kameleonten
byter ej färg
för att skada
ej i den sortens rädsla
mer för att lyssna in i vinden
bli ett med
till
insiktsljus
förståelse
organiserad klang
klangvärldsandning
låt oss säga att du bara andas
andas in allt i dina ögon
du söker ej fokusera i
utskiljandepunkter
i och med att dina ögon bara
andas in allt, befinner du dig i en flimmervärld
detta flimrande är solröken över
vägen en gassande het sommardag
luften solandas, darrar,
vibrerar, ser ut att vara en glasmantel
enkelt utsagt; asfalten kokar och
detta skall då föreställa ångan.
du blinkar och ser dig om.
hastande människobyar ansätter luften allt starkare in i virvlar. det du
nyligen såg flimra - en flimmerenhet övergår in i virvlande trombisk existens.
flimret är samspelande stämmor; organiserad klang. av den trombiska existensen
blir klangen nu oorganiserad, det vill säga kaos infinner sig.
plötsligt; av detta spänner du
dig. ja – detta kaos är skenande hästar, hjordar och det enda du vet är att di
på+ något sätt måste hålla tyglarna – inte stramt ty då stegras paniken,
rörelsen är mer att släppa efter, hålla emot; egentligen medföljande vaggande.
ja, detta är vad muskeltonus är.
musklerna är elastiska bärselar, sinnena är kanske muskler. nej, du måste ej
hålla stånd hålla tyglarna, du vet att det uppkomna oordnade kaoset har behov
av dina händer. en enkel bild att se är en gammeldags diligens, där hästarna
skräms och rusarskenar. vagnen kränger hit och dit och får du ej stopp på
skenandet kommer vagnen med passagerare att vicka – det är vad du söker
förhindra genom att hålla i tyglarna tills lugnet infunnit sig. till slut
stillnar oordnad in i ordnat kaos, sensibelt kaos – skaparelden.
sinnen, nerver, nerver är kärl
är kanske gralskalkar
är kanske liljekalkar i sina
ursprung
i dessas rena substans
nerverna är, består av
muskelsubstans
märgen är i detta nervernas
verkliga karaktär
grunden till sensibilitet
märgen
märgen är övergången mellan
flytande samt fast
visst är det förunderligt att se
hur ett övergångsställ ser ut
ett övergångsställ vilken bereder
dig säker övergång
visst är det förunderligt att se
ett klangspel framför dig ett klangspel; en cylofon
organiserad klang
kanske är vi alla klanger
klangbarn
barnklanger
vad är det barnet upplever i det
barnet åker i ett huj rutschkana.
stiger barnet in i
eller ut ur gravitationen
låt oss säga att barnet är en
droppe
en tillitsdroppe
droppar är
i havet
är
havet
varför
växer du så högt vackra träd
det är min vilja att vaka med er
varför växer du
jag skall bli större
bättre
överlägsen alla andra
den strimman jagar jag
gör det dig lycklig frågar
trollsländan ur trädets bladhand
jas
då kan inte någon trampa på mig
kanske det – sa
fjärilslarven
inte någon annan än du själv
knarrade
kråkan
körsbärsblomman släpper bladen
ett av dem rör vid människans
hand
glider ur
handen
faller ned på marken
en oansenlig blomma av okänd art
släpper gräshav vid trädcirkels
rötter fram
dig
måste jag lägga stenar om
så vacker du är
blomman ser djupt in i människans
ögon
själ
du måste ej
och bygg mig ej en mur
jag är du i det du släpper
den
sortens
kamperövrare av naturen
jag har avstått kampen
kampen är nu ett av maskrosens
lätta plymfröer
dunet ur fågelvinge
jag behöver ej bevisa
jag är rosen
trädet
daggdroppen i näckrosens blad
en del av
oändligheten
oskuldsfull är ett vackert ord
så är du utan kamp
behöver ej bevisa så säger
den oansenliga blomman
du ser
du upplever den jag är
vi är alla i vår skönhet rena
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar