säg mig
människa
varför tror du att din
endast är
oron
är förvirringen
av trappans uppbyggnad
vi är alla
i allt delaktiga
i det vilket sker
maskinernas kugghjul
har snurrat länge nu
tänderna börjar alltmer slipas
ned
undrar du vilka tänder detta är
kugghjulen har tänder vilka
greppar om varandra
och ser du riktigt nära är dessa
kugghjul rundlagda trappor
de har snurrat likt tidens urverk
kugghjulen kom till hjälp till
krökta ryggar
till ömma leder
gav egentligen mer tid utan
tidspillan till samvaro
så blev det besynnerligt nog ej
kugghjulen gavs högre hastigheter
gjordes större och större
in du stri verk
du läser;
in
du
strid
verk
ja, det hela föranledde
ledde vägen in i verk av
mänskligheter
däri konstgjorda stenar bländade
synskärpan
vi drogs in i allt detta
vilka är vi
vi är i urskiljandeprincipen
djur stenar växter himlar marker
djuren blev människans redskap
ok lades på djuren, selar
det går ej säga djuren står
utanför skeendet.
stenar maldes, sprängdes till
grus till singel
singel är ensamhet
hänvisad till sig själv
växterna fälldes, brändes, bröts,
skövlades.
himlarna påverkades
markerna påverkades
påverkas
på
verkas
intet av detta ställde sig emot
eller mot människans töckendis, gav gärna av sina inkomster – vi talar ej om
penningar i form av inkomst
in
komst
är likaväl
inträde
kugghjulen snurrade och trots den
växande automatiken till robothjälpare
gav människan sig själv och
därmed ej heller oss kvalitetstid
kvantitetstid
kvant
kvint
hennes hjärta bjöd henne till
åhörande
det sker nu
kugghjulens tänder
slits ned
vi vänder bladen och naturligtvis
beter vi oss alla likt vilsna lärande gå livs vandrare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar