hinder

Under natten såg jag ett - ja, en slags strut eller lur eller ymninghteshornet. Såg stjärnorna sugas/andas in.
I andeljuset.
Kanske var det en blomma, kanske ett stjärnspann, bladen eller väggarna eller händerna slöts runt – skyddande.
Hörde: himmelsspannet sluts om då stjärnorna behöver vila.
Något sådant…
Jag har också en stark upplevelse av att de verkligen bearbetar mig- muddermaskin, de liksom gräver om jorden inom mig.

– Åter söker du finna orden Vi talat, kämpa inte.
De finns inom och Vi har inte för avsikt att sluta tala till dig eller att lämna dig.
Vi är inte dina enda samtalare.
Det är oväsentligt vilken bild du såg det vara.
Det kan lika gärna vara en himmelsskål.
Stjärnornas ljus tröttas av att ständigt söka väcka eller stråla in energier till de motsträviga barnen.
De sugs in i andeljuset.
Andeljuset omfamnar dem och skänker dem en stunds vila.
Det är en mycket enkel bild och svår bild.
Var och en vilken har studerat kristallisationsprocesser vet detta underbara mysterium.
Var och en vilken har studerat frökraftens energier vet detta,
Var och en vilka förstummade vandrat in i en snöstjärnas skönhet vet detta,
Med isklar skärpa vaknar åter livet,
Lerjordarna har tvagats av,
Stegen är lätta och fria.
Var och en vilka har stigit in i dessa kristallisationsbilder
Vet och ser sambanden.
I månsilversjön lever stjärnorna,
Speglas i jordsjön.
Stjärnor är frön är begynnelsen till liv, de är stavelser och de faller in i era händer.
Ibland dansar dimmans slöjor sveper runt alltet.
Livet sveps in i dimslöjor,
Opalglas,
Svagt syns ljusets skimrande sken,
Det är därinne.
Barnen rullar bollar av snö bygger snölyktan i den vita ängens famn.
Kupade händer bär ljusets låga in.
Nu skimrar lyktan i vinterns äng.
Kylan råder i det yttre,
I det inre är ljusets skimrande värme.
Det lyfter de blommande markernas kjortelfållar,
Stygnen öppnas och slår ut i blommande sjok av doftande kärlek.
Omfamnar livens liv.

…

Den turkosa månskäran skådar i väster
Andas in
Andas ut

Stjärnornas blommande händer
Sprider Vattenljusens sånger
In i gryende morgon

Ängens böjda hår
Tittar bakom lugg
Dricker ljusets glädje

Rullar sakta ihop sig
Värmer jordens händer

Pannan öppnas
Ser de kala grenarna blomma
…
Du är den du Är
Jag är den jag Är
Vad är förståelse
Att vända och vrida
Att läsa att ta in och låta vara
Plantera frön – inte skapa bilder och se blomman
Slump eller planerad tillvaro
Förstå eller slump
Barnets skutt är planerat ändå slump
Om om inte fanns…
då skulle inget finnas – allt skulle finnas då.
Om gör mycken rädsla.
Hinder finns överallt, de är där – går inte att bortse ifrån – frågan är om de är där för att stoppa eller visa oss att bakom hindret finns vägen. Kanske hindret är inandningen – ja, vem bygger hindren. Finns det en mångfald av hinder.