hon slöt sina ögon
inne i
natten
med fjäderlätta vingar
andades djupt in
andades djupt ut
andningen vandrade i
jämn ström
hon hörde
illavarslen dra förbi
ja
det var just det
dessa gjorde
ty hon tillät dem dessa att dra
förbi
hon vet att illavarslen är den
samlade rädslans agnkrokar
varsamt lossar hon agnkrokar
beskådar
begrundar
betet
bytena
hamnbyten kan vara så mycket
det vet hon
varsamt lossar hon agnkrokar
beskådar
begrundar
betet
bytena
fångsterna
släpper hon in i livsfloden fria
linorna
revarna
giver hon vidare till
spinnerskorna
vilka reder ut dem med mjuka
kamfingrar
vilka tvagar dem i silverflodens
källskål
vilka lindar dem runt varpans
fyra pelare
borea ohion
notus
sefyr
eurus
och himlarnas alla väverskor ler
i
månskuggans
silveraplar
inväntar
gryningsregnen
hon sluter sina ögon genom att
lägga händerna
fjäderlätta över
andas djupt in
andas djupt ut
hon vandrar med vindarna
granar bär röda skott
purpurdjupa skott
illrar pilar
i skogens mjuka
mottagande
stenrösen
*
deltaga
dela med sig
dig mig
mig dig
led
lida
leda
till leda
låt oss leda varandra utan att
känna leda
ja, låt oss leda varandra
tillsammans
så gör forsens strömmar
floder
bäckar
tillsammans är vi
mästarkalkar
vattenvirvlar
ljuskaskader
vattendammoln
låt oss
leda
varandra
till sammans
vattendammoln
dammoln
transmission
synkronisering
synkronicitet
så är vi resanden
så är vi mästare i den stora
mästarfloden
närma dig ditt hjärta i tillit
kalla det tilltro om du så önskar
tillit
tilltro
tilltal
hör ditt hjärta tilltalar dig
dig vackra människogärning
ja
du är här
tillåten av
gudomens kärlek
vilken du är en partikel,
partikelljus av
samtidigt den dånande vattenmassan
du är gudomens kärlek ty gudomens
kärlek är i dig
separation är icke det, detta
benämns.
det är att sålla, vaska guld i
forsens släckta drag. väcka forsen, din flod, ditt vattenflöde. du kan icke
lämna över dig på måfå
lyssna
iakttag
den du tror kunna lära dig
iakttag länge
iakttag väl
i den stund du ser med ditt
hjärta att detta är
då vet du vari orden ljuder;
hör ditt hjärta tilltalar dig
dig vackra människogärning
ja
du är här
tillåten av
gudomens kärlek
tillåten av är
den vilken är i sitt hjärtas
vilja
däri händerna, gärningen är
förlängningen i gudomskällans kärlek
urkällan
ur vars grund allt är stiget
stiger
stigande
se vattenfalls vattenmoln stiga
pudra marker med
partikelljusvärme
skimrande evig mästarlärjunge
lärjungemästar - gärning
sannhets människogärning
så vet du vari vattenfallet är
fall
fallet
så är orden;
deltaga
deltaga
dela med sig
dig mig
mig dig
led
lida
leda
till leda
låt oss leda varandra utan att
känna leda
ja, låt oss leda varandra
tillsammans
så gör forsens strömmar
floder
bäckar
tillsammans är vi
mästarkalkar
vattenvirvlar
ljuskaskader
vattendammoln
låt oss
leda
varandra
till sammans
vattendammoln
dammoln
minns att dina hjärtvingar icke
endast är inom dig
dessa är om dig
omkring dig
urom dig
allt ditt är mitt
allt mitt är ditt
i den moderliga solen
tillsammans leder
skapandevägen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar