söndag 28 mars 2010

28 mars 2010

allt har en skimrande yta från början
ja ökensanden har en skimrande yta trots dess karghet
är ökensanden dyner
vågor
svallande

tvaga den matta ytan med sand i dina händer
du skall se glimmerljusen fyllas
skimrande är väven i det rena ljuset

allt har en skimrande yta
denna yta är icke yta den är hölje innanför den kalla ytytan
denna yta är den avkännbara gestalthuden
den hud vilken alstrar dricker ger tar emot
genom den ytan är ni enskilda individer i helhet därigenom är denna yta djup

allt har en skimrande yta
från början har allt en skimrande yta
i begynnelsen
skimrade livets hav
ur detta hav lyftes doken från ögonen undan ansiktens rena linjer
strålande var är deras ögon
skålar av livens hav
skålar
till liv
för
liv

allt har en skimrande yta från början från begynnelsen i begynnelsen

denna skimrande yta är härkommen utur det ljusögonen drack
drack genom moderns hud
detta skimmer är det filtrerade ljuset vilket är synligt bak slutna ögonlock
bak slutna ögonlock i mötet med solansiktet

i natten är himlahavet indigoblått i dess händer tindrar stjärnljus
i dagen är himlahavet körsbärsrött i dess händer tindrar stjärnljus

himlahavet vilar i ögons brunnar
i källans strömmar
i källans kraft

ur källan strömmar helande energier
kärlek av ljus av värme
himlahaven är omslutna av vingar
ögonvingar

varför förglömma delen är helhet
helheten är delen

bilden är bilden av bilden

varför försvåra
göra allt till
tungsteg

så suckar jordstegen
lyft mig ur tankedimma

den dimma vilken gavs tankens klara ljus av att vara över allt

i natten är himlahavet indigoblått i dess händer tindrar stjärnljus
i dagen är himlahavet körsbärsrött i dess händer tindrar stjärnljus

stråla
stråla
stjärnvägar

allt har en skimrande yta från början från begynnelsen i begynnelsen

denna skimrande yta är härkommen utur det ljusögonen drack
drack genom moderns hud
detta skimmer är det filtrerade ljuset vilket är synligt bak slutna ögonlock
bak slutna ögonlock i mötet med solansiktet

det ljuset är icke mörker
det ljuset är inkarnatets färg
inkarnatets skimrande födsloglädje
födsloglädje, viljande i andeljus till beträdande in i jordesfär

ljuset filtrerades
ljuden filtrerades
allt stiger in
varsamt

detta är icke lock för öronen
det är att hålla händer för öron samt filtrera yttreljuden från inreljuden
rena bakgrundssurret

ljuset filtrerades
ljuden filtrerades

härstammandes ur livens hav
ur sfärers sånger

allt har en skimrande yta från början från begynnelsen i begynnelsen

denna skimrande yta är härkommen utur det ljusögonen drack
drack genom moderns hud

det ljuset är icke mörker
det ljuset är inkarnatets färg
inkarnatets skimrande födsloglädje
födsloglädje, viljande i andeljus till beträdande in i jordesfär

ljuset filtrerades
ljuden filtrerades
allt stiger in
varsamt

härstammandes ur livens hav
ur sfärers sånger

härkommandes
härstammandes

allt är skimrande
vad annat kan det vara

denna hud
denna gåva given av stjärnhänder

stjärnor strålar starkare, upplevs starkare, upplevs närmre i höstens i vinterns andning
lovsångernas livsångernas andning ljusandning är i det inre
livssångerna förtätas eller förinnerligas till innerligt ljus vilket värmer livet
ty innerlighet är ljus samt värmes omfamnan; inandning i varandra varande

så var är denna bild
den är i moderns livsgrotta
modersfamnen
livmodern
livets moders famn
livets moders famn utvidgas
vidgas ut
är bärande
kupade händer runt barnet

denna gest finnes i allt
befunnos
befinnes
i allt

är be finn ande i allt

se ögonen
ögonens ögonvingar
släpp blicken fri

se händerna kupade, knäppta
släpp fingervingar fria

se knoppen
släpp bladen fria

se fågeln
släpp vingar fria

släpp inreljuset fritt
bind icke

denna bild är i moderns livsgrotta

födelsen sker
hur mycken motsträvighet den än möter
den bär icke vilja till bindande
bind ande
födelse sker
sker i våren i sommaren är yttreljus
skimret mattas stjärnor strålar svagare, upplevs vara fjärran i vårens sommarens andning

livet
livet är innanför är utanför

skimret mattas
det är icke borta

skimrande är hjälpargärningen
hjälparanden
hjälpargärningen, hjälparanden skimrar
hudskimran mattas, försvinner icke


stjärnorden är där
meningen lever i orden du skrev:

Ropet efter hjälp
jag tror inte att det ropet tystnar
dör

ur dimman stiger det
vårens blommor gör så

ur dimman stiger det
påminnande

kan de glädjas vilka endast ser den egna sådden
ett kronblad saknas då i blomnings krona

det andas ekande tomhet
genom dina ord
en ekande tomhet
vilken för de dövas ögon att rysa
livet
livet är innanför är utanför

skimret mattas
det är icke borta

skimrande är hjälpargärningen
hjälparanden
hjälpargärningen, hjälparanden skimrar
hudskimran mattas, försvinner icke


stjärnorden är där

han gav ljus
icke evighetens ljus vilket söker greppa hålla kvar
hålla kvar behålla i rädslan av att förlora
han gav evigljus
han gav andens beständigföränderliga bejakelseljus
han gav det ur hjärthänder
han gav det ur hjärthänder därav skimrade markerna i hans närhet

stjärnsådd
frösådd
härkomman
härstamman
frösådd
stjärnsådd

stjärnsådd, frösådd – jordesångsfödelse

allt har en skimrande yta från början från begynnelsen i begynnelsen

denna skimrande yta är härkommen utur det ljusögonen drack
drack genom moderns hud

det ljuset är icke mörker
det ljuset är inkarnatets färg
inkarnatets skimrande födsloglädje
födsloglädje, viljande i andeljus till beträdande in i jordesfär

ljuset filtrerades
ljuden filtrerades

härstammandes ur livens hav
ur sfärers sånger


allt är skimrande
vad annat kan det vara

denna hud
denna gåva given av stjärnhänder

skimret mattas
det är icke borta

skimrande är hjälpargärningen
hjälparanden
hjälpargärningen, hjälparanden skimrar
hudskimran mattas, försvinner icke


stjärnorden är där
*


Vindsång

hjärtats sång
jordens jordarnas sång
eldarnas sång
vindarnas sång
allts sång

vindarnas sång lämnar mig icke
ser henne dansa i öster
kyssa ängens panna vaken
tvaga livets ögon i källas klarhet
ser henne reda ut trasslat hår
skruda träden med
silverne pärlor
guldgiven
kärlek
till de vilka gömt hoppet viskar hon gryning

vandar in i morgonhänder
vida svepande kjolar böljar ängen
fader sol sveper ögonfransar
penslar målar
färger alla
var icke rädd
känn din rädsla
upplev dess djup
livsglädjen stiger fröjdan
in i kärleks
skaparkrets
hon sitter vid stranden blickar in i livets hav
solen sluter ögon om
himlar
hav glöder elddans
vågor synes segla cirkla
lugna stilla
hon kysser stranden till vila
andas
andas vackerbarn
sandbarn
oasen vaknar i ditt hjärta
tvivla icke
i din dröm
kupar händer om sand
kastar in i vind
sand virvlar
faller
sandmandala
tvivla icke
i din dröm

nattens mantel vakar
indigo
stjärnorsljusvandrare
visar vägen
skänker dig vägviljas näring
ur moderns
kärleks hand
moder måne
moder jord
moder
väsens
vara

vindarnas sånger

lämnar
mig

icke

står i ängens famn
vitskrudad
transparent


reflekterande alla färger

mina händer
andas
tomma

glöden är slocknad

lyfter dem
deras längtan

blåser lätt

pyrande rökslinga ser stjärnväg

från högt där ovan
sändes gnista


mina händer äro fyllda
av värmeglöd
andas låga
vaknad
stilla


i mina händer brinner skimrande lågor

fyller mina ögons prismor
ögonvingar hälsar
friljusnan


så står jag helt stilla

stilla så stilla
i rörelse

bröstet vidgas
öppnas

skimrande tolv vingpar flyger ur


vindars sånger
lämnar mig icke


vänder ansikte in i vindars sånger

vindars sånger
lämnar mig
icke


att våga

uppleva vindens sång
är vetandet
av

nära närhet
alltid nära

vinden för svaren vida

jag vet att du är därhär
du vet att jag är härdär


ändå upplever mina händer tomhet
ty våren är icke ensammänniskas upplevandevandring

*
ofta lägger människan allt utanför sig

människan väljer en egen värld
en egenvärld

jag hör fåglarnas
fåglarnas
det är icke fåglarnas
det är fåglar
vi sjunger
våren
liv

fåglar
vingar
lyfter
lindar ljus
runt
om
våra hjärtan
därmed gör vi det
allt
är
ett

en väv

en
värld
en helhetsvärld
sprungen ur kärlek

i konsterna gives vi möjlighet till upplevande av detta
då vi släpper tanken
*
Har du en gång

lyckligfria flyger orden
vingar
vackra

i doft av sommarhänders
jordars fyllnad

en gång levde jordgubbar i trädgården
söta röda höljda i grön bladskugga solgivande

ett nät
ett behållanät lades över

nätet glittrade skimrade lovade
lovande

av dem glömdes livens liv

liten fågels bröst fylldes
röddoftande sötma
fågel upplevde jordgubbsdansen
för visst var det så att jordgubbsbarnen sökte sig ur grönkjolarna
oh så mycket fint det fanns att andas dofta se
den lilla fågeln kvittrade glädje
får jag vara med
får jag vara med
hörde inte varningsviskan fastnade i nätet

fågel
vackervinge

lyckligfria flyger orden

tror du
fågeln är utanför dig

varför

stänger du fågeln ute

kupa handen
handen din

stå helt stilla
möt fågeln öppnad

har du en gång hållit en fågel i handen
handen din

känt hjärtat picka
picka
glädje rädsla
rädsla glädje

så öppna dina händer
släpp ditt hjärta fritt

har du hållit en fågel i din hand
upplevt hjärtat picka fjärilsljus

du släppte in dess förväntansglädje
upplevde du kroppens
darran

lyckligfria flyger orden

tror du
fågeln är utanför dig

jag frågar dig
håller du om mig då mina steg brister

Inga kommentarer: