den 24 april 2013

tänkte

tänka

tanken tänker

tänker

vill veta

det är tankens grund

logik

logik den gudomliga logiken

ur kaos skapas helhet

så lätt är att glömma

tillåta tanken bli

det tanken en gång var

innan den fördes in i hjärnans labyrinter

vi gavs en röd tråd

*

vad döljer du

i fotbladen dina

vad är det du viskar in i tonkornens skalhöljen

vilka fåglar bär dem till hudängder

vad planterar du

vad döljer du

i tonbladen dina

är ditt ställ av silver

av guld

av stål

av rostfritt

av läder

vad är ditt instrument

vad döljer du

i tonbladen dina vilka du breder ut i ögonfältens örtagårdar

du tänder lågan i nattens eldskål

allt under körsbärsträdens blom

vindar samlas

i ringen av stammar

tingshas ljuder

tonernas silverklara klanger

svävar

stiger

faller

väcks

ett av träden är vissnat

därför är vindarna samlade

därför ljuder tingshas

upprepande

upprepande maskorna i fångstnätet

kastat av den vilken ej såg

ej skymtade rötternas längtan

knutar

krampknutar löses

revor rätas ut

trådar nystas

i nystan sju

i det åttonde lägges kastet

i det nionde förlöselsen

lägges alla i korgen vid stammens rotgördel

vindarna löser

gördelns hakar samt hyskor

sakta stiger livet in

vad gömmer jag i fotbladen mina

se nystanen

lägger jag

i dina händer

lyssna till trådarnas

garnens rotvägar

se

detta träd fyllas

kärnorna

i korgen

ja

jag viskar

ty det räcker så

ja

jag planterar det synliga

döljer ej något

ej intet

bladen breder jag ut

ty de bad mig

köldlinjer är icke till för att frysa dina fötters vandringar

dalar är ej till för att sänka dig

kvicksand

sjunksand

är ej till för att kväva dig

du kväver dig i din kvickhet

du sjunker i din hast eller i din

ja vad

det vet du

vad säger kvicksanden

sjunksanden;

var stilla

stilla din påkomna rädsla

var stilla

fasan är

en ogripbar klo

örnen

lyfter dig

i sina klor

i det du hör

dalarna

ja dalarna är ofta i skugga

solfolken vandrar in över bergskammen

dalen

just dalen är en blomstermedaljong

ser du

det finnes dessa höjder

dessa dalar till seende

köldlinjerna finnes

ty dessa lugnar det vilket ej är redo

allt är egentligen uttänkt

ej med – den – tanken

allt är uttänkt med hjärttanken

var stilla

och den stillheten är icke overksamhet

den stillheten är den medvetna vilan

den medvetna stillheten

vari kölden avkänner din insjunkande närvaro ur kvickhetens oftast

sjunkande in i fasa

det är en vacker skola

livets helandekraft

den räcker längre – utan jämförelse -  än du tror

i den insikten/insjunkandet

är din tro instigen i upplevandevetande

ty du har varit i dalens händer

i kvicksandens sjunksand

du har varit i kölden

och kan nu vandra i det öknar är

du kan vandra i elementarvärldarnas elementsandning

vilken är din andning

allts andning

du är

penseln i din hand

fråga dig

vad är penseln

vad lever i penseln