tisdag 16 oktober 2012

den 16 oktober 2012



hösten doftar av
i sommars känslosvalls fjärils skimmer
ur eldflugors ystra dans
ur lekande sinnesblommor
känslor
känslosvall hälles i amforor
kannor av silverne klanger
glöder i höstelds djupa insikt

lev med bilden
att alla dessa sommarfjärilar hälles i en kanna, markerna vattnas – befruktar jorden

lev med bilden av
skulptörens gipsform

lev med bilden av att
du är kannan
dina händer vattnar förverkligar skirvingars drömsvep
du är i amforan
i kontemplation andas du i hösten
begrundande in sommarens fägring
fägring – ting – tilldragelser

du är ett färgmedium
universum målar med mjuka penslar ur färgskålen
fäster djupet av – ur bilderna
konkretiserar
med andra ord; visar universum vid höstens eldar
berättareldar det vilket kommer ur doften

du måste vara mogen
liksom frukten är mogen för att vara medium
för att ta emot gåvoregnen
är du ej mogen tröttas dina sinnen
inom citationstecken anfrätta sinnen
det är då du balsameras
balsameringskonsten är ypperlig fingerkänsla för tillståndens egentliga egenvara
impulserna är likt balsaminernas fröpärlor
pärla ur frö
slå
rot
i den
förberedda jorden

trädgårdsmästaren
gallrar din rotglöds
iver.

det är svårt urskilja toner i en böljande helhet
savannen är ett flimrande hav av hetta; denna värme visar värmens egentliga uride
bilden av detta flimrande kan mycket väl liknas vid en vattenvägg
det är ett skimrande
en skimrande rörelse vilken suddar ut varje enskild skarp kontur
det är svårt urskilja varje enskild gestalt
att vet vad är savann vad är djungel vad är nordriken sydriken inom vilka så kallade olika djurliv existerar.
de är ej olika ty det är verkligen så att urtanken lever i denna flimrande enhetsvägg vilken alltså inte är en vägg i ordets betydelseform.

det finns giraffer vilka blickar ut i princip över trädens kronor
vart tror du deras blickar landar
det finns krokodiler vilka är tätt intill marken med ögon i valnötshalvor
det finns noshörningar vilka känner dig genom din doft av vinden
det finns flodhästar
det finns det finns
ofta samlas de alla vid djungelns savannens vattenoaser för att lindra hettan för att släcka törsten
för att tillföra kroppen dess urelement

marken vibrerar av elefanternas vandringar
dessa så lugna vandringsdjur
björnar sägs också vara så
reta dem ej
plötsligt påkommande
elefanter har en läderhud av en mening
de har en snabel
en lur
med vilken de trumpetar
hör du långhornen ljuda
elefanter driver upp dammoln
rosenmoln
följer stigar i cirklar
rådjuren har stigar
du kan följa dem i nordskogsnärhet

elefanterna lindar in sig i damm
stiger i vattnet
vattnar huden

de bär ungarna
är dräktiga i trenne år
detta så stora tretal

läderhud har de
vita elfenbensbetar
ögonen är godmodighets ömhet

det sägs att de vid varje nymåne genomgår rening vid floden
det är en välvacker bild

ja, de vattnar läderhuden
skalen lägges av
de trumpetar

stora är dessa djur
stora är valar
*
han skuggar ögonen med handens månskärekupol
havet andas vita rosor ur bergstoppars oceanblå gröna drömsvep

solstrålar vandrar utmed handrygg
utmed månskärekupols rand

rosorna
är frostade marker
bergstoppar är stigna ur hav

han ser träd

träden flikar upp stammar
vindar blåser soldukar in
bräder lägges samman
av vad

han kisar för bättre seendeskärpa
marken är myllrande rörelsehav
först ser han ej av vad
lyfter den andra handens tillkommande
till kikare
pärlband ser det ut att
pärlor
kan
ej
röras så
kan
ej
lyfta så
är det myror
är det skalbaggar

det är folken viskar vinden
se vidare in

han sänker kikarhanden
lägger skuggan i hjärtbäddsro
ser dem
hör dem
sångerna

minns
sångerna
de sjöng i allt

av stammar av bräder blir

är
är detta valnötshalvan jag en gång drömde

det är ditt skepp
viskar vinden
se vidare in

han lyfter nätet ur regnbågsfloden
ser kvinnor sömma dukar
segeldukar av moln
hör segel surra runt master
skeppet glider
sakta
marken är stilla nu
havet är stilla nu
vaggar ett skepp stilla


ditt skepp väntar dig

han väcker stegen ur slummerblad
beger sig till skeppet
stiger inom


vart
för
du
mig

över haven över floden
till hamnen ditt hjärta andas

havet andas vita rosor
seglen äro fyllda med vinds visshet

Inga kommentarer: