Vilket är det största hotet emot makt?
Det är andebefrielse,
Andebefrielse är i den stunden då människan inser att hon inte är kroppsbunden,
Då hon med öppnade ögon inser att ”inte ens” stenen är kroppsbunden,
Fysiskt fast formad massa.
Dotter, du tänder inte alltid lampan nattetid då du vandrar i rummen, ja inte dagtid heller. Du tycker om att följa ljusets växlingar.
Du gick under natten rakt in i ett skåp av den enkla anledningen att du var trött.
Så är det; kroppen är för att avkänna delen,
För att ni lättare och även Vi skall avkänna varandra eller rättare sagt se varandra och allt så kallat synligt runt er.
Stenarna ligger stilla, du har ibland snuddat vid den varaktiga sanningen; nämligen att stenarna har rottrådar.
Stenar kan vara stenar då ni har behov av att kalla dem stenar, det verkar vara enklast med begrepp. Det är ibland synd att ni låser fast liv genom begrepp,
Det är likvärdigt med då ni ständigt läser andra livs erfarenheter.
Det är så lätt att sinnet färgas av ett annat livs erfarenheter och upptäckter, sanningar.
Det är aldrig fel att ta till sig andra livs erfarenheter, det svåra är att se om dessa är vita eller färgade.
Det blir fel då sinnet slukar bokkunskaper, frossar i livs erfarenheter,
Det blir till en köttkvarn vilken mal sönder livserfarenheter, de strömmar ut likt långa maskar och sorteras samman efter behag till en välsmakande anrättning.
Det är lätt att förfasas över någons ord, kanske de blir en ängels örfil; vak upp.
Det är lätt att förföras av skönheten i ett annat livs ord.
Nej Dotter, det är inte fel att ta till sig andra livs erfarenheter, fel blir det då de tryckta orden trycks in i och tar över.
Alla väsen är givna egna färger för att mångfalden skall leva, mångfalden är inte splittrad, sannheten är då många livs erfarenheter ”bekräftar” ordens vithet.
Vi återvänder till stenen,
Den har rötter in i jordfamnen,
Se den slutna formen och se den nu sakta öppnas,
Lås inte fast den vid en blomknopp eller blomma,
Se dess livsandning och följ den,
Var i den strömmen.
Ni gör samma sak med er själva; vilken falang tillhör du, vad tror du på, oftast ställs inte frågan utan etiketter sätts på var och en.
Stanna upp och lyssna i var stund till det egna självet,
Tar det för lång tid?
Inte alls i den stund ni har börjat lyssna är det alltid med er,
Stanna upp den egna tanken eller påverkan av säger Vi.
Stenarna ligger alltså stilla och det är väl tur, frågan är om ni skulle klara av att se deras sannhets liv, de är oändligt vackra,
De ligger stilla och det är i samförstånd med oss.
De ligger stilla men de är i allra högsta grad inte en förstelnad form.
Nej, ni skulle inte klara av att se begreppet stenen gå.
Men ser ni; livet sten förflyttar sig.
Ni förflyttar er ävenså i drömmen.
Säger ni att ni förflyttar er varje dag genom att gå och röra er?
Det är inte den rörelsen Vi här talar runt.
Visst kan ni flyga med flygplan och andra redskap eller hjälpmedel.
Det Vi här avser innehar alltså en annan mening.
Ett annat slag av förflyttning.
Vi återvänder ofta till samtalen runt stenen.
Det har att göra med att människan ofta säger; dött mineral. Stenen är lika lite död som ni själva.
Den är bärare av liv,
Stjärnorna samtalar alltid med stenar och tvärtom, de väver trådar mellan- ja, just det: framom och bakom.
Så,
Vilket är det största hotet emot makt?
Det är andebefrielse,
Andebefrielse är i den stunden då människan inser att hon inte är kroppsbunden,
Då hon med öppnade ögon inser att ”inte ens” stenen är kroppsbunden,
Fysiskt fast formad massa.
Makt kan endast uppkomma som en falsk avkomma då den tillåts att vara makt.
En ledare kan endast vara ledare då den tillåts att vara ledare,
Den tänkta tanken kan endast vara ledare då den tillåts att vara ledare.
Tillåts kan lika gärna ersättas med tvingas.
Hur sker nu detta?
Det sker genom att kvarstanna i bakomsfären.
Det finns många tragiska minnen i detta barn,
Barnet finner inte mod att blicka framåt och inte heller att stiga in i nuet.
Det talas om att ni inget vet om barnet framom.
Vi vidhåller att ni i allra högsta grad vet det.
Det enda lilla ni behöver göra är att lyfta blicken och se de tindrande ljusen,
Tindrar de sorg?
Tindrar de tårar?
Vad tindrar de?
Vad ger de er i ”mörkrets” tid.
I natten – de ger ljus.
Ställ er dock den frågan.
Svaret lever i ert hjärta,
Där lever barnet framom, minns då också att Vi är i er och ni är i Oss.
Se helhetens verkliga innebörd.
Det blir en totalitär kroppsupplösning ur det formfasta.
Ur massan.
Låt oss inte rusa iväg,
Barnet finner inte mod att blicka framåt och inte heller att stiga in i nuet.
Den tänkta tanken blickade för en kort sekund framåt och såg, blev rädd.
Kokongen var skönare.
Den tänkta tanken blickade fram och såg ett ljusförklarat ögonblick, genast slöt den handen runt och stannade i den negativa profetian.
Den har uppkommit genom att väsendet medvetet eller omedvetet kvarstannar hos eller i barnet bakom.
Lägger framtiden på barnet bakoms axlar istället för att se vidden av ljusminnessfären.
Det är så att då ni låter dåtiden förklara framtiden, blir det dåtidens historia vilken talar.
Då ni finner mod att genom framtiden se dåtiden lyfts ljuset fram.
Ni står i ett evigt harmoniskt flöde,
Genom att förklara livet med dåtiden skapas ofta rädsla för att leva,
Därigenom träder eller tvingas makten in.
Denna håller livet kvar i kokongen på ett likvärdigt sätt som den tänkta/dataminnets tanke gör.
Vi sade att: Den tänkta tanken blickade fram och såg ett ljusförklarat ögonblick, genast slöt den handen runt och stannade i den negativa profetian.
Vad var det den såg?
Detta minne har inte endast negativa minnen, det finns ljusminnen,
Det är dock så att tanken här vet att det fordras något att leva i detta ljusförklarade liv.
Det fordras steg in i livet.
Det fordras att livet måste sluta med blöja,
Amningen upphör,
Vad innebär dessa ord?
Låter det elakt?
Att sluta med blöjan innebär inte ”bara” att vara torr på dagen och i natten.
Det innebär att jag känner min kropp och dess behov; jag tar hand om den.
Jag värnar om mitt liv så värnar jag också om helheten inom vilken jag är.
Amningen då?
Det innebär inte endast att sluta med diandet?
Det innebär att jag tar ansvar för mitt eget själv.
Jag dricker den näring jag har behov av för att livet skall levas i sannhet.
Hur lever väsendet ett liv i sannhet?
Genom att inse att förbindelsen mellan själsleden aldrig blev bruten och aldrig blir bruten,
Genom att i full klarhet och med medveten insikt inse det Barnen vet: Jag är i helheten och helheten är i mig i kärlek till kärlek.
Då finns icke längre rädslan för att uttrycka mitt liv genom skapande gärning,
Då finns icke längre rädslan för att skriva de ord vilka gives av gudomens hand,
Då finns icke längre rädslan för att leva i kärlek,
Då finns icke rädslan för att leva livet.
Då finns icke längre rädslan för att du är du och jag är jag och tillsammans är vi ett.
Då väsendet lever i det högre jagets sfär andas tanken ut och själen dansar ljusrörelser, stegen, kroppen blomstrar till liv, för liv och andens vingar bär i den eviga föreningen av Kärleks händer.
Där finnes icke behov av makt därigenom är det största hotet emot makt andebefrielse vilket är;
Se ditt själv,
Lev i Kärlek.
Brevsvar:
De vita kjolarna har lyfta av himlens händer nedöver
Skimrande djupt blå ismantlar sveper i böljande veck
I deras famn är de vita kjolarnas dans
Ögat ser det djupt blå
Is – skyddande väggar
Pansarväggar
Byggda av det inlärda
Suckar
Stilla
Dovt
Djupt
Se det jag bär inom
Jag bär stjärnornas ljus
Månens silver
Solens guld
Jag bär andens bubblor
Syre
Glas
Snö
Leende
Gråtande ansikten
Händers rörelser
Fotens steg
Se mig vandra varsamt
Upptäck
Liv.
Det vackra vita bärs sakta av vindarnas händer. Isen är här runtom stugan.
Isen bär livet inom sig är glas,
Är en öppnande yta eller stängd yta,
Är fylld yta.
Fötter vilka icke förmår eller orka vandra kännande halkar omkring.
det inlärda – naturvetenskapen…
Det är en god bild av stegen vilka halkar,
Det är en god bild av den mänskligt gjorda tanken,
Där hon bygger en värld av negativa minnen, vilka ofta hindrar eller förlamar hennes viljande kärleks steg.
Denna negativa tanken är mera ett dataminne, naturligtvis finns det positiva minnen men ofta sätts det sjudubbla lås runt dem.
Datorn har behov av ett hjärta, av hjärthänder vilka leder den eller visar den vägen till de signaler den skall avge.
Den tanken, den mänskligt gjorda, halkar på isen – hit och dit och ställer ofta till virr varr eller brutna livsvägar/lemmar.
Den gudomliga tanken är vit.
Den lever inom människan, till viss del är den båda barnen framom och bakom,
Den tanken har en längtan och det är att tala ur hjärtat,
Den mänskliga tanken är den gudomliga tanken.
Den har tvingats in i kaotisism
Den har tvingats att bli konung över livet eller hellre diktator på grund av en obalans.
Den har blivit tvingad att ta över allt och hålla ordning på allt det vilket det högre jaget genom anden skall göra för att själen skall leva och livet blomstra.
Den har tvingats att vandra ensam och ta över. Det blir till slut en utbränningsprocess.
En dag sker något; anden tillåts liv och omfamnar tanken – den blir varm tanke.
Själen ler i ljus och kan göra det den vill leva i rörelse.
Skapande i skönhet.
Barn får mycket tidigt lära sig att prestera och motsvara vuxnas intentioner, eller hellre rädsla till liv.
Barn kan ses vara faror ty de visar liv.
Under de sista åren har jag inte läst andra livs böcker. Inget eget val egentligen. Sedan bilder började strömma har de goda varmt tillsagt mig att inte göra så.
Det är mycket lätt att färgas av andra livs ord.
Specifikt då inom de sfärer vi talar i.
Speciellt inom hela den mänskliga tid vi lever inom på grund av alla penninghjul.
Vad talar jag om – New Age rörelsen var och är en gåva till andlig utveckling.
Tyvärr har penninghjulen börjat snurra alldeles för fort- tagit över livshjulen.
Inget ovanligt att människan gör så.
Den nya tiden är här och stora omvälvningar sker.
Kärleken är det högsta och nu kommer jag in på det vita.
Färg är för mig inte ett enskilt väsen; visst färgen är där – men då jag är i färgen öppnas dess rikedom.
Färg är alldeles ypperligt att använda till helande redskap - helst då omedvetet.
Då de lyfts in i det sovande medvetandet förstör eller minskas dess verkan.
Musikens klanger, ordets klanger – konsten är helande.
Färgen är klanger, övertoner och undertoner, över och underklanger,
Klanger och toner,
De vilka ”inte” hörs och de vilka hörs.
Det vita,
Det är det högsta rena,
Det är bilden av snön,
Kristallklart ren - opåverkad.
Inom sig bär snön alla möjligheter,
Inom sig bär vinterns äng sommarens äng… varför?
Det yttre ljuset har förts in,
Nu sker något det förinnerligas blir innerligt,
Den värmen strålar/strömmar genom alla väsens händer ut i våren och sommaren.
Det vita arket bär tecken, mycket vackra tecken; stilla ditt sinne och hör anden tala.
Ja, tecknen skall skyddas då människan inte orkar ta in dem.
Tycker här om ordet steril;
Det är rent - befriat,
Då väsendet står i direkt kontakt med sitt själv inte sig själv är hon steril, opåverkad.
Det finns icke behov av andra livs ord.
Inte behov, kanske begär.
Då väsendet vågar vara i det vita och i den vita elden blir det renat och de sanna – sannhetens möten sker,
Det vita färgas då sakta,
varsamt i purpur,
Genom detta lever havets färger,
Livets hav -
Källans färger,
Skira,
Skimrande regnbågsfärger strömmar levande,
Ger färg – rena färger genom kärlek.
Detta är sfärisk musik.
Synlig eller osynlig,
Beroende av hur stegen svarar.
Tack att Ljus och Värme Är Hos Dig
Själsöga
Det är andebefrielse,
Andebefrielse är i den stunden då människan inser att hon inte är kroppsbunden,
Då hon med öppnade ögon inser att ”inte ens” stenen är kroppsbunden,
Fysiskt fast formad massa.
Dotter, du tänder inte alltid lampan nattetid då du vandrar i rummen, ja inte dagtid heller. Du tycker om att följa ljusets växlingar.
Du gick under natten rakt in i ett skåp av den enkla anledningen att du var trött.
Så är det; kroppen är för att avkänna delen,
För att ni lättare och även Vi skall avkänna varandra eller rättare sagt se varandra och allt så kallat synligt runt er.
Stenarna ligger stilla, du har ibland snuddat vid den varaktiga sanningen; nämligen att stenarna har rottrådar.
Stenar kan vara stenar då ni har behov av att kalla dem stenar, det verkar vara enklast med begrepp. Det är ibland synd att ni låser fast liv genom begrepp,
Det är likvärdigt med då ni ständigt läser andra livs erfarenheter.
Det är så lätt att sinnet färgas av ett annat livs erfarenheter och upptäckter, sanningar.
Det är aldrig fel att ta till sig andra livs erfarenheter, det svåra är att se om dessa är vita eller färgade.
Det blir fel då sinnet slukar bokkunskaper, frossar i livs erfarenheter,
Det blir till en köttkvarn vilken mal sönder livserfarenheter, de strömmar ut likt långa maskar och sorteras samman efter behag till en välsmakande anrättning.
Det är lätt att förfasas över någons ord, kanske de blir en ängels örfil; vak upp.
Det är lätt att förföras av skönheten i ett annat livs ord.
Nej Dotter, det är inte fel att ta till sig andra livs erfarenheter, fel blir det då de tryckta orden trycks in i och tar över.
Alla väsen är givna egna färger för att mångfalden skall leva, mångfalden är inte splittrad, sannheten är då många livs erfarenheter ”bekräftar” ordens vithet.
Vi återvänder till stenen,
Den har rötter in i jordfamnen,
Se den slutna formen och se den nu sakta öppnas,
Lås inte fast den vid en blomknopp eller blomma,
Se dess livsandning och följ den,
Var i den strömmen.
Ni gör samma sak med er själva; vilken falang tillhör du, vad tror du på, oftast ställs inte frågan utan etiketter sätts på var och en.
Stanna upp och lyssna i var stund till det egna självet,
Tar det för lång tid?
Inte alls i den stund ni har börjat lyssna är det alltid med er,
Stanna upp den egna tanken eller påverkan av säger Vi.
Stenarna ligger alltså stilla och det är väl tur, frågan är om ni skulle klara av att se deras sannhets liv, de är oändligt vackra,
De ligger stilla och det är i samförstånd med oss.
De ligger stilla men de är i allra högsta grad inte en förstelnad form.
Nej, ni skulle inte klara av att se begreppet stenen gå.
Men ser ni; livet sten förflyttar sig.
Ni förflyttar er ävenså i drömmen.
Säger ni att ni förflyttar er varje dag genom att gå och röra er?
Det är inte den rörelsen Vi här talar runt.
Visst kan ni flyga med flygplan och andra redskap eller hjälpmedel.
Det Vi här avser innehar alltså en annan mening.
Ett annat slag av förflyttning.
Vi återvänder ofta till samtalen runt stenen.
Det har att göra med att människan ofta säger; dött mineral. Stenen är lika lite död som ni själva.
Den är bärare av liv,
Stjärnorna samtalar alltid med stenar och tvärtom, de väver trådar mellan- ja, just det: framom och bakom.
Så,
Vilket är det största hotet emot makt?
Det är andebefrielse,
Andebefrielse är i den stunden då människan inser att hon inte är kroppsbunden,
Då hon med öppnade ögon inser att ”inte ens” stenen är kroppsbunden,
Fysiskt fast formad massa.
Makt kan endast uppkomma som en falsk avkomma då den tillåts att vara makt.
En ledare kan endast vara ledare då den tillåts att vara ledare,
Den tänkta tanken kan endast vara ledare då den tillåts att vara ledare.
Tillåts kan lika gärna ersättas med tvingas.
Hur sker nu detta?
Det sker genom att kvarstanna i bakomsfären.
Det finns många tragiska minnen i detta barn,
Barnet finner inte mod att blicka framåt och inte heller att stiga in i nuet.
Det talas om att ni inget vet om barnet framom.
Vi vidhåller att ni i allra högsta grad vet det.
Det enda lilla ni behöver göra är att lyfta blicken och se de tindrande ljusen,
Tindrar de sorg?
Tindrar de tårar?
Vad tindrar de?
Vad ger de er i ”mörkrets” tid.
I natten – de ger ljus.
Ställ er dock den frågan.
Svaret lever i ert hjärta,
Där lever barnet framom, minns då också att Vi är i er och ni är i Oss.
Se helhetens verkliga innebörd.
Det blir en totalitär kroppsupplösning ur det formfasta.
Ur massan.
Låt oss inte rusa iväg,
Barnet finner inte mod att blicka framåt och inte heller att stiga in i nuet.
Den tänkta tanken blickade för en kort sekund framåt och såg, blev rädd.
Kokongen var skönare.
Den tänkta tanken blickade fram och såg ett ljusförklarat ögonblick, genast slöt den handen runt och stannade i den negativa profetian.
Den har uppkommit genom att väsendet medvetet eller omedvetet kvarstannar hos eller i barnet bakom.
Lägger framtiden på barnet bakoms axlar istället för att se vidden av ljusminnessfären.
Det är så att då ni låter dåtiden förklara framtiden, blir det dåtidens historia vilken talar.
Då ni finner mod att genom framtiden se dåtiden lyfts ljuset fram.
Ni står i ett evigt harmoniskt flöde,
Genom att förklara livet med dåtiden skapas ofta rädsla för att leva,
Därigenom träder eller tvingas makten in.
Denna håller livet kvar i kokongen på ett likvärdigt sätt som den tänkta/dataminnets tanke gör.
Vi sade att: Den tänkta tanken blickade fram och såg ett ljusförklarat ögonblick, genast slöt den handen runt och stannade i den negativa profetian.
Vad var det den såg?
Detta minne har inte endast negativa minnen, det finns ljusminnen,
Det är dock så att tanken här vet att det fordras något att leva i detta ljusförklarade liv.
Det fordras steg in i livet.
Det fordras att livet måste sluta med blöja,
Amningen upphör,
Vad innebär dessa ord?
Låter det elakt?
Att sluta med blöjan innebär inte ”bara” att vara torr på dagen och i natten.
Det innebär att jag känner min kropp och dess behov; jag tar hand om den.
Jag värnar om mitt liv så värnar jag också om helheten inom vilken jag är.
Amningen då?
Det innebär inte endast att sluta med diandet?
Det innebär att jag tar ansvar för mitt eget själv.
Jag dricker den näring jag har behov av för att livet skall levas i sannhet.
Hur lever väsendet ett liv i sannhet?
Genom att inse att förbindelsen mellan själsleden aldrig blev bruten och aldrig blir bruten,
Genom att i full klarhet och med medveten insikt inse det Barnen vet: Jag är i helheten och helheten är i mig i kärlek till kärlek.
Då finns icke längre rädslan för att uttrycka mitt liv genom skapande gärning,
Då finns icke längre rädslan för att skriva de ord vilka gives av gudomens hand,
Då finns icke längre rädslan för att leva i kärlek,
Då finns icke rädslan för att leva livet.
Då finns icke längre rädslan för att du är du och jag är jag och tillsammans är vi ett.
Då väsendet lever i det högre jagets sfär andas tanken ut och själen dansar ljusrörelser, stegen, kroppen blomstrar till liv, för liv och andens vingar bär i den eviga föreningen av Kärleks händer.
Där finnes icke behov av makt därigenom är det största hotet emot makt andebefrielse vilket är;
Se ditt själv,
Lev i Kärlek.
Brevsvar:
De vita kjolarna har lyfta av himlens händer nedöver
Skimrande djupt blå ismantlar sveper i böljande veck
I deras famn är de vita kjolarnas dans
Ögat ser det djupt blå
Is – skyddande väggar
Pansarväggar
Byggda av det inlärda
Suckar
Stilla
Dovt
Djupt
Se det jag bär inom
Jag bär stjärnornas ljus
Månens silver
Solens guld
Jag bär andens bubblor
Syre
Glas
Snö
Leende
Gråtande ansikten
Händers rörelser
Fotens steg
Se mig vandra varsamt
Upptäck
Liv.
Det vackra vita bärs sakta av vindarnas händer. Isen är här runtom stugan.
Isen bär livet inom sig är glas,
Är en öppnande yta eller stängd yta,
Är fylld yta.
Fötter vilka icke förmår eller orka vandra kännande halkar omkring.
det inlärda – naturvetenskapen…
Det är en god bild av stegen vilka halkar,
Det är en god bild av den mänskligt gjorda tanken,
Där hon bygger en värld av negativa minnen, vilka ofta hindrar eller förlamar hennes viljande kärleks steg.
Denna negativa tanken är mera ett dataminne, naturligtvis finns det positiva minnen men ofta sätts det sjudubbla lås runt dem.
Datorn har behov av ett hjärta, av hjärthänder vilka leder den eller visar den vägen till de signaler den skall avge.
Den tanken, den mänskligt gjorda, halkar på isen – hit och dit och ställer ofta till virr varr eller brutna livsvägar/lemmar.
Den gudomliga tanken är vit.
Den lever inom människan, till viss del är den båda barnen framom och bakom,
Den tanken har en längtan och det är att tala ur hjärtat,
Den mänskliga tanken är den gudomliga tanken.
Den har tvingats in i kaotisism
Den har tvingats att bli konung över livet eller hellre diktator på grund av en obalans.
Den har blivit tvingad att ta över allt och hålla ordning på allt det vilket det högre jaget genom anden skall göra för att själen skall leva och livet blomstra.
Den har tvingats att vandra ensam och ta över. Det blir till slut en utbränningsprocess.
En dag sker något; anden tillåts liv och omfamnar tanken – den blir varm tanke.
Själen ler i ljus och kan göra det den vill leva i rörelse.
Skapande i skönhet.
Barn får mycket tidigt lära sig att prestera och motsvara vuxnas intentioner, eller hellre rädsla till liv.
Barn kan ses vara faror ty de visar liv.
Under de sista åren har jag inte läst andra livs böcker. Inget eget val egentligen. Sedan bilder började strömma har de goda varmt tillsagt mig att inte göra så.
Det är mycket lätt att färgas av andra livs ord.
Specifikt då inom de sfärer vi talar i.
Speciellt inom hela den mänskliga tid vi lever inom på grund av alla penninghjul.
Vad talar jag om – New Age rörelsen var och är en gåva till andlig utveckling.
Tyvärr har penninghjulen börjat snurra alldeles för fort- tagit över livshjulen.
Inget ovanligt att människan gör så.
Den nya tiden är här och stora omvälvningar sker.
Kärleken är det högsta och nu kommer jag in på det vita.
Färg är för mig inte ett enskilt väsen; visst färgen är där – men då jag är i färgen öppnas dess rikedom.
Färg är alldeles ypperligt att använda till helande redskap - helst då omedvetet.
Då de lyfts in i det sovande medvetandet förstör eller minskas dess verkan.
Musikens klanger, ordets klanger – konsten är helande.
Färgen är klanger, övertoner och undertoner, över och underklanger,
Klanger och toner,
De vilka ”inte” hörs och de vilka hörs.
Det vita,
Det är det högsta rena,
Det är bilden av snön,
Kristallklart ren - opåverkad.
Inom sig bär snön alla möjligheter,
Inom sig bär vinterns äng sommarens äng… varför?
Det yttre ljuset har förts in,
Nu sker något det förinnerligas blir innerligt,
Den värmen strålar/strömmar genom alla väsens händer ut i våren och sommaren.
Det vita arket bär tecken, mycket vackra tecken; stilla ditt sinne och hör anden tala.
Ja, tecknen skall skyddas då människan inte orkar ta in dem.
Tycker här om ordet steril;
Det är rent - befriat,
Då väsendet står i direkt kontakt med sitt själv inte sig själv är hon steril, opåverkad.
Det finns icke behov av andra livs ord.
Inte behov, kanske begär.
Då väsendet vågar vara i det vita och i den vita elden blir det renat och de sanna – sannhetens möten sker,
Det vita färgas då sakta,
varsamt i purpur,
Genom detta lever havets färger,
Livets hav -
Källans färger,
Skira,
Skimrande regnbågsfärger strömmar levande,
Ger färg – rena färger genom kärlek.
Detta är sfärisk musik.
Synlig eller osynlig,
Beroende av hur stegen svarar.
Tack att Ljus och Värme Är Hos Dig
Själsöga
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar