hedra din fader och din moder
ty de såg icke ljuset
se bakom masken de tvingades bära för att stå ut med dem de ej var
se genom
igenom slagen, slagvågorna
se vad allt är bilden av
se deras tårade ansikten
däri smutsen löses upp
smutsränder vad är det
fängelsegaller i denna bild
tårar löser upp smutsen
ränderna är galler
väljer du de svartnade ränderna så kallade synliga gallren
eller väljer du de ”vita”
den nyskimrande huden
de ber dig ej
alltet ber dig
förlös
lös knutarna i vår släktkorg
släckt korg
lyft oss ur rännstenen
det är något speciellt med gamla städer
gator
regnvåta
kullerstenar
skulle vilja säga mer livfyllda än asfalt
det är sant
tycker ej om jämförelser
ändock säger jag så
hör klackarnas
klipperiklapper
upplever ansiktet fyllas av det ljus vilket strålar bakom i ögongloben
bakom mina stängda ögonportar
bakom mina stängda ögonportar strålar allvärldars ljus
värnande
månsolar
är det verkligen klackarna vilka sjunger kastanjettstigar eller kullerstenarnas kullerbyttor
låt din tanke slå kullerbytta
ofta
för att jag inte kan ge uttryck åt
till allt det jag upplever
innebär detta inte att jag inger er makten att kalla mig det begrepp – låsa in mig i den begreppsvärld – i den begreppsmetafor ni benämner dum.
jag inger er inte makten att styra över mitt liv
detta dum är ett fängelse hårdare än det ni benämner dödsdom
eller straff
så många barn har jag mött
så många människor har jag mött vilka benämnts vara dumma
cementklossar
block har gjutits runt deras fötter
kedjor, kättingar har fastsatt deras händer bakom ryggen ofta låsta vid fötterna
den bilden är mycket tydlig
kättingen sitter mellan händer och fötter
bak ryggen
bakom ryggen
det går ej att ta sig loss
kastas en sådan fastlåst person i sjön
stiger bubblor ur näsan
ur munnen
detta är andningsorganens uppgivande
bilden kan även vara att deras ord stiger upp till ytan – serieteckningarnas pratbubblor – spricker samt förenas, hörda med havet
ohörda i mänskligtillvaron
det mycket märkliga är att somliga av de vilka benämnts, kallats för dumma, slöa och så vidare, ser andra så kallade sinneshandikappade och säger sig ej villa bli lika efterbliven
det ordet – efterbliven –är ett innebördsord ”efterbliven”: jag blev lämnad efter
jag blev efter
först kom alla sedan kom jag
så finns det försigkommen
ofta är det dessa vilka tar för sig och så sinar den sist komne
den efter blivne
*
(kvällsdalsvy)
i kvällsdalens krona
där månfingrar rör vid vatten
viker ett samlat
enade
ense
en se
ut bladen vida
sammetsmjuk grånad skimrar
lockande
tonande
ekens stam glöder
knackar på rutan
där han knäpper på lutan
kanske är det en kvist
en gren
ett finger
ett toppblads skattkarta
kanske hennes
ömhets klangblick
marker seglande
vakande
molnvita
lyfter hörn
vad du är vacker
i dina månsegel
så fjärran
så nära
ovalen i mössa
i hatt
rullar
sträcker sig på tå
fnissar
porlande
vem är jag
ekollon trippar lätt
från staden till storskogen
vingar
snuddar
kronskål
svanesången plogar
himlars
åker
sår
vinterns blommande
bröst
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar