det finns någonting
i de vita dunen
dunen faller i handen
ser trådarna
ser linjen
en dunhand
tvenne händer kupas till
varandra
snuddande
detta är ett dunägg
ägget bär det vita det gula
bär liv
det vita är genomsiktligt
det gula är
ogenomsiktligt
form löst
löst form
är detta man kvinna
kvinna man
så vackert är de
i detta möte
dunägget
är allt
det finns någonting i snö
vilket doftar rent
och detta någonting
näri du ser det
är detta någonting
ingenting
därmed allting
den ur ålder stigna kvinnan
med de djupa pepparkornsögonen
med huden
det finns någonting
i bördiga jordar
fåror dragna av plogen
hör tranorna
vintertranornas sånger
håret hennes är vitt
barnet blickar in i de vita
molnen
änglahår
skimrar
i barnets ögon
hon bär en kjol vävd av
jordnyanser
en blus
vävd i stamnyanser
en sjal
vävd i kronnyanser
en
ett huckle vävt i himlanyanser
hon vakar vid en eld
hon gör så
det finns någonting i elden
i denna tystnads
frid
hon sitter vid elden
omgiven är hon av frid av
stillhet
dit kommen
omgiven av skogens
nu vita gnistrande skönhet
omgiven av stenar täckta
inbäddade i vita sidenmantlar
ja
nu
i denna stund
skimrandes i tonarter
nyanser
hon bjuder in vandrerskan
kastanjeträden var vackra
är vackra leklän
stammen
stammarna
rötterna
grenarnas vida svarsandning
bladens
handlovar
händer
det finns någonting i händer
detta någonting är ingenting är
allting
kastanjens först i blomning
vita sockertoppar
vita julegranar
så kommer frökapslarna
med taggar
och så kommer skimrandeglänsande
kastanjer
hon rör om i glöden
rakar ej ut aska
rakar ej ut kastanjer
vandrerskan är tyst
i medföljan
den ur ålder stigna
rakar ut
ur kol
kolen öppnas
vandrerskan ser pärlor
pärlor så vackra
pärlor
pärlor så vackra träddes på tråd
på band
halsband
armband
gåvor
spindelnätstrådar
bär droppar
vattenpärlor
räds ej det kommande
det finns någonting
släpp detta någonting
se ingenting
allting
räds ej det kommande
vandrerskan är i tystnad
dit kommen
den ur ålder stigna rör vid toner
säg mig tror du droppen vet
var den skall falla
tror du droppen vet ett vinden
kan
tror du
droppen vet
var
exakt var den skall falla
tror du droppen vet vad skall ske
i detta möte
droppen vet
samt droppen vet ej vad det
kommande är
kommet
droppen vet ej
vad
föreningen anbringar
droppen faller
släpper
i tillit till livets mening
vandrerskan lyfter blicken
ser in i den ur ålder stigna
det finns någonting i ögon
ingenting
allting
vandrerskan ler
du har inte utsagt ett ord
jag har hört dig tala
inom mig
den ur ålder ler
så är
det
det finns någonting bortanför det
uttalade
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar