träd är ringvisande i många avseenden
ett frö ligger i moderns händer
nära mycket nära moderns hjärta
en ring omger fröet
fröet är en ring
moderns händer öppnas
en aning
en aning med ljus
stiger in
väx frö
väx
grodden vrider sig upp
genom
ett skott
ett trädskott står i solring
ser ljuset vandra ringom
kvisten växer blir fingrar en två tre fyra fem
sju nio
stammen blir allt vidare ring
i stammen lindas årsringar
väx träd
väx
trädet växer allt högre
trädet vänder ansikte med ljuset
ler i vindars ring
i trädet lindas årsringar visst är det så
stammen har bark av alla de slag kvistar ögon
träd doftar egendoft
silar sol silar ljus
silar måne silar skimran
silar stjärnor silar klanger
andas människa
andas
rötter har träd djupa ytliga
ytliga djupa
vida närliggande
närliggande
vida
rötter har en krets kronan likaså
tro icke att kronan är begränsad
ack nej ack nej
se rotens vida närliggande
så är kronans bild
träd lever i ringen
är ringvisande
är runda
sågen yxan fäller dem
förr byggdes hus med stammat runda
så klövs stammen blev platta plankor
se huset möta dig
veranda har ett tak
pelare är fyrkanter
från ett håll är de en sida eller två
du vet att det är fyra
ett plattintryck
är det trädgest
så snurrar du ett varv och nu är pelare svarvade
snickarglädje kallas det visst
ringar svepa om varandra
detta är ett mjukvarmt välkomnande
svarva är en konst
dreja är en konst
båda dessa
hantverk
handverk
”tar fram” form ur ”råform”
”tar fram” materia ur råmateria
svarvade former
drejade former andas konvex konkav
konvex konkav behövs för seende
behövs för eller till seende
långtbort/fjärran seende, nära/närseende
vatten är mycket talandevisande
så tydligt berättar vatten
specifikt sjöar hav detta med yta samt ytbärighet
ett stilla hav är spegelblankt säges det – varför ej isblank
anledningen är enkel simplicit; is förknippas med
med ögon plockar jag en knippe förgätmigej
strör orden in i vindanom
förknippas med kyla
bugar mig inför örtagårdsgivan
med varsamma fingrar plockar jag kyndel isop och timjan
smular dem i mjukrörelse med fingertoppsstavar ber om andningsljus för dig inom
inlärt vet du att denna spegel icke är kompaktglas
du vet att du kan instiga
och plötsligt står du både under och ovan ytan
i chock kan upplevelsen vara att du får ett slag i magen
i solarplexus
du tappar andan
vid magplask sker samma
upplevelsen är att du spräcks
ibland leder detta till avsvimman
då du vaknar ser du urformen
samt det framtagna
*
aftonvind
sveper stilla
vingar vida
lyfter klanger ur
lövens händer
i strandhänder
susar vassen
hav sköljer fotvingar
sånger stiger höga
om
så andas
afton stilla
vindar har lindat sömnögon om
hav sköljer
tindrande
vassens susa
fåglar
lyfter
gyllenstrimmor
in i purpurhav
en nattlig sång skapas
andas
andas
tonande
a
*
Varför
varför skall jag lyssna till trädens susande
fingrar lindar lövsånger runt hjässa
fötter växer in i
sträcker mina armar händer fingrar
smeker vind
varför skall jag lyssna
längtan stiger
alltför
hög
Trulan
droppe
faller
pärla
stiger
stjärnvandrerska
så länge satt hon
jag
med ansikte vänt
gömt i händer
trulan
de lyckades aldrig
genom fingrar
strömmade
ryggen bröt de
kuvadböjdes
de lyckades aldrig
tysta
vattenorgeln
ljöd alltid
värd
du är
värd
värd
i ditt liv
för
våga
i händer
upplever jag
förvånad
droppe
faller
pärla
stiger
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar