du viskade åter
så kom jag
bar dig åter uppför
regnbågsbron
det fanns ett träd
det finns ett träd
detta träd lever högt upp på en
kulle
omgiven av de fyra i ständig
verkan
gryning
dag
skymning
natt
vår sommar höst vinter
vilket namn bär detta träd
är det egentligen av betydelse
just nu bär du detta namn
det namn du nu bär
har du
i alla nun burit detta namn
trädet bar ett silverne ett
gyllene blad
du spärrar ögonen i fråga;
endast tvenne blad
icke så
tvenne
ett silverne ett gyllene blad i
havet av alla blad
dessa blad lades i varandra
i mening av menings urmening
dessa blad vandrade vandrar vida
i världarnas världar
värdar
dessa blad tänder berättareldar
var de än kommer vari eldarna
lyktorna är släckta
tänder de
upp
tänder de berättareldar här och
var
vad är det
vilket skimrar ur berget genom
bergets öppning
drakarna ser järn falla ur
himmelshänder
himmelsvallaren skakar ur sin
vida vandringsmantel
drakarna hör budet
lyfter
vakar in över höstliga färder
eldträden släpper blad
koppartoner ljuda
ej högt ej skrällande
mjukt höres tonerna
ur kvinnans stämma
hon vilken bär morgonen bär
aftonen i sitt anlete
nu lyfter hon ett smaragdblad
lägger detta blad
i silvergyllenbladens stigar
stigskeenden
dessa vandrar med höstens bud
höstens bud kärlekens lov
och drakarna rör vid järnet
vilket faller in i de svagas
hjärtan
energiregn
styrkeregn in i innerlighetens
tempellunder
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar