vindar viner i dagens famn
så myckna tyngd rullar in
tror jag tar och hänger mig i flaggstången
inte till hänger mig avsluta
hänger mig i flaggstången
är en vimpel
är en flagga
fyller dina ögon
dansar i vinden
linan håller min hand
*
vad är alkohol
alkohol är en jäsprocess
en avsöndring egentligen av fröets ursprungsvilja
det är en jäsprocess, enkelt uttryckt en slags förruttnelseprocess – det vill säga om inte vissa procedurer göres.
det jag ser är bäret är frukten och jag ser ångor stiga ur
formen ångas ut
upplöses
skulle vilja säga att medvetandet dunstar bort
det är min övertygelse att bäret vet bärens mening
frukten vet fruktens mening
säden vet sädens mening
j alkohol sägs vara bra i medicinskt bruk och i avvägd dosering, så är det ju med allt
i avvägd dosering
i balanserad dosering
i balanserad form
alkohol räknas till berusningsdrycker
djur vet detta, de undviker alkohol
ty alkoholen låt oss säga stegrar astraliteten – detta är mina egna ord, helt och hållet mina egna ord, de har ej vetenskapligt belägg så vitt jag vet –
alkohol räknas till berusningsdrycker
djur vet detta, de undviker alkohol ty alkoholen låt oss säga stegrar djurets astralitet, det gör alkoholen med människan likaså. djuren lever i astralitet, den är djurets del i helheten, djuret låt oss säga behärskar denna förmåga, människan gör inte alltid det, oavsett om hon människan är berusad eller ej.
det finns människor vilka tycker det är lustigt att lura i djur alkohol, med de mest förödande konsekvenser och till de mest fasansfyllda upplevelser för djuret. en droppe är fullt tillräckligt för att djuret skall mista balansen, koordinationen och helhetsandningen. djuret påverkas snabbt och reagerar som då människan kanske har insupit stora mängder. häller du alkohol över en människa förstärks berusningen – jo, så är det.
det vilket är tydligt är att det mänskliga så att säga avdunstar, egentligen en slags förruttnelseprocess.
vad sker egentligen, först är det kanske bedövning fylld med glädje, trevlig samvaro – sedan sker något. tanken bedövas, människan tappar besinningen, tappar – besinningen. tanken blir ännu mera vilsen än då den ej är omsluten av hjärtats vingar, för nu är tanken dessutom kroppslöst. i och med detta är kroppen helt ur balans, raglande, sluddrande. skall detta tillstånd liknas vid något så är det hjärnblödning och var och en vet vilken möda det är att återhämta sig efter en hjärnblödning. det är det alkoholen gör.
fåglar kan liknas vid tanken i dess skönhet
fåglarnas tillstånd kan liknas vid tankens berusning, de dricker ej alkohol till berusning – nej
fåglarna lägger sig ej mot/emot vinden vilken är dess bärare, fågeln följer med vinden – det
är tankens element och vinden är moderns andedräkt
alkohol, berusning medelst droger hör ej hemma i det vilket sker nu, människan har behov av öppna sinnen, vakna sinnen – ej bedövadeberusade.
än en gång upprepar jag; tanken har behov av dina händer, att du människa håller i tankens tyglar
sköljer smärtan igenom dig människa, följ med den – se hur den flyter ut genom tårna vilka visar dig människan fram och minns gåsvakterskan, sagan om gåsvakterskan, tårarnas pärlor.
tårna ser fram, de visar ej att du skall leva i smärta, de visar dig att smärtan ebbar ut.
smärtan är genom att du människa inte kämpar emot smärtan, dels en hjälpare vilken visar dig, säger sakta ned. den visar dig också ytterligare ett skeende, smärtan stegras – precis som rädslan och alla så kallade negationer av att du människa kämpar emot. bäst är att tillägga: uppsök ej smärtan – vi talar om den smärta vilken är så att säga naturlig.
gråter du människa, gråt
gör inte en mängd av tabun
de enda tabun du människa skall göra är att ej tillåta någon eller något att strimla dig, att splittra dig
människa träd fram i din värdighet
stig fram i din kvinnovärdighet
se modern blöder
så gör kvinnan
och modern kämpar
det vilket är helandets kamp
det är födelse begynnelse
ja, det sägs att det är krig och vad
Vad krigar du människa emot, dina egna demoner – vilka är den icke jordfästa tanken i himmelsskrud
ja, krig är en maktkamp och vad annat är det vilket sker i dig människa, detta är dock inte det du ser på slagfälten även om det kan kännas så, det vilket sker på slagfälten sker inte i avvägd dos – det sker ur en slags berusning.
krig är många skikt
schakt egentligen
ett av de skeenden vilka ofta stiger fram ur krig
är fördömanden är dömanden
sätta sig till doms över
är det egentligen möjligt
kan den vilken sätter sig till doms över, någonsin erhålla inre frid eller stillhet
mal kvarnstenarna konstant eller är det så att den vilken sätter sig till doms övertygar sig om att så var det. detta skeende kan var en myndighetsperson – domare- kan vara en privatperson – domare – kan vara egendomaren (den egna domaren). vem av dem vilken det än är, är ett slags ämbete vilket skall övervaka juridistiken/ jurisdiktion i egendomen. skall och borde vara egendomsövervakare.
blickar bakåt i historien, ser hur domar många gånger har slungats ur, många gånger ur kanske ett trots mot en överhöghet, trots ur det vilket ej förstods, slungats ur den negativa rädslan vilken sprang fram vid just upptäckten av att ej förstå
trots, skräck, rädsla
domar har slungats ut många gånger för att kväsa, kväsa ett uppror, kväsa ett skeende vilket skulle ha lett till insikt, till frihet
domarna ropade efter påtagbara bevis, visa oss att det är gud vilken talar genom dig, visa oss, visa oss. domar har många gånger slungats över liv för att kväsa så kallade uppstickare, vuxna kan ofta göra det i förhållande till barn, trotsiga barn eller hektiska, svallande ungdomar – så kallat vuxna – hellre kväsa än att stå ut med detta.
domar utslungade för att kväsa skeenden vilka skulle ha kunnat leda till insikt – till frihet. domarna ropade efter påtagbara bevis/förklarandebevis: visa oss dina under. domarna uppfann de mest utstuderade, sofistikerade tortyr samt förhörsmetoder. de trodde sig ej befläcka sina egna händer, hur kan man komma på den tanken; låter jag en utförare göra mitt smutsarbete är jag ren – åter är det rädslan, den negativa vilken greppar om. det är klart att den tanken görs, tillverkas ty i djupet talar hjärtat, i djupet lever insikten och den söker varna; hon människan kväser insikten.
domarna uppfann de mest sofistikerade tortyr eller förhörsmetoder för att få fram den så kallade sanningen.
domare kan vara en vilken omedvetet eller medvetet ständigt dömer ut, sätter sig till doms över och dessa brukar ej vara så nogräknade med insamlandet av bevis,
den vilken tvingas döma – insamlar, samlar ofta in bevis.
bakåt i historiskt perspektiv var bevisen ofta insamlade ur en rädsla av att själv utsättas/dömas till straff, straffdom
allt detta dömande kan kalas för eller benämnas för häxprocesser eller varför inte svartkonstprocesser. det är ett bra ord – svartkonst – se ordet, se ordet i vad ordet svartkonst är: jag ser ej – du skapar men jag ser ej.
Sätt dig, plantera dig under trädets krona
Se, stig in i varje blads färg form rörelse
kan du döma ett enda av dessa blad utan att utelämna de övriga
utan att utelämna stammen samt rötterna samt dig själv dina ögon
är det möjligt att i ett sådant dömande
vara helt totalt ren
vad är det jag säger; jag säger; i en värld där kärlek andas är den enda domen
lev i din kärlek allts kärlek, där dömes ej över där dömes med dömes till är
minns du är kärlek
du säger dig höra röster – jag ser ej, jag hör ej
vad är att höra röster, är det en röst eller är det din egen röst, är det vinden, är det, är det
och vad är viktigt med detta
vad är viktigt
är ej det enda viktiga att jag lyssnar att jag förmedlar det vilket ej tillfogar skada
och vad är att tillfoga skada
är det att vara tyst eller öppna bladet
är det att säga det vilket stiger fram utan att döma
jag dömer mig till att uttala orden i kärlek
utan avsikt att såra dig, kanske sårar jag dig, kanske faller en droppe blod – denna droppe skall du se blomma ty är mina ord ur urgrundens källa så växer en ros upp vid dina stigar
och varför skall jag vilja illa
varför
och är det egentligen viktigt från var rösterna kommer
är inte det viktiga att jag lever i tillit
i denna så svåra tillit; är det meningen så må det ske
jag frågar mig ofta varför dömer vi så hårt
varför dömer jag mig själv så hårt
är det ur ett självförakt- nej, jag tror inte det och spelar det egentligen en roll – jag måste se tillitens blomma
och den ängen är vacker
vi är i den ängen alla
och ogräsen skall vi se i kärlek, dessa ogräs är ofta den bedövade tanken vilken frenetiskt söker finna hem
och varför är det så oerhört viktigt att vara ett jag
att var jag
enskild
varför kämpar människan så oerhört till detta självförverkligande, vi var och är förverkligade
är inte jaget att vara fri från själviskhet och detta, denna själviskhet har många schakt – men varför dömer vi varandra så hårt och oss själva, själviskheten upphör i det vi insser vad jag är, jag är – du är, du är – jag är
vad krigar du människa emot, dina egna demoner – vilka är den icke jordfästa tanken i himmelsskrud
i en värld där kärlek andas
är den enda domen
lev i din kärlek
allts kärlek
där dömes ej över
där dömes med
dömes till är
minns
du
är
kärlek
ja jag skrev;
människa träd fram i din värdighet
kvinna
stig fram i din kvinnovärdighet
se modern blöder
så gör kvinnan
och modern kämpar
det vilket är helandets kamp
det är födelse begynnelse
det sägs
att det är krig och vad
vad krigar du människa emot
dina egna demoner
vilka är den icke jordfästa tanken i himmelsskrud
stig fram i din kvinnovärdighet
göm dig icke bakom handfängsel
så kom orden under meditation
så svåra att ta emot
stig fram i din kvinnovärdighet
värdig är ej en negation, varför är det så svårt – stig in i din värdighet
kanske är det svårt ty jag bär inte vilja till att vördas
varför är det så svårt att förlika sig med
stiga in i min värdighet
vara i min värdighet
vördas av
det är vackert
mycket vackert
jag vördar mig i min värdighet
tillåter inte piskan att vina
de vilka jag möter skall vörda mig såsom jag vördar dem
lever vi i vördnaden av varandra
andas värdighet
andas levande
strömmar
göm mig ej bakom handfängsel
det gör jag egentligen ej – det praktiska livet är mina handfängsel.
och kanske är det så att de handfängslen är det vilket lever i denna helhet
kanske har jag låst upp mina egna och så fästar de utifrån fast igen
ser en bumerangrörelse – det enda jag vet är att jag låst upp dem
ropa ej till mig att jag skall förändra livsvillkoren/det fysiskmateriella – vi söker förändra så mycket – så här är det i mitt vara – ja, trots min stora medvetenhet vilken benämns av en del som varandes klokskap, är jag uppgiven i min egen tillvaro – så, gör det mig till en lögnare. inte alls – jag förmedlar direkt ur vindarnas ordskap ur stenarnas ordskap, ur haven, eldarna – jag vet ej från var och jag bryr mig inte längre om från var eller vart mina steg leder till var till är
*
i natten befinner jag mig åter i öknen, öknarna
ser en karavan
kameler
det är bara det att detta ej är kameler
det är;
jag ser alla körsbärsträd
alla träd
fälla sina blad
nakna står de
rösten
når mig
och jag kan tända
den släckta lågan i din hand
dessa ord
återkommer
alltigenom natten
*
*
(sätt dig)
sätt
dig
plantera dig under trädets krona
se
stig in i
varje blads
färg form rörelse
kan du
döma ett enda av dessa blad
utan att utelämna de övriga
utan att utelämna stammen
samt rötterna
samt
dig själv
dina
ögon
är det möjligt att i ett sådant dömande
vara
helt
totalt
ren
vad är det jag säger;
jag säger;
i en värld där kärlek andas
är den enda domen
lev i din kärlek
allts kärlek
där dömes ej över
där dömes med
dömes till är
minns
du
är
kärlek
*
(stig fram)
oh man
oh kvinna
se varandra
ur din manvärdighet
ur din kvinnovärdighet
stig fram
oh vackra
lägg varandras händer i varandra
var vingar
lev edra kärlekens vingar
den kärleken fångar ej
håller icke fast
den flyger genom sammanvingar fri
i berörelse
oh man
oh kvinna
se varandra
i din manvärdighet
i din kvinnovärdighet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar