visst är floder vackra
älvar, bäckar, rännilar, vattenpöl – droppe
regn, regnmoln
droppe
droppar
i samtalan runt villkorsfloden stannade du upp
du hakade upp dig vid detta med botten, du såg en mycket talande bild:
villkorsfloden
jag såg och jag ser vattnet mista lystern
vatten blev en grå vidhäftande massa slemmiga grå klistertrådar
en grå överjäst deg med för lite mjöl
bilden kan även vara vatten där olja släppts ut/spillolja
oljeindränkt vatten
ytan är helt matt
det vilket var levande vatten har blivit; vet inte riktigt hur jag skall beskriva det jag ser – det är ”asfalt – cement”
det är alltså botten, dock icke botten i av betydelsen: grund/mening
det finns gamla möbler där det
i vilka det byggdes lönnfack
det är det jag ser
det finns en botten, under denna botten finns en botten/grunden/inremeningen till yttremening
vatten är liv
är livsvisande
hur lätt är det inte att endast se växters träds rötter eller rottrådar
skulle du skala av människan huden – det behöver du inte heller göra ådrorna syns dock icke hela spektret
i den hudlösa människan ser du alla typer av blodvägar synliggöras. det finns en röntgenundersökning – ja, flera inom vilka det används kontrastmedel för att visa exempelvis blodvägar; det är mer visande än att skala av huden – dessutom låter det mycket otäckt att skala av hud . faktum är att eftersom vi talat om apelsiner; då du skalar en apelsin kan du under det tjocka skalet runt klyftor se ett vitt nät, det är likartat.
nåväl i den hudlösa människan kan du skönja alla typer av blodvägar,
familjen blodströmmar synliggörs
så är det i den stora moderns hud familjen blodströmmar – vattenströmmar är i
sötvatten, saltvatten, bräckvatten
analyserar du människans blod skall du finna sött, salt, bräckt däri
så är det
så är det
du undrar nu vart alla dessa ord leder
du stod på en liten träbro med din son med din dotter samt ditt barnbarn
din son frågade vart denna bäck for
du sade den mynnar i den stora ån, ån mynnar i den stora sjön
alla vatten är förenade
är rötter
vi säger; står du vid en sjö eller en havsstrand och blickar ut kan du vara helt förvissad om att denna är förenad med alla vatten
är du då förbunden med en sjö – ett vatten vid din födslo- eller instegsplats så är denna sjö i varje enaste droppe
har du behov av att luta din panna i din hemjord
vid din hemstrand
så gör det där du är
varthän i världen du befinner dig
har du hemlängtan behov av tröst luta pannan kinden till
allt är förenat
var förvissad om att allt är ett plus ett är ett
ser du så bäcken, floden, älven
visst kan de dansa, forsa vilt och oregerligt
men se lugnrörelsen
balansen
se hur smidigt vattenrörelsen rör vid stenar marker allt
det är en kärleksrörelse
var en bäck
var en flod
var en älv
var en rännil
var en droppe
rör dig vackert i dig själv
så rör du vid allt i kärlek
där är den så kallade början.
frö
är även det början
varje frö
är ett hölje
sätt dig i solspringa med vindar i mjukandning
öppna din hand
slut den
öppna
slut
finn jämnrytmen
andningsströmmen
se sol strila mellan fingrar
din hand är ett frö
ett hölje
i öppnan är skalet vidgat
nu sker skönhet
stoff stiger ur
stiger
faller
vad ser du
jag ser maskrosfrön
vita parasoller
kristaller
i varje hölje är liv
frön kan planteras för växande
frön eller fröskal faller trampas krasas sönder
så finns det frön vilka planteras för växande
planteraren lämnar platsen
åren vandrar
vandrar
vandrar
hundra tusen år
så en dag anträder en planterare trädgårdsmästare
breder ut händer över marken
krattar
vårdar ömt
och se
detta frö spirar
varje frö är en stjärna
i varje frukt finns en stjärna
i varje droppe finns en stjärna
i varje varje finns en stjärna
blicka in i natthimlen
mina ögon far in i natthimlen
dansar med stjärnor
tårar faller
virvlar
in i knä
lyfter mina händer ser stjärnor stiga
i lunden den gröna
susar träd
jag dansar med bara fötter med utslaget hår
fria är stegen
jag plockar frukter
bjuder den trötte vandraren
frukter av liv
liv andas
liv rörs
liv är rörelse
ser du havet
ser du handen den vida den smeker yta
den rör om
rör
rör
vid mitt hjärta
strömmar virvlar
runt
runt
ur virvlar stiger sånger
hon står i skogens hägn
järngryta med trenne ben vilar i eldhänder
i järngryta svart rundmagad
är vatten
blåvattens
havsgröna
hon håller enestav i hand
vackerådrad är stav
hon rör i gryta
doftar ren stämma
nynnar
nynnar
var i källas ljus
se ditt hjärtas vingar
öppnas
möta
i kärleksvälsignan
det sägs att i himlen är det ohörbara i jorden är det hörbara
eller kanske i himlen är det ohörbara ovan markytan är det hörbara
slut dina ögon
se nu regnbågscirkel
denna är en lyra en himmelsharpa
trådar
strängar är
spända mellan himlar och jordar
mellan jordar och himlar
fingrar rör vid
strängar vibrerar
vad sker
klanger stiger ur
men vad sker
strängar vibrerar
vad innebär det
det innebär att det hörbara samt det ohörbara alltid är med varandra i varandra
med andra ord är dessa båda skapandeliv
så stod du och blickade in i natthimlen
så ser du denna himmelsharpa
strängar
stjärnvägar
jordeströmmar
havsströmmar
trådar strängar
linjer
ljuslinjer
rötter
meridianer
var du än befinner dig är du alltid nära det så kallade insteget samt utsteget
intet väsen är främling i världens universums händer
varje frö
varje stjärna
varje
varje
är förbundet
meridianer
är livsrörelseandning
till liv
till levandegörande
frukter av liv
vill minnas att jag skrev om apelsinlunden igår
idag ringer ord; skall vi skall vi plocka körsbär i min trädgård
frukter av liv
plocka frukter av liv
är i apelsinlunden
ser bladen de gröna
hjärtformade med en mycket skarpmarkerad spets
bladen är blanka är, får känslan av papper
doften förs till mig
håller en frukt i handen
vet inte hur den hamnade där
den gavs väl
gavs kanske
så vacker soldoftande
skalar den en spiral faller in i mitt knä
håller den skalade frukten
ser klyftor falla ut
vet
i varje klyfta finns miljoner av
solögon
livselixir
borde fröjda mig
frukter av liv
plocka frukter av liv
det är märkligt; kan inte minnas att jag önskat något
nu önskar jag mig något
vilket inte är något
det är
är
det är frid
låt mig få uppleva en stunds liv
levande
liv
att önska
önska
över nejden skådar källans andning
källa
bäck
å
älv
flod
vattenström
droppe
droppar
regn stiger
faller
sjö
hav
bäck
källa
marker andas, små droppar stiger
osynliga ohörbara
stiger de
molnhänder omfamnar
regn faller
droppar faller
pärlsträngar
sätt dig under trädets krona, se droppar falla
falla i linje en efter en
in i markens händer
sakta bildas det en grop, en liten skål, en liten sjö
droppar fortsätter falla, ytan vibrerar
sätter du på dig verkligseendeblicken ser du att
varje droppe kikar upp över kanten;
vad finns där
droppar
små dropphänder eller fötter börjar mjuksparka
tänja gropens rundel
gropen tänjs
en liten springa öppnas alltmer
alltmer
så strömmar vatten in i rännil
vatten bär vilja till rörelse för rörelse till liv för liv
så springer droppar med små nätta trippande fötter in i rännil
rännilen växer gladeligen
blir en bäck
bäcken slingrar
ringlar
faktum är att dropparna, bäcken är trygg i fåran eller i markens händer
rörelsen är därför balansrörelse är en slingrande rörelse fylld med skönhet
bäcken är i kärlek
det går nästan att höra bäcken sjunga; jag älskar miig själv
plötsligt viker fåran undan
markens händer är inte
bäcken liksom hänger i luften
vad sker
bäcken börjar frenetiskt söka efter fäste
så är det ju i livet för envar
det är bara dumt att säga sig vara i ickebehov av trygghet
tryggheten behöver kanske inte vara gods och guld snarare en tillhörighet, en hemhörighet
både inom ditt själv eller mer dig själv samt i den yttre sfären
ett väsen vilket i allt blir avvisat finner icke trygghet vare sig i sig själv eller annorstädes, till slut börjar det slå antingen på sig själv eller utåtriktat, vad är dessa slag;
de är mer eller mindre droppens tänjande på gropen
här då fångstgropen
den avvisade slår
tänjer
för den vill födas
den upplever sig inte född eftersom den avvisas
*
så länge stod jag och såg vattnet
hur det tindrade
hur det skiftade färg med molns rörelse
långt bort
vida
syntes havet försvinna
log med hela mitt väsen
kanske är det ett vattenfall där
där borta
vida
det sägs att detta är horisonten den blånande horisonten
blå är längtans blomma
blå är drömmens sång
väcker det gula inom
ur ögon seglar skimrande smaragdljus
lade ögon i hav
ögon seglade dit
bort
vida
visst var det så
ett så underbart vackert vattenfall
vita ljuskaskader
moln av regnbågsljuskristaller steg
sånger dånande
fyllde
hela mitt väsen
de vackraste var de ohörbara
mitt bröst öppnades
bågar veks ut
flög
in i kaskader
kaskadtoner klanger färger
löstes upp
så underbart var det att forsa
virvla dansa
nedför
mjuk linda mig runt varje sten varje klippa
i kärleksomfamn
släppa
virvla med
vattenfolken var hos mig
så vackervackra
vi höll varandra i hand
vattenringdans
vattenslinga
så föll jag in i sjö
sjönk sakta
djupare
djupare
nådde sandljusens händer
vi rörde vid varandra
glitter dansade
steg in i mig
där i djupet vaggades jag
vaggades lugnstilla
bergets fot fötter såg jag
grottor
vackra bågar
linjer rörde jag vid
det kittlade så lustigt i mig
då jag liksom kluckade emot det hårda
upptäckte att det hårda inte var hårt
så andades jag ut och flöt ut stilla
såg långa stjälkar strängar inom
såg underifrån
kronor
oh älskade lotusar vagga i min famn
upplevde ögon återvända
öppnade ögonvingar
såg
de säger att horisonten är där
jag upplever vattnets rörelse i mig
frukter av liv(ej publicerad)
se lugnrörelsen
balansen
se hur smidigt vattenrörelsen rör vid stenar marker allt
det är en kärleksrörelse
var en bäck
var en flod
var en älv
var en rännil
var en droppe
rör dig vackert i dig själv
så rör du vid allt i kärlek
där är den så kallade början
frö
är även det början
varje frö
är ett hölje
sätt dig i solspringa med vindar i mjukandning
öppna din hand
slut den
öppna
slut
finn jämnrytmen
andningsströmmen
se sol strila mellan fingrar
din hand är ett frö
ett hölje
i öppnan är skalet vidgat
nu sker skönhet
stoff stiger ur
stiger
faller
vad ser du
jag ser maskrosfrön
vita parasoller
kristaller
i varje hölje är liv
varje frö är en stjärna
i varje frukt finns en stjärna
i varje droppe finns en stjärna
i varje
varje
finns en stjärna
blicka in i natthimlen
mina ögon far in i natthimlen
dansar med stjärnor
tårar faller
virvlar
in i knä
lyfter mina händer ser stjärnor stiga
i lunden den gröna
susar träd
jag dansar med bara fötter med utslaget hår
fria är stegen
jag plockar frukter
bjuder den trötte vandraren
frukter av liv
*
I kärleksvälsignan(ej publicerad)
liv andas
liv rörs
liv är rörelse
ser du havet
ser du handen den vida den smeker yta
den rör om
rör
rör
vid mitt hjärta
strömmar virvlar
runt
runt
ur virvlar stiger sånger
hon står i skogens hägn
järngryta med trenne ben vilar i eldhänder
i järngryta svart rundmagad
är vatten
blåvattens
havsgröna
hon håller enestav i hand
vackerådrad är stav
hon rör i gryta
doftar ren stämma
nynnar
nynnar
var i källas ljus
se ditt hjärtas vingar
öppnas
möta
i kärleksvälsignan
*
Äntligen(ej publicerad)
moln seglar
ansikten
molnfingrar målar
sagolandskap
guld silver
kopparröda
värmande
vitsippor springer med mina fötter
vi ler
gräsvingar smeker
smeker violer
i hjärtblad
bäcken kallar
det gör så ont i bröstet
stiger i
löses
löses upp
äntligen är mitt vara ett
i
är
*
I solstol(ej publicerad)
sätter mig stilla under livsmantel
solvinge rör vid
sluter ögon
vind smeker mitt ansikte
moln seglar
kastar skugga
kastar ljus
inomängen skiftar färger
tusenden
jag drömmer om okända händer
hur de omfamnar mitt ansikte
sluter hand om min hand
hur vi vandrar
tillsammanssteg
öppnar ögon
ser moln segla
skifta gestalt
molnseglare
sannskapare
ordlösa
*
I apelsinlunden(ej publicerad)
frukter av liv
plocka frukter av liv
är i apelsinlunden
ser bladen
de gröna
hjärtformade med
en mycket skarpmarkerad spets
bladen är blanka är
får känslan av
papper
doften
doften förs till mig
håller en frukt i handen
vet inte hur den hamnade där
den gavs väl
gavs kanske
så vacker
soldoftande
skalar den
en spiral faller in i mitt knä
håller den skalade frukten
ser klyftor falla ut
vet
i varje klyfta finns miljoner av
solögon
livselixir
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar