det finns ett berg
det finns en sten
en sten ett berg
vilket var i är
vilket var gryning stiger in i
sjön vari lommen svarar
nattens gryning
dimfolken svävar mjukt
höljande
snuddar
nuddar
endast snuddar vid sjöns yta
öarna
dungarna
mjuka moln bildar pärlcirkel runt
denna sjö
en krans fylld med toner
runt sjön vari berget var gryning
stiger in i
skruden vilken berget bär
viker berget i ordning
lägger skruden i stenens händer
skogsfolken vakar med skruden
det är så att berget finner behag
i detta gryningsbad
näri morgonen gäspar sträcker sig
ut
stiger berget upp
stiger dimfolken upp
reder tillsammans ut bergets
långa hår
frigör stickor strån vilka fästat
vid
och alla steg de in i morgons
gryningsbad
dimfolken reder ut
flätar bergets hår
samt lindar flätan i krona runt
bergets huvud
näri morgonvinden torkat bergets
hud
tackar berget skogsfolket
viker ut skruden i ordning
samt ikläder sig skepnaden
berget vakar med stigarna
bårderna sömmade med mjuk hand
i skogsväven
hör nätta steg
nalkas
berget följer dagens ankomst
moln seglar mjuka
stegrande hästar
stegrande
mjukhet
oskodda moln
mer blommor
lummiga skogar
speglas i sjöns nustilla
och sjön är en skog
att vandra blick stilla inom
berget ler
vem kunde väl tro det
det trodde du ej
jag visste
vandra i dessa skogar
du sjunker ej
nära är de lätta stegen
berget ser
berget avläser
hon hör
så säg mig du vandrerska med
stegen dina i vinden
vad är dina steg vad är vinden
är stegen det ditt hjärta andas
är stegen alla dessa droppar
toner komna ur den stora tonen
den ton vilken håller helheten i
handen
den ton vilken sejdar
vilken manar
är stegen en av dessa droppar
så säg mig vandrare
är du den vilken tonar in
är du den vilkens stämma tonar in
med hennes
är ni de tvåstämmiga i samstämd
tvenne i en
en i tvenne
och enarna i lunden
såg bäcken sina
vem kastade
vem lade stopp
enarna
skänker bär
bäcken grinar illa
ler
stoppet släpper
enar gnistrar i solens
skimmerfingrar
uttern kuttrar
i illerns sällskap
tvenne i en
en i tvenne
säg mig vandrerska
kan du uppleva floden stiga i
ditt bröst
eller är det ebb
säg mig
säg
är du vinden
så lätt är det att se hav moln
marker jord
eld
luften
är luften verkligen svårare
verkligare
verkligen svårare att se
är jag en upplevelse
hör du vandrerska
ser du vandrerska
du kan se mig i det vi alla tonar
samman
säg mig vandrerska
det du ser
måla med dina ögonpenslar
tillsammans med mig
vandrerskan
en vind
viner mjukt uppför stigen
så målar vandrerskan samt berget
allt det dessa stiger in i
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar