sakta mycket sakta släckas alla ljusen
i vinterskepnad stod jag i natten
mörkret andades nära
stjärnklara
klanger
fjärran är de
nära i
hjärtat
var gång havsmoll stiger
sändes pilar
sakta mycket sakta släckas alla ljusen
och jag vet att det måste ske
sakta mycket sakta släckas alla ljusen
detta för att mörkret helt skall omfamna mig
detta för att jag
i detta mörker skall se alla glimrande
glimmande ögon
dessa är ögon genom vilka jag så hårt genomskär/särskådar/skärskådar mig själv
detta för att det rena skall uppstå ur det jag så länge trott vara smuts
detta särskåda är genomblicka
sakta mycket sakta ser jag ljusen släckas ett efter ett
detta för att jag skall bli blind för all påverkan av tingsligt slag
sakta mycket sakta ser jag ljusen släckas ett efter ett
detta för att mörkrte helt skall omsluta genomsluta mig
detta för att jag
i detta mörker skall se alla glimrande ögon
glimmande ljus skall uppenbara
indigomantelns vita
sakta lika sakta i det de släcktes skrida de i ring
skrida de in i centrum
från centrum skimra vitt ljus
skimra vitt ljus samfällt
detta ljus öppnar sakta de händer du lagt över dig själv
de händerna har varit ditt skydd
ditt värn
en stjärnkupol utan ljus för dig själv
nu, i detta nu lyses det upp och detta gör ont
mycket ont
smärtan tillskriver icke i plågan
skriver dig till
liv
tillskriver dig liv
livsflöde
nu i detta nu lyses stjärnkupolen upp
och det gör ont
mycket ont, kastar dig upp och ned i ”stormens” vågor – i själshavets vågor
dina händer äro öppnade skålar
dina fingrar äro kronblad med skrivna tecken
i natten ser jag ett hjul
ett cykelhjul
ett silverne hjul
ser den yttre ringen röra marken
friktionen
hjulet för rörelsen vidare
ser ekrar sträckta
från nav till yttre
från navel till yttre
ser den yttre ringens metall
samtidigt ser jag ekrarnas stilla samt färgerna vilka vaknar av rörelsen i deras stilla
navet är hjärtat
ser en järnväg
tåget växlarna
ser så en bil
hör
hjulet är
tåget är
bilen är
egentligen stillastående rörelse
denna stillastående rörelse framstiger genom i ekerbilden
hjulet är en transportled
tåget
bilen likaså
de transporterar en passagerare
men egentligen är de stillastående rörelse
ekerbilden
färgskiftena förtydligar detta stillaståendets rörelse
ser en sedan länge sedan stängd port
det är ett berg
det är en grotta
ser en gestalt gå in
träda in
inträda
upplösas av ljus
ljuspilar
strömmar ut från bröstet
öppnar portens stängda
*
fötterna är i vågor
framför mig är barnets lek
vi stänker solglittervatten över varandra
förr stänktes vita lakan med visp
ströks slätafina
lades i linneskåp
knypplade spetsar rosenmönster
veckade örngottsband
doft av lavendel
av sol av hav
av drömmar
förr stänktes festeskjorta med stärke
stärkt vitbröst kråmade sig inför stärkta kjolar
framför mig är barnets lek
vi stänker solglittervatten över varandra
står med fötter i vågor
vindar sveper sol
moln seglar
vingar
mjuka
mina händer äro öppnade skålar
mina fingrar äro kronblad
ser en sedan länge sedan stängd port
det är ett berg
det är en grotta
ser en gestalt gå in
träda in
inträda
upplösas av ljus
ljuspilar
strömmar ut från bröstet
öppnar portens stängda
står med fötterna i vågor
framför mig är barnets lek
vi stänker solglittervatten över varandra
bakom mig hör jag röster
män och kvinnor i sommartalan
leendeljusa
lindar de
varmögon
om varandra
står med fötterna i vågor
framför mig är barnets lek
vi stänker solglittervatten över varandra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar