Löser mitt kroppsliga in i tusenden droppar, jag
är floden vilken strömmar med fåran i min panna, genom pannans sil vaskar jag
guldkorn, kan se dem glittra löftesrika, fyllda, allt detta sker i skikt av
skeenden kroppsligt, okroppsligt, form, oform.
Vatten strömmar, floden strömmar följer fåran
kommen ur berget, kisar i mötet med detta starka ljus, ur bidans länge kommen,
stannar upp, ler följer, strömmar runt stenar runt krökar, etapper, skikt,
stannar upp samt lyssnar anpassar mig till allt det jag möter utan att för den
skull upphöra, jag har ansvar; an svarar jag till all droppar vilka är jag samt
är floden, vi följer spåret vilket leder oss in i dalen där vilar vi stilla en
stund, tar sats för att stiga upp, nu är vi följande bergets så kallade yttre,
vi når toppen av berget, stannar upp kastar oss ut, jag är en flod är ett
vattenfall, vi landar i ravinen, vildhjordar släcker sin törst, det kittlar så
lustigt, vi upplever törsten släckas far vidare och når havet, däri landar vi
landar vi med guldkornen vilka säger att dessa är stunder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar