onsdag 4 juli 2012

den 4 juli 2012

ur jordvingar stiger
den

breder ut
rötterna
vida
vida

sträcker kronan

du vackra ask
sländor
spinner

ur dina fingrar

trenne
vakar
vid

dig

du bär
visdomsorden

tänder eldar


strandkanten
öppnar
en liten ask
asken är i utsökt
skaparanda
i svart ebenholts
växer
bladslingor
doftande
rankor
av
onamnade

bilderna skingras
leende

bladslingor är
träd
är skogar
doftande
rankor
av
onamnade

vid öppnandet av locket stiger
en stämma ur
smidd av stjärnsmeder
asken var av svart ebenholts
nu
av vit
pärlemor

strandkanten håller fram asken
se det dolda
stiga fram

befriat

bilderna skingras

asken är nu i
begynnelsen

ur jordvingar stiger
den

breder ut
rötterna
vida
vida

sträcker kronan

du vackra ask
sländor
spinner

ur dina fingrar

trenne
vakar
vid

dig

du bär
visdomsorden

tänder eldar
*

var är vägen
vem slöt handen om vägen
vem knöt en svart säck runt

vem skar av
vägen
vem rör i vindarnas gryta
hu den bubblar
den dånar

svajar
svajar gör kroppen

kanten var är kanten
stenar rasar
yr
virvlar

den irrande
ropande sätter sig ned
tar huvudet i händer
ser in i kristallkulans
strömmande bilder

ser vägar bakåt
kristalljuset viskar
förkasta icke bakombarnet
det bar
bär
fröna i klar visshet
innan slöjor svepte in
bort dig

bakombarnet är rent
så varför plågar du dig
med skam
med ånger’med nedvärderande

du är skapad i kärlek

frågar du varför skeppet förliste
varför vrakdelarna vaggades i havet

sköljdes upp till stranden

gjorde det – det
sköljdes de upp för att du skulle återuppbygga skeppet

eller kanske
visar vrakdelarna dig
det
det vilket föranledde förlisningen

bakombarnet minns med klar tydlighet ditt insteg
det ber dig ej stanna

bakombarnet puffar dig mjukt i ryggen
viskar

vandra

låt mig i de stunder ljuset slocknar
vara ditt ljus i mörkret

håll mig icke kvar

låt oss dansa i ring
fria

bakombarnet
framombarnet
ärbarnet – nu barnet

låt oss dansa med solen

bygg ej upp skeppet igen
kanske bräderna räcker till en kanot

eller till en hydda
ett lä

så låt oss knyta upp säcken

ser du
den var ej hård
skavande
rivande

säcken var av mjukaste sammet

du vet
sådant tyg de har i mörkrum
där de framkallar
tar fram bilder av negativ

Inga kommentarer: