lördag 29 maj 2010

den 29 maj 2010

allt har en knoppning
allt har en krona
allt har fröfärd
frögivan
till

allt har drömsömn i jordehänder
i himmelshänder
flätade i varandra

fingerljus
strömmar
strålar
rör vid mening
vidrör vilja

hjärtpuls
andas

hennes bröst lyftas

i dalen blommar den skiraste lilja
i kalken andas

en
droppe
blod

hennes hår är svart ebenholst
stjärnbestrött

hennes läppar
är
rosenvingar

hon kysser gryningsljus

blåklintsblå

allt lyssnar vind
följer vind
är vind
stoff stiger ur jordeandas
dansar i silvernestjärnors kretslopp

allt lyssnar eld
följer eld
är eld
stoff stiger ur jordeandas
målar grynings skymningssångböljan

intet blommar utan eld

allt lyssnar vatten
följer vatten är vatten
vatten vattnar stoff
i jordehänder spirar frö
frösprickan

ur frö stiger grodden
grodden spirar i ljuset ler i värmen
stiger

allt har en knoppan

knoppstigning

doftar

i skogshavs

ålder

så lägg dina drömmar i jordehänder
vandra med
vårda din dröm
lev din dröm
kupa jord
om
den jord du kupar är ur ditt hjärtas svar
den jorden blåser vare sig stormar regn hagel mänsklig pust undan
den är

var förvissad i skeendet

ångra icke de vidöppna händer vilka vandrat
givandes
oförblommerat

knoppningen
var redan en gång flera gångers
förberedelse
är detta


det jag gång på gång ser inom mig,
är ett djur
det kan lika gärna vara en människa,
vilken hoppar från sten till sten.
stenarna är flata slipade mjukrunda av vatten, men de är slippriga hala.
det är inte en strid fors ändå är det så, det är en bäck det är en fors, vattnet är inte högt ändå högt
gestalten hoppar från sten till sten söker finna fäste
samtidigt förändras bilden och jag ser gestalten hoppa mellan isflak
upplever denna gestalts - hur beskriva – det är gråtöcken
skymd sikt

du sitter vid en bäck en sjö
en vattenyta

du ser en skräddare åka på vattnet
denna insekt eller vattenvarelse är totalt medveten om ytspänningsverkan
denna vattenvarelse är
totalt
medveten
om ytspänningens bärande element
bärande element eller kraft

skräddaren tvekar icke
den far fram
den går icke
den seglar
seglar på ytan

är det ytan vilken bär eller spänningsfältet, de så kallade osynliga varptrådarna
det är spänningarna eller energierna

så omvandlas bäcken till en forsränna
du är nu en skoghuggare
timmerstockar rullar i forsen

förr hoppade skogshuggarna på stockarna i forsrännan
detta för att sära det tilltrasslade samt säkra timrets framfart
de hade långa stavar med krokar
”upp och nedvända” kyrkofädersspiror

skogshuggarmännen
skogsmännen
hoppade ej hit och dit
de var totalt
totalt fokuserade
helt närvarande

skogsmännen visste
skogsmännen var helt medvetna i faran
i faran av att uppslukas av forsens virvlande eller
till och med risken av att krossas mellan timmerstockarna

de hoppade inte hit och dit
de hoppade vid behov
vid behov från stund till stund
från stund till stund
vid behov
därigenom säkrades timrets framfart

omgivningen fanns där
fanns där omkring dem
lugnstilla ibland
ibland virvlande
ibland påträngande

detta störde icke skogsmännen
de följde med stadig blick
rörelsen

i natt brinner eld


lågor dansar virvlar
flammande


gnistor stiga höga


männen
skogsmännen sitta runt eld


förtäljandes

forsens lopp
timrets röster


gnistor stiga höga


männen skogsmännen sitta runt eld


kvinnor är dansande gnistor



förtäljer himlars
jordebud



i gryning synes gräs
andas




daggdroppvingar

*


Nejdande
frekvenssånger ljuda in i nejdande blomning

skålar skira dricka fjärilsljus

Inga kommentarer: