ja det är en riktig snårskog då vi beger oss in i detta med tankar sinnesvarseblivningar föreställningar, en snårskog eller en djungel med sliriga lianer vilka söker greppa om, med undervegetation samt över, lätt är att drabbas av panik. speciellt med vetskap även om de ej är direkt synliga, om giftspindlar samt giftormar.
snårskogen är inte en snårskog oskön, den har behov av vårdande händer
djungeln är myllrande liv inte är djungeln oskön, den har behov av seende händer
för att ta sig fram används i djungelområden machetes eller långa vassa svärd
sannhetens svärd är välbehövligt i allt detta
för att se genomskåda vad är vad
är giftormen eller spindeln verkligen en giftvarelse
vem angriper vem
och är det ett angripande
skulle någon storma in i ditt hus är jag övertygad om att du skulle söka greppa
så är det ett angrepp
vad är gift
vad är ett förgiftat sinne
är det ett sinne vilket slår i blindo till höger till vänster utan att stanna, kanske inte slår, kanske mer söker gapa om alla dessa föreställningar vilka av det hungriga sinnet blir till gift då det tas över utan smältan
vad är att stilla bliva
vad är att iakttaga
det tysta sinnet
är iakttagande
ser i djupet
eller bakom dimman
eller genom töcknet varseblir ögat i klart ljus
ser du
jag ser
Älskande skilda åt av geografiska vägar
de har sått ett frö
planterat detta frö
med händer så fyllda av kärlek kupat jord runt från sina liv
de blickar tysta in i mitten av den skål
inom vilket detta frö är
det är en så vacker skål
denna skål är
skirvit
skimrande vitt månsilver med andande guld
den är dimman
den är
spindelväv i gryning
den är slöjor
den är
vit lotus
tysta fyllda av kärleks visshet blickar de in
de rör vid varandra
daglig
stundlig
beröring
av deras ljus
av deras värme
spirar frö
deras kärleks kropp
hjärtblad
stängel
blad vandrar i spiral om
plantan
blomman
deras gemensamma sådd
spirar
växer allt högre
når himlen
är i jordeströmmen
skönhet
är
detta
så
innerligt djupvetande
de släpper all tvekan vilken stänger
fröskalet spricker av kärlek
upp
de
lägger sina vita
bejakelsetankar
däri
hjärtblomman
spirar
växer
bejakelse i ljusskådan
*
frigöra tanken – frigöra sig från
omvarats
medvarats tankar är
genuint lyssnande
inlyssnande
om du är en sinnesvarseblivning
av tankepräglan
vad sker då präglingen töms
se jorden eller marken
en kanal är där eller ett rör in ned
eller en grop
vad sker då denna töms
jo, det börjar sippra underifrån
inifrån
inifrån fylls gropen
nu är du sinnesvarseblivan inifrån
se havet
andas in
upplev havet inom dig upplev salt doft tång
solstränder månstränder stjärnstränder
du är vid havet
nära näraintill
dina tår
dina tåblommor rör vid havet
snudda
nudda
vattenstänks
klarljus
stranden bjuder dig sitta
du sitter på knä
börjar lekfyllt gräva
en grop
en skål
helt nära havet
havet ler
blommande girlanger
gropen flyter samman
i livshavet finns många droppar
du är vid havet
ökenhavet
se havet
andas in
upplev havet inom dig upplev salt doft tång
solstränder månstränder stjärnstränder
sandvågor böljar
du gräver kanske
kanske för du ett vassrör ned
vattnet sipprar fram
underifrån
inifrån
lyfter handen
stryker dig över ögon över panna
slöja lyftas
huden lyfts
du ser
alla vatten
havs rötter
alla vatten är förenade
ännu ett rotsystem
kan du se detta
kan du
se
havets
rötter
frigöra tanken – frigöra sig från
omvarats
medvarats tankar är
genuint lyssnande
inlyssnande
om du är en sinnesvarseblivning
av tankepräglan
vad sker då präglingen töms
se markerna
jorden
genuint lyssnande
inlyssnande
sila
lyssna
då ord dyker upp
här och var
var och här
när och fjärran
fjärran och nära
i allt
kan du se
vara övertygad om
i sannhet
*
Stilla
i ljusvandrings stilla klarhet
glöder
iskristallers rena klanger
stiger
in i stjärnehamn
ur
mörkret
andas pärlande vindar
strör daggens rosende dröm i gryningshand
i ljusvandrings stilla skönhet
andas morgonregn
*
Aftonstjärnan
i natten blöder aftonstjärnan röda blodstårar
vid anblicken av dina händer
vid anblicken av skalet du lägger runt dig
hon blöder röda blodstårar vid anblicken av
bäckagåvans stillhet i jordfårat ansikte
en droppe blod faller i
bäcken andas
darrandas
in i dina händer stiger rubin
rör vid dina läppar förslutna
flödesbäcks darrande andning i jordfårat ansikte
ord susar stilla ack skruda mig med smaragders blad
låt oss tillsammansblomma
hon står vid stranden
horisontens gyllenvingar omsluter henne
hon stiger i båt
båthand kupad
utan åror
vindar andas
följer havsström
klippa reser sig ur hav
hon båten
kastas mot in i solklippa
vitskum yr virvlar
vattenfolken
dansar
höljer
hon är i solgnistran ren
upplöses
vita anemoner
seglar
finner
rubinöga
källa
hav sjö
flod å bäck tjärn
droppar
aftonstjärnan blöder i natten
gråter blod
vid anblicken av
sorgögon i tjärn
tjärnen i jordfårat ansikte
jordfårat ansikte i tjärn
en tår faller
ögon darra
darrandas
rubin stiger upp i din hand
ur hjärta är hennes kärleksström
kysser dina läppar öppna i gryningsljus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar