Hur inhämtar man då livskunskap utan att ta del av all världens boklokskap?
Vi vill åter påminna er om att Vi icke förringar bokklokskapen, den är medlare mellan,
Det finns en orsak varför böcker är formade som de är; med en hårdare pärm: värna om ditt jag, samt blad till blad, eller varför inte vingar,
En fjäder föll ned och skrev gudomens tecken.
Du sitter vid elden och läser,
Vinden dansar in,
En vindpust greppar om bladen,
De rör sig är vingar.
Vingarna bär orden genom det människan kallar tidens rum,
Änglarna bär orden in i era hjärtan.
Vingar,
Vi har talat om Eldflugor om insekter.
Se deras vackra skira vingar, deras mönster är bladens/lövens ådringar.
Insekterna dras till ljuset.
Se nu en annan bild;
Se blomskålen,
Låt blomman växa upp inom er,
Känn dess liv, känn vårens vindar och sommarens grönskande dalar,
Känn hösten nalkas.
Se hur blomman göt hela sin gestalt in i fröet.
Känn hur blomman i kärlek ger hela sin gestalt till fröet.
Återigen har ni det hårda skalet och livet inom.
Kronan har nu blivit ett frö.
Antingen famnas fröet av vinden eller också tar det ett skutt ned,
In i jordens famn.
Fröet ligger i jorden,
I Moderns famn.
Drömmer livet under vintern, drömmer, ser framtiden genom att känna jordens liv.
Våren kommer och…
Känn hur det är att stiga upp ur jorden,
Nu står du där i ängens famn och Fjärilar besöker dig.
Fjärilen har varit i en puppa eller kokong,
Så är det;
Kronan var i knoppen,
Blomman var i fröet,
Fjärilen var i kokongen,
Fåglarna var i ägget,
Inom en oval form i ett äggskal.
Ni är också i en oval form,
Den fysiska formmassan är omsluten av ringar av strålar,
Auraovaler.
För nu händerna sakta samman med den kupade gesten, känn ljuset och värmen intensifieras inom händerna.
Du håller en boll av ljus och värme inom.
Denna boll skimrar i vitt ljus och svaga purpurslöjor andas, synliggörs då och då.
Rodnande skyar.
Låt oss stanna en stund vid denna boll,
Det är ju så att Vi har talat runt stenarna/mineralernas riken.
Att de är skal och ”innehåll”,
Träden är hård yta och ”innehåll”.
Bilden släpper dig inte dotter.
Stenarna och träden är oerhört viktiga i det vilket nu sker.
Stenarna är knoppar, helande knoppar, då deras händer öppnas är de Fjärilar.
Var och en vet vad Fjärilar gör, De sätter an luftens rörelse, de pollinerar livet, de förmedlar de eteriska dofterna till läkedom dit de skall, detta är mycket enkelt eller förenklat.
Stenarna har även klanger inom vilka av vingar förs vidare vidare.
Vi sade att stenarna har rötter; så är det.
Träden har även de ett hårt yttre och rötter;
Det du hela tiden ser inom dig, är att träden drar upp rötterna ur markens händer och vandrar, skrider fram.
Deras rörelsegester är mycket lika; är Älgens rörelse.
Älgen har en vid krona,
Träden har en vid krona.
Kronan är en öppnad gest,
Är en skål.
Så ser vi åter Fjärilarna och Fåglarna, de vingklädda berör luften.
Sätter an- lägger an.
Luften är fylld med klanger.
Du upptäcker mycket ofta rörelser då du målar,
Eller linjer.
Igår fångades du av att det finns halvmånar eller böjda linjer överallt,
Vid fötterna, höfterna/bäckenet, solar plexus, bröstet, strupen, pannan, hjässan,
Motsvarande båge finns nedåtstigande.
Vi lämnar detta för en stund,
Du har även sett en pärla,
Den är det inre barnet/det högre jaget/hjärtat,
Denna pärla är också i havet/eterhavet/livshavet.
Hon sveper upp manteln,
Upp ur havet stiger hon med pärlan i sina kupade händer.
Denna bild är vidare.
Se nu denna inre pärla öppnas,
Vingarna öppnas och nu är pärlan runt er,
Ni befinner er i ert högre jags famn,
Inom pärlan,
Inom droppen,
Inom klangen,
Det inre sanna livet har blivit synliggjort.
Träden drar upp rötterna och vandrar,
Du ser dem öppna mantlarna och sträcka fram händerna,
Omfamna till dans,
Minns då vad dans är,
Själen bär alltid en längtan till rörelse.
Så, nu finns linjerna där,
Skålarna och vad sker nu.
Se nu er själva;
Var klangskålar, är klangen i skålen redan,
Nej – den förs till er från plantesfären.
Klangerna förs till er och ni är klubban vilken tar emot klangen och berör luftströmmen,
Ni spelar klangerna.
Tro inte att klangen skapas då ni lägger an stråken emot strängarna.
Klangen flyger till strängarna, ni svara dessa, dess liv, klangens liv.
Ni samspelar, samstäms med universum.
Du gav i ett annat sammanhang en fin och talande bild;
Fågeln flyger,
Flyger in i din hand,
Du lyssnar till Fågeln,
Öppnar handen och ger Fågeln fri att flyga.
Det är inte så att ni plockar klangerna… även om det är en vacker bild att se er plocka röda körsbär.
Är inte det fantastiskt, frukter och bär med ”stenar” i sig.
Nåväl,
Klangen faller ned i er, Våra händer håller i stråken eller ”klubban” – du tycker inte om det ordet men det är en klubba.
Kalla det stav om det är vackrare och mer talande.
Ni är alltså sensorer,
Klangsensorer,
Klangsensorer för att klangväven skall genljuda i harmonisk världssamklang,
Väldessamklang.
Då väsendet lever i det högre jagets sfär andas tanken ut och själen dansar ljusrörelser, stegen, kroppen blomstrar till liv, för liv och andens vingar bär i den eviga föreningen av Kärleks händer.
Där finnes icke behov av makt därigenom är det största hotet emot makt andebefrielse vilket är;
Se ditt själv,
Lev i Kärlek.
Detta är din upplevelse denna afton:
Du suckade; Moder Måne öppnade famnen, lyfte mig in däri, där var skönt att vara i närhet.
Det är att uppleva harmoniskt skapande samklang.
Det är att leva i det barnet gör; i helheten i allheten.
I oändlig kärlek.
Låten barnen visa er vad sant liv är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar