fredag 10 februari 2012

den 10 februari 2012

miste
går vi miste
kan vi missa något

om eller är något meningen
återkommer det
tills den stund
vi ej
missar det


barn upphör ej
slutar ej älska
barn
upp
hör
det vill säga
lyssnar högre eller djupare

jag hör
ser slagfält
ser det vilket sker
hör vapenskramel
okvädesord
ångest rädsla
adrenalinröda vågor

strider kan vara så mycket
och försvar till att utföra dem har alltid tillverkats
krigsherrar
konungar furstar
ur historieperspektiv
var folken ofta furstarnas barn vilka konungar furstar med mera skulle se till – värna om ta hand om – se till att de hade det bra. Kanske började barnen bli motsträviga eller resa sig upp över, det kallades och kallas för inbördeskrig eller revolution allt detta hör växandet till eller hur.. konungen kanske sade att grannen hotade barnen och egentligen ville konungen ha större makt. Krig förekommer mellan man och hustru/hustru och man – söndring och finns det barn används ofta barnen till slagträn – allt skall ske för barnens bästa. Jag ser i allt detta paralleller och kan inse vad orden vilka kom till mig säger;
de flesta strider
har uppkommit på grund av barn, jag säger att det mer handlar om att ordet barn har använts till att försvara striden/gärningen,
barn – folk – undersåtar

barn upphör ej
slutar ej älska
barn
upp
hör
det vill säga
lyssnar högre eller djupare

kanske
ord
är intet

kanske orden
är
tanken
så låt
orden
vara

jag talar hjärtats tanke vilken leder huvudets tanke

andens ljus
vilket
skapar
i skönhet
(tolv är ett vackert tal)

ordvinden
bär fåglarnas
vingar

jag är andeljusets tanke

ser du
spindelmor
nätet i gryningen
nätet efter regn

nätet

ser du
spindelmor

vandra springa

lugnt

upp och ned
ned och upp


de plägade måla ansikten
inför glädje inför slag inför sorg

spindelmor
väver
ansiktsväven

ditt
livs
ansikte

hon gör det ej med yviga gester
hon gör det ej med stora åtbörder

spindelmor väver
drömväven

så är vi alla drömfångare
vad är det vi fångar mor
och mor – fångar vi verkligen
är detta ett fång med vackra ögonblommor

de plägade rulla in drömkornen i blad av pergament
de plägade rulla in drömkornen i blad av hudar

ser du
spindelmor

kornet med vingar vingkornet
flyger in i nätet
hon rullar in detta tankekorn
sänt av intighetens visdomsgivare

så vita äro dessa korn
rena
renast klara
otadliga

i detta blad djupnar börden
ur blad
flyga

regnbågsfjärilar
befruktar orden


jag har släppt all sand ur timglaset
glas bubbla svävar fri


hur skall jag kunna sörja såren dessa renade mitt sinne

i
ur
elden
stiger gnistor

elden sprakar

släpper gnistor ur vedträd

gnistor av vatten flyger upp ur
förenas med himladroppar

var och en kom med en sten i ena handen
var och en kom med ett glödkol i den andra handen
de hälsade varandra i möteskärlek

elden inväntade deras närvaro

i det månmoder steg upp
i sin fyllda skönhet

begynt
berättelserna

elden viskade
vi tycker om berättelser

hel
andades deras närvaro

en och en lade de en sten till elden
en och en lade de glödkol till elden

alltmedan de
berättade
vävde ur
minnesskålens
skönhet

de berättade folkens vandringar in i denna cirkel
de såg cirkeln de lagt runtom elden
såg glöden väcka elden
vidare

så starka var
så starka är deras ord

ordens vägar sinar
läpparnas strupsegel torkar
vi ser världar
vändas


visa oss
hur kan vi bevara
orden


ordvinden
bär fåglarnas
vingar

jag är andeljusets tanke
orden förverkligar i värme drömmen


ur elden stiger gnistor
elden sprakar

släpper gnistor ur vedträd

gnistor av vatten flyger upp ur
förenas med himladroppar

vattnade hennes hud
jordarna fylldes av börden
ur haven de vida skänktes färger indigoblå sepia
milda toner

växterna lade sig tillrätta
arken andades
väx vackra
livs
väv

spindelmor
väver
ansiktsväven

ditt
livs
ansikte

se henne i ditt hjärtas ljus värme

fjädrar lades
i deras
händer

de skrev orden i enhet
för dem hieroglyfer
rullade arken samman
lade dem i sandfågels vida vingar


de plägade rulla in drömkornen i blad av pergament
de plägade rulla in drömkornen i blad av hudar



regnbågsfjärilar
befruktar orden


andas visdomsbevarare
uttala
orden


regnbågsfjärilar
befruktar orden

tolvstjärna strålar vägljus
tolv rullar i sanden

för dem vilka fann orden
ännu hieroglyfer
så svåra att
andas
in

så är dessa tecken för barnets ögon
se tecknen i barnens glädje
i barnens utforskarvilja
tecknen är för barnen
hieroglyfer

krumma
ben

se tecknen i barnens kärlek till orden

de öppnar
sinnesdjupen

ur pergament vaknar växter
sträcker sig upp
till din
glädje
ur hudar vaknar djur
det är
detta
barnen
ser
i
orden

hör valarnas djupa sånger stiga
se snöleopardens mjuka godhetsblick
hör silverklockor i träd ljuda
fingercymbaler

hör gonggongens
vida vågor

lär er läsa dessa
tecken

så vita äro dessa korn
rena
renast klara
otadliga


tolvstjärna strålar vägljus
tolv rullar i sanden

och jag förtäljer er edra vägar
i kärlek av urvida vandringsstråk

hör strängar
stämmas

Inga kommentarer: