natten – den natten faller tätt
över
glansfärger stiger in
moder i himmelsvida säg mig
hur kan det komma sig att
månsilverelden brinner vit
detta ord kan
är mycket sägenomspunnet
kan bär samma skrud som jag bär
vit är skruden
samtidigt bärandes
pärlemorströmmar
ordet kan är ej en fråga och kan
vara en fråga
det är inte ett skall och likaväl
ett skall
skall är ett stråk
av uppskjutarvinden
månsilverelden brinner vit ty den
är stigen ur hettans, den uppflammande hettans röda eld
vit är den i klarhet
vi vandrar i natten däri sinnens
ostyriga lockar flätas in i vackra mönster
ja, sinnen kan ställa till mycken
oreda, likt ett stim av lekande barn, valpar, ungar i det de ej har
vakandemodern med sig
vakandemodern är sinnenas, låt
oss säga lykta, lampa, eld.
du spärrar upp ögonen nu och
undrar vad det är jag säger. sinnena dras till denna oas, ö. de förbränns ej,
förintas ej. det vilket sker är att sinnena förs in i det dessa är och därigenom är de din förtrupp,
dina spejare, dina redskap för dig att uppfatta livet.
låt oss vandra vidare vägare
eller kan ske trängre vägar beroende av hur orden gestaltas eller upplevelsen
gestaltar bilderna. det finns alltså i gängse språkbruk ett yttre och ett inre
detta för att så att sägandes förenkla tillvarons incitament. låt oss se oss
omkring kanske till och med stiga innanför huden, vad ser vi. vi ser en
myckenhet av rörelse av liv vad hör vi, ett slags susandesvischande ljud; vi
hör blodådersånger. ja, vi är under huden och visst kan det vara rötter
allikaväl eller kan ske vattenådror. allt detta har omslutande väggar samt ett
inre flytande, det gör inte att dessa är delade eller frånskilda, de är
integrerade med i varandra. så är det med allt liv. trädet har bark samt inre
samt yttre blodådrorna har en så kallad yttre verklighet och vad är det, det är
dina organ samt det och det, för den skull är inte blodådrorna ett egenlevande
väsen, allt sammantaget är du. nu är det ju inte så att du kan se själen samt
anden på ett likartat sätt som du ser exempelvis blodet, du kan ej sky det
faktum att dessa är där i dig så varför bortse från detta faktum, själen och
anden bortser inte från dig så varför skall ditt så kallade yttre bortse från
dig. allt är en helhet och allt är en slags form av kedjereaktioner. gröten
skall kan kokas jämn och len bara om du är totalt närvarande i det du rör med
sleven i grytan.
smaklig måltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar