jag har gjort mina val i livet
dessa val kan jag inte anklaga någon för
inte någon annan än
mig själv
*
(såg)
i natten lade du mina händer
ömt till ditt bröst
hörde ditt hjärta
andas mig
till
såg dig komma
kanske
kan
ske
ur ett moln
och detta moln
har följt mina vandringar
iakttagit i
in
väntan
mött dig
har jag ej tidigare i denna vandring
i den stund natten släcktes
gled våra världar isär
ur varandras
ser dina ögon upptända natten
du kupar dina händer
dina händer är en korg
fylld med diamanter
varje diamant
är
lyckan
lyckan vilken en gång såddes
för dig för mig för oss
i etthet
*
(falken)
jag kan ej sluta undra
varur striderna kommer
kan ej upphöra
upplevandekänna smärtan
vilken ilar genom hennes kropp
andas genom hennes hud
ser falken sväva
högt ovan grantoppar
falken ropar i vemod
jag är jaktfalken
den vilken av dem gavs röda vingar
färgade av offrens blod
i nätter av vila
i det dessa sover
vilka håller mig fången
tvagar jag vingarna i förtvivlan
i floden vilken förenar bergens ådror
och floden vattnar stränderna
med röda droppstenar
en gång
sattes jag i tornen
för att vaka över friden
i det friden söndrades
steg upp ur markerna
bredde jag mina vingar runt oron
skrudade mig i jordmantel
pilgrim blev jag
vallfärdade till tredje bergets kronblad
lade i dess öga oron
den vishetsvördade
lade sina silverhänder över
slöt händerna i varsamhet om
in i lyssnan
stilla barnet mitt
så berättade oron
stridernas vägar
tvedräktens kluvna ansikte
det var i den stunden kopparfloden
sköljde bergens ögon
hör hennes
stämma
ljuda
mildro
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar