kosmos
är en vacker
drömport
ordet kosmos
slut ögonen
samt förtälj mig det du ser
mörker ser jag i förstone
detta mörker är ej mörker
ändå
mörker
det är en upplevelse av att häri
vilar jag’ sakta ser jag ”dessa” vackra svävande nebulosor
tårar väller fram
stiger fram i denna skönhet
sakta stiger jag in i en
medvetenhet av
att jag är upplöst. det vill
säga jag i denna jagformation finns ej
mer.
jag är upplöst är i dessa öar
inbegripen, vilket är en vacker innebördsmening
ifrån min drömplats ser jag
natten
nattens djupblå andning
och jag är i barnets vida
beundran inför stjärnhavet
jag söker mig
i detta hav
mina ögon ser suddigt ty tårar
höljer synen
instigen är jag i detta barns
längtan
upplever detta barns
kosmosandning
barnet är en av
är
en nebulosaö
kosmologiskt väsen
och jag undrar varför kläderna
skaver
varför skor skär in
undrar varför dessa
avgränsningsmoment är satta till stigar
vi lever i ett land däri vi gives
tillfälle se isarnas läggande
handpåläggelse
där vi kan se dessa stämma
flödet
stämma blodets eterisering
vi lever i ett land
däri vi gives tillfälle se
vår sommar höst
och vindarna viskar
se cirkelns andning
dessa är vävarrörelser
dessa bär ej kläder
stängsel murar
eller annat otyg
dessa möter varandra
ödmjuka ögonmöten
i vissheten att allt
är ett
rispa ej den hud vilken är din
egen
alla stigar är övning
öva är ej tråkigt
allt liv är övande
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar