den 7 juli 2012

molndagar

molnnätter

molnstunder

mjuka vackra molnhimlar

sammet

siden

mjuk

omfamn

siden sammet trasa lump

solen bryter igenom

från tyngder

tyngdlastad

tyngdlass

lagda av människor

varför

varför skall jag bryta mig i

genom

genom edra tankar

varför

varför skall jag stråla för er

ni talar om smutsade moln

vem smutsade dem

ni talar om ok lagda på edra skuldror

vem lade dem över eder

ni talar om svarta hål

om hur jag bränner

brännmaneter

får jag fråga er

har ni sett maskhål

varför tror ni maskar är

de luckrar upp jorden

*

det är så mycket vilket binder oss

binder oss vid jorden

ändock förglömmas rötternas

vävda mattor

säva

säva

sävmattor

sengångare i sakta mak

sävligrörelse

ger vackra avtryck

sävmattor skänker värme

fotvärme

stegvärme

vilovärme

trädet tar hennes hand

en stund står de stilla

lyssnar till skogens vajande

vaggande grenar

rörda av vinden

i ett av träden

ja

först

tror hon det vara en grotta

en håla

i en bergsvägg

i en grotta

i ett träd

möts  hon av ugglemors blick

ugglemor breder ut vingar

pärlvingar

nuddar vid markernas börd

skölj ögonen hennes

i nattflodens skärpa

milt manar trädet henne med

och trädets röst

lever i henne

berättar det sanna bindandets saga

det vilket binder oss vid jorden

det vilket binder oss vid jorden är icke det jordiska

det jordiska är separerade stoftmoln

separerad mjölk

natur5ligtvis är vi bundna  vid jorden

bröder

systrar

systrar

bröder

all

om

fatta

ande

rörelse

*

du kan icke se stigen

i det du står framför de tretton dörrarna med händerna för ögonen

du kan icke se den dörr vilken är på glänt i just den stunden

i det du har virat din livsrustning bort från ditt själv

du kan icke se

du förnekar ditt själv; han är det ej sade han

du förråder dig med silverpenningar

bilderna är så vackert nedtecknade

se dem i ljuset av din vägs mercuriusstav

avkläd dig

stig naken in i floden

tvaga dig i ängens dimma

var förvissad i

att det vilket du upplever

är just det du upplevde vid den så kallade födelsen

förväntan

smärta

glädje

lugn rädsla

förvissning

jag är

på väg

jag är

ej

stillastående vatten

jag

är

barn brukar leka en lek

de tittar i kors med pärlande bubbleskratt

så står du där framför dörren den gläntade utan att se

på grund av din halsstarriga blick

titta i kors en stund

sikten suddas

du skärps

du skall se

gläntan

dopgläntan