Allting har ett namn
i detta är
i det namnet uttalas i hjärtat
är namnet är
allting har ett namn har det ej
detta namn
är det förnekat
hon vävde hatten av vassens
susande havsföljen
plymdunen flög burna i vindens
följen till öarnas vackra pärlhalsband
alltmedan hon vävde hatten
ej till bönematta
ej till dörr
ej till fönsterjalusi
hon vävde hatten i cirklar
i spiral
väl medveten om solens vandring
idet hatten var färdig
alla cirklar lagda i varandra
band hon samman ostyrshåret
band hon upp kjorteln
ännu bar hon hatten
i hand
allt medan bambuskogarna susade
vida lugn
i en stund av en stund vandrade
blicken stigen
trapporna uppför berget
så tog hon stegen i hand
anlände till fältet stående i
fotknölsvattenhöjd
hon rörde lätt vid knölarna
log kärleksfyllt
vingknölar är ni
knoppar till färden
så stiger hon in i fältet
sätter nu hatten till rätta på
huvudet
fäster blicken
fäster händer in i fältet
planterar risknippen
med silkeslyster
vandrar
hem
inväntar skörden
skörden kallar henne
med månskära
skär hon av
samlar i korgkjortel
hon vandrar hem
banker
knackar till fibrer
väver papper av riskorn
blandar bläck av
natthimlars
azurblådjup in i svarta klartoner
skriver
med penslar
vandringarnas historia
det är sant hjärtat mitt
det existerar
existerar gör det
det finns ej en framtid att
blicka in i
i det tiden ses vara det låsta
måttet
ser du skräddaren
vilken sänder ut mätarlarvens
mjuka rörelse
huru mätarlarven böljar
rör hela kroppen i mjukhet
har du sett en mätarlarv samt
fyllts med sorg
mätarlarven böljar in i glädje
samt iakttagelse samt förundran
i detta väsens oförtrutna mätande
vilket kanske är nosande
kropps – helkroppsnosande i
tingens vara
må så synligen se ut; ytvara
nåväl skräddaren mäter
mäter kroppen
samt skissar ett mönster av din
klädesönskan
därefter vänder han sig till
väverskan
åter ser vi spindelmor eller
varför icke vävarfolken
skräddaren ber om tyg
gives tyg samt klipper nu till
delarna
sedan mönstren anpassats samt
nålats fast. då samtliga delar är tillklippta lösgöres mönstret samt lägges i
återblickslådan
kuvertet
fickan
nålarnas silver i asken
skräddaren tråcklar
löst samman
provar varsamt
finputsar
tar in
lägger ut
samt är redo sy samman
detta är en lång process skyndas
denna process på
sker det ena missödet efter det
andra
delar skaver
glipar
nålar sticks
saxen slinker
tråden trasslas
allt detta vet skräddaren samt
skräddarens hjälpare
i det dessa så vackert strömmar
på vattnets yta
varför
tror du
de gör så
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar