i havet

natten synes tydligare i gryningens skira hinna

trenne stendroppar
av lapis lazuli
stiger upp till ytan

han lösgör dem
dessa
varsamt från nätets hinna

svart andas pupillens
följandes
ljusets utstigande
instigande

han lyfter nätet
bär nätet mjukt över axeln
till henne med vita liljefingrar

så har han fiskat så länge havet minns

han
morgonseglaren
vilken väcker hennes gryningsstämma med trenne stendroppar
av lapis lazuli

han sätter sig iakttagande
följandes hennes rörelser på kvisten
med skimrande jadeblad
sitter han

tolv vita fåglar
ur vita fjärilar
ur lavendelfälten
flyger in i molnskogars
mjuka ängder

kristallvingar
vattnar blåklocksfälten
stigna ur
trenne stendroppar
givna av
havens händer

klangerna ljuder
milda in i
människodalen

Inga kommentarer: