hur kan jag lindra din smärta
den vilken var gång du andas liv nalkas
kastar sitt fångstnät runt dig
över dig
vilken väver in dig
i trådar av oförlösta
smärtpulsar
den vilken igenom muren sticker
in tentakler
nålar
blåsrör med gift
curare
vilket illusoriskt
mal sönder
smälter sönder vägen
dina organsjöar
öar
och i det allt är smält
dricker ditt firmament
hon kom till mig
sargad
hudflängd
hudbitar hängde här och där lösa
ett slitet lapptäcke
somliga bitar i försök till
sömnad
jag såg in i hennes ansikte
upplevde mig känna igen
ansiktet
bakom
allt detta sargade trasiga
trashank kallades
kallas de vilka går i trasor och
lump
vilka söker knyta samman
trasorna
lumpen
hennes händer tog jag ömt i mina
ledde henne till eldhärden
med ens visste jag behovet
kommet till att väcka elden
eldhärden andades lugnt
hur kan jag hjälpa dig
hon mötte lugnt min blick
sade inte ett ord
knyst
inte en fras
hon väntade
inväntade med intresserad blick
mina göromål
jag tömde mig nu på allt jag lärt
mig
allt jag hade hört
levde med bilden av drömord
du kan drömma din tillvaro
jag såg spindelmor
väva
lugnt
utan att fastna i den väv hon
väver
sände frågan till henne;
är detta möjligt
hon hade hört
spindelmor hade hört det jag såg
utan stämma utan fråga
öppnaduttalad
detta är möjligt
knypplade mor spindel
jag förtalte till henne vilken
kommit till mig
barnets väg
hennes väg
frigjorde barnet från kättingarna
jag vävde henne den barndom
den uppväxt hon aldrig haft
vi nalkades vår närvaro vid
eldstaden
och hon vävde drömorden med mig
jag såg nu
hennes hud läkas
jag såg henne vara jag
i detta mitt drömträd
drömmer jag bladen
rötterna blommar i jorden
i hennes händer
spindelmor ler i kärlek
visst
kan vi så
förändra
tända stjärnorna i nattens ögon
till gagn för helhetens väv
säg mig du vackra
vad barnet viskar dig
ofta med glittrande ögon
ofta med rödblossande kinder
ofta med ilska med gråt med
tårars fontäner
med porlande pärlskratt med fniss
tårar
varför säger de krokodiltårar
vem kan uppleva krokodilens djup
vem kan se skönheten i denna
läderartade famn
kanske ser de skönheten
i handväskan de bär eller i
resväskan skorna stövlarna
vem vaggar krokodilen
vem
vem
minns äggets urkälla
barnet
vad visar dig barnet
nyss uppstiget ur vaggan sin
envist tager barnet stegen i hand
kanske rullar
kanske kryper
visst är valparnas lek
glädjefylld
hör du syrsorna cikadorna
paddorna
djungeln vibrera i natten
sumpmarker regnskogar kan även de
sjunga
träsk likaså
se djupare
hör du toner vibrera i natten vid
krokodildammen
hör du
insekterna
insikterna
nalkas
barnet
envist tager barnet stegen i hand
är barnet en
kardborre
nej inte så
så
så
linet
så
så
kornet
barnet prövar stegen barnet i
vaggan drömt
reser sig
faller
reser
faller
faller
reser
vad visar dig barnet
ge ej upp
giv ej upp din anda
detta är livets dräkt
minns att det vilket faller i
samma stund
oskiljaktigt stiger
ja redan innan fall
den så kallade fallpunkten är
nådd
reser sig eller stiger
beroende av
vilken fallkroppen är
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar